Medlemmar

Träningsläger         Italien 2003

Träningsläger i Benidorm 2002

Träningsläger i Benidorm 2001

Träningsdagbok  

Resultat

CykelCity Gran fondo!

Home

 

 

                                 

 

 

 

 

 

 

 

Rulli-rull i höstkylan!

Onsdag 24 september. Trenne Cyklofånar samlades i Saxtorp för gemensam träning. Då Hillis var i Litauen och Ulrika var lite förkyld samt laddade inför helgens Lidingölopp så återstod bara Nestorn, Pantani och Elitcyklisten. Temperaturen hade sjunkit med bortåt 10 grader över natten. Kvicksilvret fick kämpa för att visa 15 grader. Långa ärmar hade åkt på alla. Vinden var relativt frisk från någon nordvästlig riktning.

Från Saxtorp körde man mot Häljarp-Asmundtorp. På vägen upp mot Rönneberga kände Elitar'n att hans ben inte bar riktigt. Det var svårt att få runt pedalerna helt enkelt i den nätta uppförsbacken. Så han aviserade sin avsikt att ta till vänster mot Vadensjö istället för höger upp för "berget". Nestorn hängde på medan Pantani ensam klättrade uppför. Han anropades men fortsatte. Men när han såg att de andra två valde en annan väg så tog det inte lång tid innan han anslöt igen. Från Vadensjö är det en lång utförslöpa mot Landskrona. Man hukade sig på sina cyklar och åkte frihjul nerför. Sedan återtogs trampandet igen på lätta växlar. Via Häljarp så gick återtåget mot hemmet och den varma duschen. När  solen började närma sig horisonten var det inte särskilt varmt ute. Fartvinden skar som vassa skalpeller genom bringan. Brrrrrrr...

Nestorn och Pantani ledsagade en "krokig" Elitcyklist hem.

Nestorn och Pantani eskorterade Elitar'n hem. När han var prydligt avlämnad så vände vardera hem till sig. Knappa 40 km avverkades med nästan 27 km/h i snitt. Nästa gemensamma träning blir på onsdag. I helgen var det många som hade förhinder.

Cykel- & grilldag på Söderåsen!

Söndag 21 september. Denna söndag till ära så skulle MTB-premiären begås. Nestorn, Hillis, Pia, Elitarn och Kroo-kroo samt den premiärinvigningscyklofåncyklande Ulrika. Via det förträffliga internet hade hon fått kontakt med Hillis, som står som MTB-ansvarig på SCFs hemsida för Örestadcyklisternas räkning.

Sextetten samlades vid parkeringen på Klåveröds strövområde. Pia skulle fiska och hade ingen cykel med sig. Ulrika imponerade med skivbromsar på bågen. Oj, oj, oj. Här var det hotta grejer. Det dröjde heller inte länge innan hon visade att hon matchade bågen...

Normalt brukar man ta stigen till vänster, men dagen till ära gjorde man den högra sin ära. Hej hopp över stock och över stock och sten. Hillis i täten och resten av följet i svepet. Kroo-kroo tyckte ganska snart att det var lite väl knökigt. Ulrikas ögon lyste däremot som ett par hundrawattare i ansiktet. Maxat alltså. Uttrycket bärskog fick en annan innebörd när man fick kånka cyklarna på nacken. Den röda slingan gick upp i ett hygge. Där hade man fällt även de träden som hade påmålad ledmarkering. naturligtvis valde man fel spå när man hade som val höger eller vänster. Kånkelikånk. Cykeln på nacken och så traska över det torra riset. Till sist var man ute ur det oländiga och sisådär så låg Skåneleden framför styret. Skumpiligump iväg. Visst märktes det att Ulrika kört motocross. Nästintill dödsföraktande kastade hon sig mellan stubbar och stenar. Hon blev släpvagn till Hillis, skogskungen. Sedan var det en rejäl lucka så kom Nestorn och Elitar'n. Alla vurpade under turen, mer eller mindre. Men Elitar'n hade elitklass på en av sina. Framhjulet parkerade sig i en stenrös och fick stopp på cykeln. Elitaren var lite trögare och hann inte stanna utan fortsatte. Landningen företog sig på nässpetsen. Men efter att ha frustat ut tallbarren kunde turen fortsätta. Inget blodvite uppstod.

Efter en knapp timmes cyklande var man framme vid sjöarna där man skulle sammanstråla med Pia för att grilla. Bilen och sjöarna hittades men Pia var mer dold i terrängen. Regnet började strila ymnigt. Det hade åskat under turen till sjöarna. Nu kom alltså resultatet av dundret.

Hillis drog iväg för att leta efter Pia medan de övriga stannade i vindskyddet. Man fann lite kvistar som lades på glöden som fanns kvar efter tidigare besökare. Snart flammade värmande lågor igen. Tallbarrsdoftande rök rensade lungorna från eventuella farsoter.

Efter en liten stund så kom Hillis med bilen och grilleriutrustningen. Pia kom lunkandes med spö't i handen. Det dröjde inte länge innan kolen var tända och grillgallret låg över. Diverse korvar landade snabbt på gallret. Tallrikar, bestick, ptoatissallad, salllad och diverse tillbehör kom upp ur kylväskorna. En sån känsla. Att sitta i et inrökt vindskydd och titta ut över Klåverödssjön medan de tungan regnmolnen drog bort och den värmande solen tittade fram.

 

Fr v: Pia, Eliat'n, Kroo-kroo, Ulrika och Nestorn. Hillis står bakom kameran.

