söndag 28 september. Piruetten ringde med svag och rosslig röst och berättad att han inte var i stånd till att köra. Han hade ju köpt sig en ny cykel som en 45-årspresent. Inte nog med att han smort kedjan. Han hade även smort sig själv. Lustigt nog är det så att en välsmord kedja varesig rostar eller gnisslar. Men har cyklisten varit välsmord blir han både rosslig och rostig. Lagom till att Elitaren och Bandy möttes i Hofterup så kom hela Piruettfamijen rullandes. Med dimmig blick viskade Piruetten att de skulle ut och gå en runda på Järavallen (Rullatorn stack upp ur bagageluckan...). Ja det var bara att notera att han graderat ner sitt medlemskap i Cyklofånarna. Från Aktiv til Hang-overmedlem...

Men Bandy och Elitaren rullade på norrut och trotsade den friska nordästanvinden. I Saxtorp så mötte Hillis upp och otippat kom även Nestorn. Bengeten var på bokmässan i Gbg. Tillsammans drog kvartetten vidare längs 110:an men svängde strax av mot Annelöv-Kvärlöv-Trää. Härlig medvind bjöds man på. Riktig smörcykling. Men i Trää så var det Billeberga nästa. Då fick man vinden i näsan likt en höger av Mike Tyson. Allt efter hands så samlades mjölksyran i låren. Elitaren fick snabbt en spykändsla i kroppen. Detta var ingen bra dag. Men han kunde ta det lugnt. Eftersom Elitaren har sin bakficka full av Kexchoklad brukar han inte bli frånåkt. Godisgrisar är de flesta Cyklofånarna. Så det dröjde inte länge förrän Elitaren kunde glida in på rulle igen. Nestorn var på hugget ordentligt. Han tryckte på i varenda backe. Allte efter mottot: "Döda eller dödas". Hillis drog förbi honom i några spurter och jagade på honom med utmanande tillrop. När man kom till Ekeby så fick man medvind. Nestorn låg först i backen upp mot brevlådan där man brukar ha kexchokladpaus. Elitaren ställde sig upp och lade upp växeln några kuggar och rullade förbi en Snopen Nestor. Attacken fick avsedd verkan. Nestorn och de övriga fick upp sin speed. Dock missade de att Elitaren stannade till vid brevlådan. Så de andra tre fick göra en 180-gradare för att komma åt sina godsaker muntert förpackad i gul plast.

Sedan var det hemåt. Medvind gjorde att farten ökade betydligt. Med lätta fjät rullade man på. Vid Bälteberga så var det kapprullning utför i medvinden. Hillis vann knappt före Elitaren. Sedan var det uppför Ottarpsbacken. Här drog Nestorn iväg (nu hade han ju fått sitt kexchoklad). Elitaren kom hopplöst sist. Bandy visade vilka imponerande resurser han har. Trots att han ännu inte fått så många mil i benen sedan han köpte sin hoj i august så är han stark och frisk i backarna. Förutom uppförsbacken så var det även motvind här. Inte förrän man kom till Härslöv så fick man medvind igen. Jakten på Nestorn togs upp. Hillis först sedan Elitaren och Bandy. Men Elitaren släppte ganska snart. I Tågarp så samlades man igen och tillsamans fortsatte trion mot Rönneberga. Bandy och Hilis klättrade snabbt upp för denna skånska alp. Elitaren pustade och stånkade och kom efter ett tag segande upp för den sista knycken. Han passade på att plåta Bandy & Hillis där de stod på toppe och inväntade sistingen. Sedan var det utför igen. Sista biten ner mot Annelöv i medvind. Så i fart av run 50 knyck tävlade Hillis & Elitaren om vem som skulle komma först. Hillis drog det längsta strået om än knappt.

I Asmundtorp såg man en gul cyklist komma visslande, Nestorn! Så var man åter fyra ett litet tag innan Hilis svängde av mot hemmet i Munkebäck. Den resterande trion hade sedan följe till Saxtorp är Kexchokladen åter kom fram (vilken tur han hade, Nestorn).

