Piruettpremiär!

Söndag 28 oktober. Omslag till vintertid. Det blir ju sovmorgon när klockan tio är klockan elva. I god tid hade Elitaren gjort i ordning sin springare. Ja dagen till ära var det racer som gällde då Piruetten skulle med, Han har enbart en racer, en Columbus som var inköpt hos Spaghettihåkan för några år sedan. Vurpan hade kommit ut ur sitt ide också. Dock hade hans fina Colnago, även den av Spaghettihåkans ursprung, spruckit i ramen. Så han kom med sin nyförvärvade tempobåge. Nestorn och Bengeten var fullt upptagna av att sälja Bingolotter inför månadsfinalen. Så det blev ingen cykling för dem. Hillis skulle hem om till Tokhult (Sthlm) över dagen för att köpa båt. Pantani låter sig inte avhöras så han har väl åkt till Espana på träningsläger.

Trion sammanstrålade på Rotundan vid E(x)litarens bostad. Sedan rullade man iväg norrut och in på Furuhillsvägen vidare tilll Dösjebro. Med vägen över Dagstorp, Södervidinge, Stora Harrie och vidare tillKrutmöllan, Örtofta. Här kom det en sur dunst. Först trodde E(x)litaren och Piruetten att det var på grund av att man låg på Vurpans rulle. Men han blev rentvådd. Det var från sockerbruket. Vidare i behaglig takt gick det mot Viderup. Piruetten som inte hade mer är en handfull mil i bagaget började känna lite i benen. I Viderupp så var det backen upp mot Ellinge. Hej och hopp. Dagens första riktiga backe. Pust och stön. Piruetten ångade på bra. Vurpan som är elittränad drog iväg i solokarriär på tempofålen. E(x)litaren fick jobba för att hänga på Piruetten. Har han deffat sin form? Han hade hela tiden sagt att han skulle hänga på så länge han orkade. Orkade gjorde han. Upp för backen och så vidare i medvinden som man äntligen fått. Sida mot annars under färden så långt. Nu när backen var slut och vinden stöttade i ryggen gick kadensen upp. Kedjan dansade ner till allt mindre krans där bak. Härligt att känna speeden.

Vid järnvägsövergången gick bommarna ner. Lagom tid för kexchokladpaus. Vurpan jublade. Han hade ju inte ätit kexchoklad på ett er eller så. Därför hade han denna söndagsmorgon tagit sig och cykeln från Aggarp utanför Svedala och till Henkelstorp för cykling och choklad. Begärligt så tuggades den söta energigivaren. Fotot togs. Bommarna gick upp. Färden fortsatte. Så svängde vägen vänster och så blev det sida/mot igen. Den sydostliga vinden hade påpassligt blivit sydvästlig till hemfärden. Allt för att förgylla träningen för trion. Ner till Örtofta sedan via Hoby till Kävlinge. Och så Hög. Här började Piruetten tappa. Mjölksyrans hungriga alligatorkäftar hade fått fäste i hans lår. Men allt efter hand så kom man närmre hemmet. I Hög så höll man på med beläggningsarbete. Man hade fräst ner ytskicktet på asfalten. Med åtta kilo i ringarna så känndes varje spår eftere fräsen. Plomberna vaar på väg ur tänderna. Men så svände man av mot Västra Karaby. Tempobanan. Medvind! Yyyyyiiiiiipppppppiiiiiiieeee. Med lätta fjät trampade man på. Så i Västra Karaby svängde man västerut igen. Motvind... Här behövde Piruetten lite hjälp. Lite knuffar från E(x)litaren gjorde färden lite mera uthärdligt. Nu var det så många alligatorer i hans lår så Steve Irving hade blivit avundsjuk på sin tid. Eftere två timmar och tjugo minuter var trion hemma igen. 56,5 kilometrar var avverkade samt 245 höjdmetrar.

 


Piruetten och Vurpan belåtet smackande på kexchoklad. Observera att Vurpan hade en sådan kexchokladabstinens att han inte hann skala kexchokladet.
Moonlight serenade...

