Medlemmar

Träningsläger         Italien 2003

Träningsläger i Benidorm 2002

Träningsläger i Benidorm 2001

Träningsdagbok  

Resultat

CykelCity Gran fondo!

Home

 

 

                                 

 

 

 

 

 

 

 

21-31 maj

Sista delen av mars har varit splittrad. Ingen riktig ordning har det blivit på cyklofånarnas gemensamma trampande. Men tävlats har det gjorts. Väl taggade av framgångarna i Karlsborg drog de båda cykelfreaken nästan direkt där ifrån och till Helsingborg för att köra Fix GP på Kristi Himmelfärdsdag 24 maj. Men att hänga med klungan där lär ha varit lika hårt som att skyffla kol på ett mindre attraktivt ställe...

Humle körde de 105 km på 2 45' 10''. Nestorn klev av när det var två varv kvar. Dessa båda cyklofånar kände sig sarjade efter detta möte med lejonhannarna. Men inte desto mindre så överlevde de äventyret.

Gemensam cykling blev det inte förrän 31 maj då Hillclimber och Elitcyklisten gav sig ut på MTB i nejderna kring Hofterup. Duon blev väl bekant med att det är ett visst obehag att köra genom snår av hallon och nässlor, samtidigt som de tackade för att det inte fanns några björnbär i deras väg. Rundan blev 29 km som avverkades med en snitthastighet på lite drygt 17 km/h.

Nästa träning är inplanerad till söndag. På måndag, annandag pingst, så skall Naturtrampen i Svalöv köras. Så nu ser det ut till att bli lite ordning på torpet igen.

20 maj

Nestorn vann!

Oj då, gick det en hel vecka utan att Cyklofånarna drabbade samman. En sak kan jag i alla fall lova. Ingen har legat på latsidan för det. Nestorn är numera som en kalv på grönbete. Cykelförbundet har kört över styrelsen i hans gamla klubb och gett honom licens, trots att han inte fått fribrev från klubben. Detta firade han idag med att åka till Karlsborg för att köra linjeloppet där. Resultatet blev att han vann sin klass! Grattis Nestorn, bra kämpat!

Med sig till Karlsborg hade Nestorn även Humle. Humle hade lovat sig själv och oss andra Cyklofånar att inte ligga och dra hela tiden, eller att köra egna utfall. Han skulle ändra hela sin person och ligga lugnt i klungan och bevaka sin position. Detta löfte har lett till många småleende. Utfallet då? Jo, han gjorde som han sagt, och höll sig i shack och kom med klungan i mål. Resultatet? Jo en 16:e plats med samma tid som 5:an! Snyggt jobbat Humle!

Hillclimber & Elitcyklisten/Dumle bestämde sig för att bestiga Söderåsen per MTB. Hillclimber blev hämtad och så bar färden upp mot Kågeröd i den friska nordanvinden. Cyklister var det gott om på vägen upp. Det var Landskronabygden runt som kördes. Men med det blåsande som rådde så var MTB i skogen till att föredra. Vid rastplatsen där vi parkerade så hade man en depå i cykelloppet. En del verkade lite avundsjuka när de såg att vi kom med hojarna på bilen...

Kopparhatten

Men ett skutt och så ut i terrängen. Skåneleden, vita leden, gula leden, orange leden. Elitcyklisten var till sist inte medveten om var han var, men Hillclimber han var störtsäker på sin sak. Så här var det stockholmaren som ledsagade skåningen på Söderåsen. Upp om inte på världens tak, så i alla fall Skånes tak kom vi, Kopparhatten.

martinlelle0120.jpg (16014 bytes)

Här ser vi Hillclimber & Elitcyklisten Dumle på Skånes tak, Kopparhatten.

Sedan bar det utför. ner till Skäralid och ut på träspångarna där vi höll på att skrämma livet av sockerbagare Jan-Åke Strid från Löddeköpinge. efter att ha irrat omkring ett tag på träspångarna så var vi tillbaka igen i Skäralid. Där tog vi backen upp vid gula villan. Det var en backe som verkligen gjorde skäl för tillmälet backe. Brant, mycket brant och lång för att vara i Skåne. Men även den avverkades som start på återresan.

