Mörkret faller tungt...

Onsdag 12 oktober. Mannfall. Den annars så stabila trion Nestorn, Bengeten och Elitaren decimerades till en duo. Nestorn och Elitaren. Bengeten var belagd med kasernförbud. Han fick inte kommar ur synhåll från spisen denna kväll... Så Nestorn och Elitaren fick rulla själv. Hillis var ordentligt förkyld. På telefon lät det som om han hade innehållet i en 5-littersdunk kontaktlim i bihålorna... Bäst att ligga lågt alltså.

Nestorn och Elitaren kom överens om att rulla lite lätt söderut över Malmö. Jovisst. Lugnt? Hi, hi, hi... Var det någon som trodde på det. Elitaren som var uppe i varv denna dag trampade på osedvanligt längs kustvägen från Saxtorp till Barsebäckshamn. Sedan tog Nestorn över ett tag. Gång efter annan kom man överens om att tagga ner lite. Jovisst, har påven en rolig hatt? Hur som helst så kom man till Sjölundaviadukten och fick sitt kexchoklad. Dubbel ranson dagen till ära! Sedan begav man sig norrut igen via Arlöv. På väg ut mot Segekarusellen började man hinna ikapp en moped, trimmad, med två personer på. När föraren fick syn på den hotande cykelduon fick han växla ner och försöka få upp farten. Blå oljerök lämnade de över sig. Duon kom inte ikapp, men moppen drog heller inte ifrån. Vid korset i Arlöv bytte moppen cykelbana och gick över till andra sidan vägen. Då krutade cyklofånarna på och matchade knallerten. Så just nu finns det nog en trimmad moppe i Arlövstrakten man kan få till en rimlig peng...

71 km blev dagens ranson. Dessa kilometrar avverkades under knappa 2,5 h.


Kan det bli vackrare? Två cyklofånar i ful(l) mundering...
Mörkret faller tungt...

Onsdag 5 oktober. Det är fantastiskt vilken brittsommar. Vi är inne i oktober. Älgjakten stundar och ännu kan man (nästan i alla fall) köra i kort kostym. Solen slyste med sitt höstmilda ansikte över Elitaren när han rullade iväg för att möta upp Bengeten och Nestorn. Det var nudd på att man kunde ha samma klädsel som för en månad sedan. Men erfarenheten ger att temperaturen faller när solen går och lägger sig.

I Saxtorp mötte Bengeten upp. Men ingen Nestor syntes till. Så duon begav sig längs Stora Byvägen bort emot Barsebäcksvägen där Nestorn bor. Se där när man passerat Jörgen Petterssons aprikosfärgade chateau så vinglade han precis ut från sin utfart. Hade middagsluren dragit ut på tiden månne? Nej detta dementerades snabbt. Han hade suttit i LISA-möte till 17.30. Han hade kastat sig hem och bytt kläder i rappet. Trovärdigheten för scenariot var godtagbar då kassatablåerna för LISA muntert fladdrade i byxlinningen på honom... Vinden var nästan inte. Nära stiltje alltså. Man beslöt sig för att köra över Dösjebro-Södervidinge-Stora Harrie- Krutmöllan-Örtofta-Viderup och så hem via V Hoby-Furulund-Löddeköpinge. Så blev det också. Lite lugnt i början. De båda vältränade låg på Elitarens flämtande rulle den första halvtimmen. Sedan hade de fått upp värmen lugnt och fint. Nu var det attack i varje motlut som gällde. Ordningen återställd alltså...

Efter att man vänt efter Viderup/Ellinge så kom mörkret snabbt. Dimbankarna låg som utdragna bomullstussar över vägen. Oj vad kyligt det var i dessa då. Nu skänkte man en tacksam tanke till att man satt på sig lite för varma kläder, sett ifrån perspektivet när man startade turen. Ljusen tändes. Men trots detta var det lite svårt att se vägen alltid. Speciellt när man hade möte och blev bländad av bilister.

Kvällens 70 km avverkades på lite knappt 2h 20 min.


Backkombatanterna hade så brått att det inte blev någon chokladpaus förrän man vinkade hej-då till Elitaren efter fullbordad runda...