Sedan rullade Bandy och Elitaren biten till Hofterup där Bandy sedan fick fortsätta själv den sista biten tilll sitt hem i Löddeköpinge.

Knappa tre timmar tog turen som blev cirka åtta mil. Nästa träning på onsdag.

Här ser vi Hillis och Bandy vänta på Eliteren vid Rönebergas topp...

Elitaren passerade duon och fortsatte rula utför...

Onsdag 24 september. Bandy, Piruetten och Elitaren träfades i Hofterup för gemensam avfärd mot Saxtorp där Bengeten och Nestorn skulle vänta. Vilket de gjorde och emellan sig hade de en ny förmåga. Så ny så han inte fått ett gängnamn ännu. Men vänta bara...

Denna sex man starka klunga valde att köra öster ut, mot vinden. Så Dösjebro var första orten som förgylldes av Cyklofånarna. Därefter följde man den invanda traden via Norrvidinge-Södervidinge-St Harrie och så Krutmöllan. Här stupade alla goda föresatser. Både Nestorn och Bengeten hade förspeglat lugn cykling pga vacklande hälsa. Ja det var kanske att ta i, men en lätt förkylning i varje fall... Backe = Järnet! Sedan var det diverse småryck. Elitaren som alls inte var i form och hade lovat att bara ligga på rulle allra sist var framme och "bråkade" några gånger och fick igång både de gulklädda herrarna såväl som de andra. Nu hade skaran minskat till fem ryttare, "Nyingen" hade en massa jobb att göra under kvällen och var nödsakad att avvika i Kävlinge, även om hans hjärta sade något annat...

Från Krutmöllan så var det Örtofta-Svenstorp och så till Getinge/Gårdstånga. Här fick elitaren ett tosingaryck och red stående i sporrsträck förbi alla och nerför backen. Tvene gulsvarta getingar tände till och kom hotfullt surrande ikapp och förbi tätt följda av Bandy och Piruetten. Alla stannade lydigt och fogligt vid busshållplatsen och räckte vacker tass för att få sitt välförtjänta kexchoklad.

Sedan var det hemåt. Via Odarslöv-Vallkärra-Stävie kom man så småningom till Stävie-Borgeby. I Löddeköpinge svängde Bandy av hemåt medan den resterande kvartetten fortsatte till Hofterup/Saxtorp.

Även om första visiten hos Cyklofånarna var fransysk så han "Nyingen" fastna på bild. Dopkommittéen är igång med namnet...

Piruetten vid kexchokladpausen i Knutstorp.

Piruetten och Elitaren kämpande i medvinden som blev motvind på hemvägen....

Onsdag 17 september. Någon liten minut sen var han, Bandy, nyförvärvet från Löddeköpinge. Via Cykelklubben.se hade han fått kontakt med Cyklofånarna. Cykel hade han köpt förra månaden av Spaghetti-Håkan. En vinröd Columbus glitrade i kvällssolen. Piruetten hade inte dykt upp så man tog en runda ner om hans hus. Där stod hans koppel med flickor, tre inalles, som frågetecken. Han hade körrt för fem minuter sedan. Så Bandy och Elitaren fick roa sig själv på vägen till Saxtorp. I Saxtorp så stod Piruetten, Bengeten och Nestorn och väntade.

Det hade blivit betydligt mycket kallare nu. Elitaren hade petat på sig vintermunderingen. Medveten om att detta kunde kanske vara väl varmt. Men allt efter kvällen gick så framstod det som ett bra val. Inget frysande här inte. Lite förmaningar att inte jaga livet ur Bandy som ännu inte totalt fått ihop så många mil på sin springare som Bengeten och Nestorn får ihop varje vecka. Så rullade man till Dösjebro och vidare mot Norrvidinge-Södervidinge-St. Harrie och så Krutmöllan. Som vanligt blev det lite krig i backen. Bengeten är definitivt starkast. Elitaren lutade sig tillbaka bekvämt, nöjd med att ha hängt av Nestorn då densamme kom som en projektil och körde förbi. Högmod går före fall som bekant...