Väl hemkomna till bilen igen så hade det gått ganska exakt 4 timmar. Under dessa fyra timmar hade vi avverkat 36,36 km! Men eftersom banan tidvis är mycket tuff så fick vi gå och bära cyklarna många gånger. Balansera över bäckar på omkullfallna träd etc. Effektiv cyklad tid var bara 3h 8 min!

Till toppen

12 maj

Österlen runt, eller 110 km loppet som skulle vara 100 km men var 92...

Humel & Dumle hade bestämt sig för att köra Österlen runt. Dumles blomma, Ingrid "krro-krro" Dufwa skulle också köra, fast den lite kortare varianten på 60 km. På fredagkvällen ringde Dumles telefon. Det var Hillclimber som meddelade att även han gärna ville följa med och cykla. En trio cyklofoner satte sig tillsammans med en suppleant (Krro-krro) i den inlånade VW Sharanen. Alla racercyklar var stuvade inomhus medan Krro-krro's MTB hängde bakpå.

spagetti0116.jpg (25069 bytes)

Nej, detta är ingen hästhandlare, även om han handlar med springare. Det är Spagetti-Håkan.

I Tomelilla, där starten går, ramlade vi på Velodrom-Lasse tillsammans med ett gäng, samt kollegan Spagetti-Håkan med ett annat gäng. Så vi beslöt oss för att köra ihop. Det blev ett gäng på runt tiotalet cyklister. Efter att i maklig takt tagit sig ur Tomelilla så höjdes farten succesivt. Hastighetsmätaren närmade sig allt mer de fyrtio för att sedan peka mot fyrtiofem. Då efter knappt halvannan mil så gjorde den ljusskygga klungan ett ryck i den första egentliga backen. När webredaktörens puls passerat 97% av max så hade de linsskygga cykelryttarna nått sitt mål. Webredaktören Dumle, tillsammans med sin kamera, var avhängd...

Ensam

En stund senare så dök en i gänget upp bakifrån. Dumle var tydligen inte den ende sega kolan i sällskapet som blivit avhängd. Humle hängde på och så växeldrog man fram och hämtade upp ytterligare en från gänget. Så började jakten på klungan. Men efter ett tag så började Dumle klökas när hjärtat var  på väg upp genom matsmältningsorganismen. Så släpptes de tvenne ryttarna och Dumle var åter ensam...

Efter en stund så syntes en skugga som lade sig på rulle. Lite senare vinkade Dumle till honom att gå fram och hjälpa till att dra. Då visade sig att det var trenne cyklister i gula tröjor. Två män och en kvinna. Så ökade tempot igen när man var fyra om att dra. Men säg den lycka som är evig. Efter några kilometer svängde de av och in i första depån. Dumle vinkade och tackade för hjälpen ivrigt trampande på pedalerna.

Någon eller några nya reservteamkompisar fanns inte att se. De flesta cyklade i ett relativt makligt tempo. När det fanns kandidater så var de inte intresserade av att hänga på. Så ett stort antal cyklister blev omkörda. I Brösarp så kom Dumle dundrandes i närmre sextio km/h när det helt plötsligt var till att svänga. Utmärkningarna är inte det bästa med Österlen Runt, om man så säger...

Brösarps backar

Nu började det bli riktigt roligt, Brösarps backar. Dessa små böljande kullar. Växla upp två kuggar ställ dig upp och dundra på. Känslan av oslagbarhet började infinna sig. Den fina rytmen och det härliga draget i backarna gav mod i barm. Farten var god och den ena cyklisten efter den andra passerades. Men till sist var det inga fler att köra förbi? Någon stans började Dumle inse att något var fel. Aj, aj, aj! Han hade missat en avfart I höjd med Kungagraven i Kivik så vände han norrut igen. Vid Ravlunda så såg han de diffusa markeringarna i vägbanan. Då när den långa sega backen mot St Olof skulle begås, så hade Dumle fått de härliga böljande backarna på bakvägen också...