När maten var uppäten och Pyroman-Nestorn eldat upp sista kvisten så drog man iväg igen. Kroo-kroo tog vanliga vägen medan den kvarvarande kvartetten letade nya utmaningar i terrängen. Det var mycket folk i skogen. Det var tydligen "skogens dag". Det dröjde inte länge innan man blev anropade av några som hade en matkontroll i skogen. Det var skogsvårdsstyrelsen eller något dito som de representerade. Aj, aj, aj. Oj, oj, oj. Inte fick man cykla där inte. Men si man hade ju anlagt en MTB stig vid Traneröds mosse. Jodå. Näst intill med scouthälsning lovade man att genast uppsöka denna nyanlagda slinga.

Elitaren provade att fiska, dock utan framgång...

Via Klåverödsgården kom man ut på Knutstorpsvägen. Sedan drog man mot Ljungbyhed. Men strax innan man kom i höjde med Traneröds mosse följde man vägbeskrivningen och tog till vänster. Sedan tog det inte lång tid innan man fann de neongröna markeringarna. Tidvis var banan trixig och ganska brant. Över lag kan de knappa fem kilometrarna sammanfattas som trevliga. Men tidvis var de vindlande svängarna lite vä artificiellt krystade. Men så blir det ju gärna med anlagda banor.

Tio minuter efter avtalad tur så rullade kvartetten in på rastplatsen vid Klåveröd. Kroo-kroo och Pia var naturligtvis redan där. Cyklarna packades på bilarna och man lovande varandra att det skulle inte dröja länge innan man gjorde om det hela.

Ulrika är nu upptagen till 100% i Cyklofånarnas skara. Det enda som återstår är att finna ett alias/smeknamn.

Nästa gemensamma träning på onsdag.

Testosteronduotrio!

Onsdag 17 september. Trenne Cyklofånar träffades vid den tidiga kvällningen, Nestorn, Pantani och Elitcyklisten. Pantani hade lagt upp rutten, full av ivrig revanschlust efter lördagens partempo-DM. Färden gick via Saxtorp-Annelöv-S. Möinge-Tågarp- Mörarp-Billesholm och så hem igen längs 110:an.

Pantani och Nestorn drog på ordentligt i motvinden. Testosteronhalten var hög. Mätaren visade på rött. Elitcyklisten jobbade på övervarv för att hänga med. Bitvis tappade han dock kontakt med "klungan". Men de var så hyggliga att vänta in släpvagnen. Vägen ut till Billesholm var snittet c:a 35 km/h trots motvinden! Detta krävde sin tribut. Elitar'n kroknade helt efter Billesholm. Pantani fick inte stopp på sin skenande springare utan fortsatte i sporrsträck med löddret bubblande över hela kroppen.

Nestorn och Elitar'n rullade i lugn takt hemåt. Lätta växlar för att mjölksyran inte skulle ta överhand. 77,6 km avverkades med knappa 32 km/h i snitt. Sammanlagt 475 meter stigning skrapades ihop.

DM i partempo!

Lördag 13 september. In alles tre lag, sex cyklister. Nestorn och Pantani i H40, Hillis och Elitar'n i H30 samt Louise Mud Dufwa och Jim "Loket" Olsson i föräldrar barn klassen. Allra först av alla startade Mud och Jim. De övriga tog deras tävlingstid till uppvärmning. Lagom till att de fyra kom tillbaka från uppvämningen så hade Jim och Mud kommit i mål. Med tide 24.24,6 missade var man endast 10 sekunder från tredjeplatsen! En kanonprestation då båda var helt otränade. Mud gjorde sin debut i sammanhanget och Jim come back efter 23 års uppehåll!

Strax efter Mud och Jims målgång var det dags för Hillis och Elitar'n. För Hillis var det fjärde turen på cykel sedan Joutenheimen rundt (början av juli...). Trots detta var det Hillis som drog mesta av vägen. 2-300 meter eller så drog Elitar'n (eller rättare sagt försökte) av de 10 kilometerna. I mål var man efter 15.10,9 dvs 40 sek efter segrarna eller knappa fem sekunder från bronsplats.

Nestorn co Pantani hade det lite motigare. Pantani har allergi eller något mot tempo. Motigheten gjorde att Pantani storknade. 16.02,8 dvs 2.33 efter segrarna kom de in. Detta resulterade i en 5:e plats.

Bilderna: Ovan th: Mud och Jim i starten. Nedan tv. Hillis leker med en nyfunnen kattkompis.

 

Nestor i sparkdräkt!

Onsdag 3 september. Trenne Cyklofånar sammanstrålade denna lite höstiga septemberkväll. Pantani kom till Elitcyklisten. Sedan fortsatte man gemensamt mot Nestorn. På väg till Nestorn så kom man mycket nära ett rådjurskid som stod på vägen och stirrade förvånat på de båda cykelryttarna. När tiotalet meter återstod så skuttade den lille ut i skogen. Mamma råget vände, om inte på klacken så på klöven och försvann in i grönskan.

Men duon fortsatte vägen fram för att hämta upp Nestorn som kom med andan i halsen. Han hade jäktat hem från sta'n och knappt fått på sig sin gula sparkdräkt innan han kastade sig upp på sin springare. Tillsammans fortsatte man norrut mot Häljarp. Vinden var hyggligt frisk från nordväst så fortsatt färd mot norr var det som gällde. In i den vanliga sträckningen Rönneberga-Ottarp-Mörarp-Glumslöv och så igenom Landskrona för att sedan rulla mot Häljarp.

Bilden; Nestorn och Pantani njuter av utsikten från Glumslövsbacken.

Knappa 70 km avverkades med en snittfart av nästan 30 km/h. Nästa gemensamma blir Kävlingetrampen på lördag. 70 km i glada vänners lag.