Sedan gick färden via Örtofta-Viderup mot Ellinge. Krig igen i den backen. Bandy hängde på bra tillsammans med Piruetten. Precis när man var uppe för backen så kom regnet. Inte så mycket men ändå. DMI's hemsida var noggrant granskad. Den hade inte visat något tecken på regn över Skåne... Men som tur var så kom man ganska snart från duggandet. Men vid Järnvägskorsningen blev det stopp. Bommarna nere. Tvenne Öresundståg kom förbi. Ett på vardera hållet. Stoppet utnyttjades för att inmundiga kexchoklad. Piruetten som snart får heta Pinkuetten passade på att läta på trycket..

Sedan var det hemåt som gällde. Vi Örtofta-V. Hoby-Kävlinge-Furulund-Stävie-Borgeby och så till lödde. Lite bus på vägen där de tre gaddade hop sig mot Bengeten och Nestorn. Ryck och spurt allttså. I Lödde så vinkade Bandy farväl för denna gången. De övriga fortsatte norr över, imponerade över hur Bandy hade kunnat hålla tempot trots bristande rutin och träning. I Hofterup så svängde Pinkuetten och Elitaren av medan de båda övriga fortsatte hem till sitt. C:a 65 kilometrar blev cyklade denna dag. Nästa pass på söndag!

Onsdag 10 september. Det var en liten skara Cyklofånar som gav sig iväg dena kväll. Piruetten, Nestorn och Elitaren. En stund inan avfärden hade regnet öst ner hinkvis. Men en check via DMI så kunde man på radarbilden klart se att det skulle klarna upp. Vilket det gjorde. Vinden var knapp märkbar. Man valde att köra från Saxtorp via Kvärlöv-Annelöv-Trää till Billeberga. Sedan via Sireköpinge-Halmstad och så mot Ekeby. Nestorn var revanchsugen sedan EM. Vid varje motlut så spändes lårmuskelerna och han trampade på. Men han fick motstånd. Både Piruetten och Elitaren var på hugget denna dag. Det blev många "döda lopp". Efter Ekeby så var det kexchokladpaus. Solen var alldeles röd där den var på väg ner i skogen. Man grenslade sina springare igen för att skynda hem innan det blev alldeles för mörkt. Kingelstad-Bälteberga och så Ottarp. Här vikc till sist Nestorn betalt för sina ryck. Några hjullängder före Piruetten lite längre bar kom Elitaren som inte kunde uppbåda den rätta gnistan. Via Härslöv-Vadensjö gick färden. I utförslöpan mot Asmundtorp så körde Nestorn punka. Är detta en smitta i gänget? Det var knökigt att ta av däcket när sedan väl den nya slangen hade kommit i så ville den inta te emot den luft som Elitarens pump så generöst bjöd på. Till sist så rök slangeländet ut och piruetter tog upp en ny ur fickan sin, även om hjälmen inte var kantad av korvskinn... Så någon minut till så var nestorn körandes igen. Nu hade mörkret börjat etablera sig på allvar. Piruetten och Elitaren tände sina ljus. Nestorn hade inga så han fick cykla så det glödde.

I Häljarp så vinkade Nestorn hej då för att ta snabbaste vägen hem. De båda kvarvarande Cyklofånarna rullade den sista biten hem. Runt 70 km blev turen som i cyklad tid tog kanppa 2h 30 min. På söndag kan knappast Elitaren räknas med på söndagmorgonen då han kvällen innan står värd för ett stort gästabud.

Här är trion: Nestorn, Piruetten och så en liten
skymt av Elitaren, vid rundans första del.