20 mil

Mjölksyran brände i låren. Men skam den som ger sig. Tänk positivt "14 km extra motion. Efter ett tag i den allt mer ökande motvinden  så dök det upp tre gula tröjor framför honom. - Brått lönar sig inte, hojtade han när han passerade för att gå fram och dra för sina nygamla teamkamrater. Tempot de höll var nu makligare än i början. Spinnsidan var trött och verkade ha ont i den delen som sitter ovanför sadeln. Hon hade bara cyklat 20 mil totalt, så det var bra kämpat!

Mållinjen vinglade Dumle över efter tre timmar och tjugotvå minuter. På minuten en timme efter att Hillclimber, Velodrom-Lasse, Spagetti-Håkan och ytterliggare en i ursprungsgänget hade skurit mållinjen... Humle kom in tiotalet minuter efter den splittrade huvudklungan 2.30 någonting alltså. I mål så stod även Krro-krro och väntade. Så när Dumle var i mål så var alla Cyklofånar i mål. De snabbaste hade alltså snittfart på 38 km/h någonting, medan Dumle vinglade fram med 31,3.

dufwa0117.jpg (17433 bytes) Krro-krro och Humle väntade i mål...martin0118.jpg (26737 bytes) ...tillsammans med Hillclimber på...

dumle0119.jpg (38056 bytes) ...en trött Dumle...

Nästa Cyklofåneträning blir på onsdag eller torsdag.

Till toppen

9 maj

Aj, aj, aj, oj,oj, oj...

Denna dag så var det riktigt Spanineväder. Med andra ord så var det till att köra i kortärmat och -benat. Humle dök upp hos Dumle. duon körde iväg mot Saxtorp där man såg ryggen på Nestorn. Vid rondellen stod två "Hang around" medlemmar som skulle med och cykla, bröderna brothers.

Hillclimber hade meddelat att han var sen så vi började rulla mot Landskrona för att möta honom. i ett "lugnt uppvärmningstempo" som allt efter hand närmade sig 40 km/h tog vi oss in mot staden. Det tog inte lång tid innan Hillclimber dök upp. Vid motorvägsbron så stannade huvudklungan för att vänta in Bröderna brothers. Men när ingen dök upp så vände kvartetten och körde tillbaka till Häljarp. Men inga bröder så långt ögat nådde. Vägen bar mot Asmundtorp och sedan Tågarp. Till Tågarp cyklar man inte utan att först ha passerat Rönneberga backar. Rönneberga var en lagom aptitretare för Cyklofånarna, nästa "kulighet" i närheten var ju "Coll de Ottarp" så kosan styrdes dit.

Egotrippad lagsport

Cykling är väl utnämnt till världens mest egotrippade lagsport. Alla vill njuta av att kunna vila upp sig på rullen för att sedan ha krafter och köra ifrån kompisarna. Alltså var det ideliga ryck från alla. Inte minst Nestorn som kör till han ramlar av cykeln. När han sedan blivit inhämtad så ligger han några minuter på rullen igen innan han sticker nästa gång...

Så i Ottarpsbacken blev det ett farligt ryckande. En bit bakom låg Dumle. Han brukar alltid rycka på taktiskt olämpliga ställen så att han är riktigt mjölksyrastinn när de taktiska rycken kommer. Men efter en uppförsbacke så brukar det alltid komma en utförslöpa. Med ordentliga växlar och ett bra tryck i pedalerna började så Dumle knapra in på försprånget.

Ja, har man kört Ottarpsbacken så är det givet att man måste ha Mörarpsbacken också. Hillclimber som inte cyklat undr den senaste månaden pga förkylning. Visade sig ha återhämtat sig väl under de två cyklepass han fått. Han och Humle slogs om att vara först uppe för backen. Men bakom så flåsade Nestorn och Humle dem i nacken.

Sundvik...