Onsdag 24 oktober. Hösten börjar så smått få vinterinslag. Kvicksilvret faller. Faller gör även Hangarondmedlemmarna. Piruetten var döladdad men snorig som en femåring på dagis. Hulken, detta under till muskelbygge föredrog att ligga under dunfjädrarna som täcket var fyllt av. Kvar blev Hillis, Bengeten, Nestorn och E(x)litaren. Kvartetten möttes i Saxtorp och så började man rulla söderut. Men så tog Hillis myndgt till orda: Igår var jag ute och provade en ny tur till Ekeby. Skall vi ta den? Tystnadens kompakthet blev svaret. Turen tog mig en timme och trettifem minuter fortsatte Hillis ivrigt, Det är i och för sig hemmifrån mitt, så turen blir ungefär som Sjölundatrippen. Skall vi prova den frågade E(x)litaren retoriskt och gjorde en u-sväng. Så vändes kosan norrut mot häljarp. Men vid macken så vek man av in på en vindlande grusväg som så småningom blev en stig. Hoppiskumpigumpi gick det över potthål och rötter. Asmundorp dök upp och man passerade snabbt samhället. Så stor del Hillis kunde ledde han färden över gräsmattor och rosenplanteringar. Som tur vr kom det ingen med hagelbössan och pangade efter dem. När vägen mellan Eslöv och Landskrona skulle passeras så fick Bengeten testat sina cykelbyxor. Ja cykelbyxor var det verkligen. För de satt lite löst. När han skulle svinga benet över sadeln och stiga av innan den livligt trafikerade vägen så fastnade det fladdrande byxbenet i sadeln. Detta fick till följd att bengeten singlade ner som en torr trädgren i diket...

Men allt gick väl och frden vidare. Ostidan på Rönneberga vidare ner igenom Tågarp och så mot Sireköpinge. Strax innan där så vänster mot Norrby eller Norraby eller vad i håken det nu heter. Vindlande grusvägar igen som så småningom ledde till Brödåkra och vidare upp mot Kågeröd. Några kilometrar innan Kågeröd så svängde man av mot Ekeby. En trevlig lite slingrande väg. Men vilka köldhål där var på vägen. Emellanåt var det som att cykla in i ett fryshus. Häftiga dipp i temperaturen. Händer och fötter började domna så smått. Väl framme i Ekeby så svängde man mot Tågarp igen. Men först lite kexchoklad. Begärligt smackade man i sig de frasig sötsakerna. Stärkta av energin däri började man rulla söderut igen. Via Kingelstad, Ottarp där, E(x)litaren började krokna i backen, Råga Hörstad och så Asmundtorp. Vid infarten till Hillis bostadsområde förklarade E(x)litaren matt att han inte kunde stanna för då kom han inte igång igen. Med Mjölksyrealligatorkäftar som bet i hans lår stretade han sakta söderut. Nestorn och Bengteten hängde på. I Saxtorp svängde först Bengeten av. "Det bästa med en sådan här cykling är att komma hem i värmen", huttrade han fram. Någr hundra meter senare så vek E(x)litaren av mot Henkelstorp. Sakta med alligatorerna i låren så kom han allt närmre sin bonng och värmen. Strax innan benen slutade att orka veva runt pedalerna var han hemma och kunde stappla in i värmen. Men så sätter hypoterin in. Efter duschen så skakade och huttrade han. Det var näst intill omöjligt att få på fillingarna. Beneb var stela och händerna skakade som av Parkinsons grave. Men alternativet att frysa ihjäl var inte aktuellt så med uppådandet av det sista kom kläderna på och potatisgratängen med chèvre in i micron.

Slutet gott och allt gott alltså. Tre timmar och tjugosju minuter. Tvåhundraåttiofem meters stigning. Jojomän! Elitare hade fixat ny pulsklocka/cykeldator dagen till ära. SpaghettiHåkan hade belåtit fyllt på sin kassalåda under dagen med en packe ovikta femhundrakronorssedlar. Dock hade E(xlitaren inte satt på den nya givaren på framgaffeln. Så sträcka, fart etc registrerades inte. Men någonstans runt 75 km torde turen ha varit.

 

Lugn, det är inga rånare. Det är bara Hillis, Nestorn och Bengeten som samlats för kexchokladpaus i Ekeby.

Putsad tid utan knuff!

Onsdag 17 oktober. Så var det dags för ännu en "nattlig" tur. Hillis var i Halmstad, Pantani var på kundbesök ochde två nya hanover, f'låt han aroundmedlemmarna Hullken & Piruetten hade förhinder. Hulken för att det var lanskamp i fotboll mellan Sverige - Irland, också en underlig ursäkt. Piruettens cykel var på service och någon MTB hade han inte införskaffat ännu. Men han kommer.