Här jobbar Nestorn på att få bort symptomen
på Cyklofånesjukan, punka...

Söndag 7 september. Så hade den stara dagen till sist kommit. Christianloppet, det nyinstiftade cykelloppet från Helsingborg till Malmö. Runt 250 deltagare hade man lockat upp dena småregniga morgon. Elitaren tog tåget från Dösjebro. Den nye Cyklofånekollegan, Mackan, körde den softa stilen genom att lämna klimpen till passning hos svärmor så han bättre hälft helt kunde fokusera på honom. Så han kom till Helsingborg per bil, med privatchaufför... Hillis höll samma budgetlösning som Elitaren. Därför steg han ombord på tåget fyra minuter efter Elitaren då detsamma påpassligt nog stannade i Häljarp, någr stenkast från Hillis ytterdörr.

I starten delades cyklisterna in i grupper. Fyra stycken, närmare bestämt. Hillis blev placerad i sista gruppen , precis som Mackan & Elitaren. Men han rullade fram och drog iväg i första startgrupp. Strax efter varandra rullade man så iväg. De första kilometrarna med en guide. Grupp fyras guide hade dock hjärnsläpp. När han skulle släppa gruppen så tvärstannade han mitt på cykelvägen varvid de efterföljande var på väg att körra in i bakhjulet på honom. Det var cirka en halv Ångström ifrån en rejäl klungvurpa.

Men sedan lossnade det. En efter en, ibland ett par i stöten, körde Mackan och Elitaren förbi. En underlig kille av det längre slaget körde utan hjälm. Så fort någo körde förbi honom så satte han fart. Men släppte snart sitt tempo igen och blev så åter passerad... Men efter att han blivit passerad några gånger så verkade han ha blivit mosig(!) i benen och försvann bakut för att aldirg mer synas till.

I Landskrona stanade man till för att pinka samt att Mackan skule få sig en bulle(!). Där blev man uppvaktade av Nestorn, Atomen, Bengeten och Eulalia. Inneni Landskrona , vid Hotel Öresund så tjade Elitaren på en snopen Christer Thufvessson från Ömab. Han blev lång som en åkarhäst i ansiktet när han såg Elitaren. I denna vevan tappade även Elitaren sin ectraslang. Den var surrad med rem under sadeln. Men gatstenarna, "paven" skakade effektivt ut allt, även hjärnsubstanen tror vi. Med lite mindre vätska i huvudet och någon plomb mindre så rullade man ut ur Landskrona och vidare genom Häljarp och så mot Barsebäck Strand. Man vinkade till Jörgen Pettersson på Apelgården. Detta var precis när läet tar slut. Fråm motorvägsavfarten till Barsebäck Strand så var det rak motvind. Mackan började tyckaq att det var tungt. Men man fortsatte till Barsebäcksby och vidare genom Lödde sandskog. Snart så rullade man in på Borgeby slott där man stod från Silaakademien och bjöd på sillmackor. Dock ratade duon dessa för att hugga in på var sin slät bulle. Hur många har passerat hittills, frågade Mackan. 10-15 stycken, svarade man. Då lyste mackan upp väldigans och fick ny energi i sina ben. Så rullade man iväg mot Stävie-Fjelie-Värpinge-Hjärup. I Hjärup så var det sista kontrollen. Var sin banan och så tankade Mackan vatten. Nu började det bli lite motigt. Krafterna började sina. Men mandom mod morske män. Via Burlöv till cykelväganda och så den gamla bekantingen Sjölundaviadukten. 'dock blev det ingen vanlig kexchokladpaus där. Nej, oförtrutet fortsatte man mot målet på stadion. Via Västra Hamnen gick sträckingen. Dock var det taskigt skyltat här. Så de sista kilometrarna fram till målet på Malmö Stadion. 3h 55 minuter räckt till tionde respektive elfte plats i loppet. Hilis hade brakat över målinjen långt tidigare med en tredjeplats som resultat!