Efter Mörarpsbacken så skulle vi ta det lite lugnt(?)... Men vad händer? Jo vi närmade oss Glumslöv och kommer man till Glumslöv så måsta man vadå? Jo just det. Cykla Sundviksbacken från Ålabodarna och upp. Här hade Hillclimber blivit avhängd så det rök om det av Fåglum dagen innan. Nu skulle revanch utmätas. Hillclimber och Humle låg först i början av backen och drog upp tempot. Men Nestorn och Dumle släppte inte taget. Hillclimber lyckades dock allt efterhand ta centimeter för centimeter. Efteråt fick vi veta att han som högst under passet haft 205 i puls. Vi vet var det var han hade denna puls...

Skakad, inte rörd...

Efter Sundvik så blev det att vända hemåt i "Cyklofåne-lugn-och-ro". Alltså minskades inte tempot någon längre stund. I Landskrona vinkade vi av Hillclimber och fortsatte mot Häljarp. Strax innan Häljarp så var det en bil, i mötande fil, som helt plötsligt fick för sig att korsa vägen och köra in mot koloniområdet. Nestorn hade precis passerat avtagsvägen, Dumle som befann sig mitt för densamma vrålade för full hals. Humle som för stunden låg sist klarade sig precis. Han kände bilens stötfångare mot sin vänstra fot.

Rejält omskakade vände vi och cyklade in på koloniområdet där billens chaufför hade stannat. Äveb han var omskakad. Han bad så hemskt mycket om ursäkt. Han hade blivit bländad av den lågt stående solen och hade inte sett oss. Även om det är slarvigt att bara köra trpts att man inte ser något, så var det inte något att göra efteråt. Så vi godtog ursäkten och fortsatte hem till Nestorn där vi vinkade av även honom. Sedan var det Dumles tur att bli avvinkad av Humle. Men Humle visste inte om han skulle köra hem direkt, eller först lägga sig på gräsmattan och sov en stund...

Nästa Cyklofåne träning är förlagd till Österlen runt som går på lördag. Samling kl 07.00 vid starten i Tomelilla.

Till toppen

6 maj

Utökat gäng Cyklo-fånar

Söndagen till ära så var webb-redaktören förhindrad att köra cykel på förmiddagen. Men efter långt uppehåll så dök åter Hillclimber upp efter en månad med en envis förkylning. Samtidigt mönstrades The Norbeck Brothers in, Leif och Berne. Nestorn hade fått skruvat ihop sin cykel igen.

Som vanligt är det hugg och slag. Ryck, häng av "kompisarna", kör så det ryker etc som gäller. Dock var det en dittills i alla fall, ganska oskyldig, mopedist med trimmat fordon som råkade ut för en överrumplingsattack. Hillclimber lär ha fått vittring på stackaren och drog sedan iväg och ikapp och förbi med de andra Cyklofånarna i släptåg. Den moppen lär ha stått bland grovsoporna på måndagmorgonen...

Nästa cyklofoncykling blir på onsdag då vi träffas 18.00 i Saxtorpsrondellen.

Till toppen

2 maj:

Nestorn i häkte...

Denna dag kom med det väder som "mannen med läderveken" hade lovat igår.  På eftermiddagen var det 18 grader varmt. Dumle skruvade till med korta byxor, men fegade lite och satte på långa ärmar. I Saxtorp så anslöt även Nestorn. Lite lugnt och slappt efter gårdagens urladdning var Dumles mål. Men Nestorn trädde in och tog upp Humles för dagen tappade mantel.

Ivrigt pinnade han på. Dumle hängde på så gott han kunde med sina mjölksyrastinna ben. Färden gick upp över Rönneberga och sedan vidare på småvägarna norrut. I Kvisttofta där duon fått in en härlig partemporytm fick plötsligt Nestorn tvärstopp på pedalerna. Det visade sig att vevpartiet skruvat loss sig. Aj, aj, aj, oj, oj, oj, vad gör man nu då. Jo som vanligt när det inte går som smort får man ju hanka sig fram så gott det går. Med sin vänstra hand på Dumles högra skuldra så trampade Dumle mot Glumslöv dit Nestorns blomma skulle komma för att hämta haveristen.