Bengetetn, Nestorn och Elitaren träffades i saxtorp denna för årstiden ljumma kväll. Kosan ställdes mot Sjölunda. Vägarna hade i stort sett torkat upp efter regnet. Lätt rullade cyklarna söderut. Att det rullades så lätt kan ju bero på att Elitaren, vis av föra nsdagen, hade blåst i mer luft i ringarna, Tempot var ur Elitarens synvinkel lite väl högt. Men han hängde på så gott det gick. Bengeten och Nestorn väntade in lite då och då. Så i hyfsad klunga tog man sg till Malmö där kexchokladen avnjöts. Det hade gått snabbare in till Malmö än förra onsdagen. Nu var det lite medvind ett stycke. I alla fall genom Sege-Arlöv och tills man kommit över bron vid E6:an i arlöv. Där var det lte mot. Men det gick ganska bra fortfarande. Det var inte förrän i Bjärred som Elitaren började sacka. Straxx innan Lödde så började det regne. Var detta nödvändiigt? Knappast men vad har man att välja på? Som tur var så tog regnet slut ganska fort och man kunde rulla den sista biten hem utan att bli knuffad. Cirka halvtimmen snabbare avverkades de 63 kilometrarna,


Bengeten och Nestorn avbildade vid kexchokladpausen på Sjölundaviadukten genom ångan från Elitaren...
Ut i djungeln!

Söndag 14 oktober. Nattfrosten har slagit till. Efter en sovmorgon så kom Elitaren ut vid 9-tiden på morgonen för att hämta in avisan. Det låg ett frostlager på brevlådan, bilarna och buxbomkloten... Brr vad kallt. Men efer en god frukost så togs telefonkontakt med Hilis som avtalat. Jodå han var också på g. Så det bestämdees att man skulle mötas någon stans mellan Hofterup och Asmundtorp. Så blev det också. Solen lyste och tinade up alltefter. Duon ställde kosan mot HSaxtorp och Saxtorpskogen. Runt i ringlande stigar körde man tills man kom vid vägen mot Välan. Ett lät rullande nerför slänten och vidare över bron. Där mötte duon en dam med stavgång. Lite förskräckt/förargad såg hon ut men ett par muntra hej från cyklisterna lättade upp situationen. Vidare gick färden mot Järavallen och sjöarna. Där stannade man till för att justera Elitarens stänkskärm och passade samatidigt på att peta in et kexchoklad. Vidare gick färden ut mot strövområdet. Över gångbron och så ut till strövområdet. Men först en tur till fårhagen och den vindlande stigen som nästan är helt igenvuxen. Cyklofånarna gjorde sin gärning med havannat varv där som hjälpte till att hålla stigen öppen. Sedan tog man en sväng nerom utsiktsplatsen för handikappade. Lite manöverprov på cykel att ta sig upp för landgångsserpentinerna som anlagts för rullstolar.

Nu började Elitarens krafter sina. Så en snabb och gen väg tillbaka mot gångbron. Sedan risdstigen som var ordentligt dyngig emellanåt innan Hillis kunde lämna av honom hemmavid för attt själv söka nya stigr som bar mot Asmundtorp. Två och en halv timme ungefär blev dagens pass. Elitarens cykeldator/pulsklocka har fått sin dödsdom. Så hur långt och så vet ingen riktigt. Nästa pass blir på onsdag kl 18.00 i Saxtorp.


Tv; Hillis testar Elitarens Nyförvärv. Th: Elitaren och Hillis njuter av kexchokladens sötma i höstsolen.
Nystartrundan, en pärs

Onsdag 10 oktober. Klockan aderton samlades Hillis, Nestorn, Bengeten och Elitaren i Saxtorp. Pantani var ju inte riktigt säker. Hans MTB låg i atomer. Men kvartetten körde söderut. Hälften med ömma rumpor. Både Hillis Och Elitaren hade varit ute för att mjuka upp i söndags. Aj, aj, aj vad sadeln kändes... Men inga sura miner. Kosan mot Sjölunda. takten var inte så hög. Den sista biten upp för backen vid Sjölunda fick Elitaren jobba hårt. Där tog krafterna slut. Det fina med en vändpunktbana är att det är lika långt hem. Av den minns han inte mycket utom att Nestorn knuffade honom de sista två kilometrarna. Pulsklockan var på batteribyte så inga data finns om passet. Men vi kommer igen!

Här har vi kvartetten. Elitaren använder sina sista krafter till att le vid fotograferingen på Sjölundaviadukten.
Nystart för Cyklofanarna!

Onsdag 10 oktober. Nu är vi på g igen! Ikväll så blir det nypremiär för Cyklofånarnas onsdagsträning. Elitaren har skaffat ny MTB och ringt in Bengeten, Hillis, Nestorn & Pantani. Fortsättning följer efter passet!