Men det gick ganska snabbt till Glumslöv och ingen blomma där. Duon fortsatte oförtrutet till Landskrona där Nestorn hälsade på någon bekant.

- Va f-n, häktar du??? sade bekantingen medan ekipagena susade förbi. Strax efter att de anlänt till Blommans bil kom hon så dit, efter sin övertid på jobbet, för att köra till Glumslöv för att hämta Nestorn.

Slutet gott, allt gott. Nestorn kom hem och det gjorde Dumle också. 57km cyklades på ganska precis 2 timmar.

Nästa cyklofåneträning blir på söndag.

Till toppen

1 maj:

Cyklofånarna i tävlingspremiär!

Så hade stundens allvar infunnit sig. Trenne mil tempo i Trelleborg. Det var dock inte i Cyklofånarnas namn som man tävlade. Nej utlånade till den nystartade cykleklubben Örestadcyklisterna var Humle & Dumle. Detta var även premiär Örestadcyklisternas färger i hetluften .

Då det föreligger en schism med Staffanstorp, dit Nestorn tidigare tillhörde, så vill de inte ge honom fribrev så att han kan få licens. Detta gäller även för några fler cyklister. (Vi på Cyklofånarna tycker att detta agerande inte ens hör hemma i sandlådan på ett dagis. Att då se förgrundsgestalter för den ädla cyklesporten agera på detta vis så blir man ledsen.)

Detta ledde då till att när klubbfärgerna skulle försvaras i hetluften så kallade man in, direkt från Kapten Beckdahls skafferi, de så korv- och glasstinna Humle & Dumle...

Humle startade först i det ca 10 grader varma(?) Trelleborg. Den av SMHI tidigare utlovade mycket svaga ostan hade ersatts av en betydligt ilsknare nordvästan. Omständigheterna var inte de bästa för att slå några rekord. Men kl 11.10 så fick Dumle så en knuff iväg. Framför honom låg nu 30 ocyklade kilometer...

Dumle0113.jpg (18173 bytes)

Här ser vi Dumle metrarna innan mållinjen som skars efter 53 minuter och 25 sekunder alltså snitthastighet på 33,7 km/h. 6 km/h under önskad snitthastighet... Foto: Ingrid "Kro-Kro" Dufwa.

Två minuter efter Dumle så skickades Humle iväg. Många svavelosande eder om tempocyklingens vara eller snarare icke vara har hörts passera Humles talorgan. Men i sann kämpaanda så gav han sig ikast med de 30 ocyklade kilometrarna, trots att han lovat sig själv att aldrig mer köra tempolopp.

Humledeumle0114.jpg (11312 bytes)

Här ser vi Humle närma sig mållinjen, ivrigt påhejad av Dumle. Det var väl denna påhejning som gjorde att Humle var 12 sekunder snabbare än Dumle... Foto: Ingrid "Kro-Kro" Dufwa.

Så i stället för tre kvart på banan blev det då knappa timmen istället, rent resultatmässigt. Ytterligare en Cyklofåne deltog i loppet. "Fåglum" som kör för Staffanstorp. Dock har vi inte hans tid, men den var säkerligen bättre än Humles & Dumles. Vi ber  att få återkomma om denna när vi fått tag i den.

Humledumle0115.jpg (23254 bytes)

Här är så Humle & Dumle efter målgången. Foto: Ingrid "Kro-Kro" Dufwa.

Uppdatering:

Fåglums tid blev 49.02.5, Humle drullade in på 53.15.2 och Dumle på 53 25.4 enligt resultatlistan på skanecykel.com

Från Velodrom-Lasse har vi fått synpunkter på att placeringarna inte var utsatta i resultaten ovan. Men listan finns ju på länken ovan. Placeringaran då? Jo Humle blev bäst i klubben medan dumle blev näst bäst... Var det något annat her Velodrom-Lasse???

Till toppen