Söndag 30 november. Vädret var i bjärt kontrast till förra söndagen. Milt, och låga moln. All snö bortsmält. Ingen is at halka runt på. Men det var magert deltagande från Cyklofånarna. Piruetten var förkyld. Dessutom skulle han på 40-årsgille. Dubbel anledning till huvudvärk alltså. Jerka var förkyld och hade sociala uppdrag. Nestorn, Bengeten och Hillis fick Elitaren aldrig tag på.Men Jarne är stabil. Så Elitaren och han möttes i Saxtorp. Elitaren fick stanna till och fixa med camelpaken. En sele hade lossnat. Så en knop a la djungelmekanik så var det nöjaktigt fixat så att camelpaken var en camelback och inte en camelbelly... Samtidigt passade Elitaren på att Höja sadeln ett par cm.

Nu var man väl rustade för att ta sig an stigar och kärr. Inga fler mötte upp vid starten. Så rullade man ut i naturen. Stigar ht och stigar dit. Ormande och korvande vinglade man igenom novemberskogen. kav lugnt och skön, frisk luft. Elitaren hade ovanligt bra truýck i sina ben. Den senaste tiden har det inte varit något att skriva hem om precis... Men Jarne kände skillnaden. Han behövde inte vänta lika mycket nu... Under de vinglande turerna i skogen så mötte ytterliggaren en MTB:are upp. Det var Bokis från LCK. Hans kompisar var indisponibla de också. Så han hade givit sig ut på egen hand. Så med en tillökning på 50% så fortsatte den nya konstellationen tillsammans. Efter ungefär en timmes vinglande i saxtorpskogen så drog man sig mot Välandalen och vidare ut mot Järavallen.

Här fick man lite att jobba med. Vägen var nyharvad och blöt. Lårmusklerna fick jobba. Mjölksyran flödade. Kedjorna knastrade av sanden som letade sig dit under oljan på länkarna. Men Cyklofånar ger inte upp. Jarne tog sig en tur från den tunga nyharvade vägen och körde på gräset sidan om. Tösavägen, konstagterades det. Den manliga stigen där fortsatte Bokis och Elitaren.

Ute på Järavallen så vimlade det av orienterare. Det var väl OK Silva som hade adventorient. Vart man ä stälde framhjulet så kom det orienterare älgandes i olika pastellfärgade overaller. Man tog sig vidare ut i fårhagen. Där lättade det från orienterarna. Men man såg en kontroll där. Men trafiken av dem var betydligt mindre. Dock hade mullvadarna haft fest. På stigen mit på ängen hade desiktat in sig på att göra sina högar precis mitt på stigen. Efter ett varv så rulade man av och tog sig via talleskogen till bokditon. Här ökade frekvensen av orienterare igen. Med prasslande guldröda torra boklöv under hjulen rullade man vidare ut mt motorvägen för att sedan ta sig tillbaka över motorvägen på gångbron. Sedan var det bara en runda över ängen och genom träsket innan man var hemma och kunde, välförtjänt, lägga sig på soffan...

Två timmars cykling blev det. Nästa träning onsdag kl 18.00 i Saxtorp.

Söndag 23 november. Brrrr... Snön låg vit och glänsande i solskenet från den klarblå himlen. Kvicksilvret visade på minus 2,5 grader. Elitaren hade inte fått bekräftat från någon att de skulle komma. Han började med en runda förbi Piruetten. Men förrådsdörren var låst och en rufsig och nymornad Piruett uppenbarade sig i dörröppningen till grovköket. Han drog morgonrocken tätt om sig och huttrade. Förkyld och ont i halsen. Stana du hemma tyckte Elitaren. Några smittspridare vill vi inte ha i spåret! Så i ensamt majestät rullade han vidare till Saxtorp. Där samanstrlade han med Jarne. Men ingen annan syntes till. Klockan blev sisådär fem över och man beslöt sig att rulla ut i skogen. Det dröjde inte läge förrän Jarne gjorde en sltomotal på de isiga vägarna. Elitaren klarade sig ett tag til innan det var hans tur att stå på öronen...

Vindlande turer i skogen. Än hit och än dit. Efter ett tag så såg man lillgrabben från LCK som stod och väntade på gubbarna. Jarne och Elitaren fortsatte vidare. Runt på lite nya och gamla stigar. Man hittade även löpslingan i Häljarp som fick sig ett varv den också. Ett antal hundrastande flanörer träffade man på. Så mötte man Nils Bokelid. Man stannade till för en kexchokladpaus. Lite småprat och mumselimums alltså. Nils slog följe med Cyklofånarna medan de andra två LCK:arna drog sig hemåt på sitt håll. Man fortsatte på de vindlade stigarna. Till sist försvann dock stigen. Då hördes en fjärde röst. Det var Jerka som hade varit sen tillSaxtorp. Men likt en spårhund hade han nosat upp spåren och följt dem. Ni cyklar så sakta att det är inga problem att komma ikapp er, sade en inte allt för blyg Jerka. Välkommen, välkommen hälsade den befintliga trion till Jerka när han gjorde sälskapet till en kvartett. Tillsammans rullade man nu vidare ner genom Välandalen och ut på Järavallen vid sjöarna. Sällskap fick man av en polisbil. Lite kul var det att köra mot och förbi skylten med cykling förbjuden när det stod två poliser som fågelholkar och såg denna lagöverträdelse...

Elitaren var på väg hem då han skulle ta upp båten som i morgon och det var lite förberedelser innan dess. Så vid Hofterups Mosse/träsket skiljdes man åt. Nils & Elitaren på sitt håll. Jarne & Jerka körde vidare i träsket.

Det blev 21 kilometrar cyklade på en timme och 48 minuter inklusive sociala pauser.

Vill du köpa dubbdäck till cykeln?

Jerka håller på att samla hop till en gruppbeställning för att få snuskigt bra pris. Hör av dig till Elitaren eller Jerka direkt så har du snart suveränt grepp på den isiga vintervägen!

LCK:s Nils Bokelid slog följe med Cyklofånerna
den sista biten.

Jarne i sin rånar/fantomenutrustning.

Söndag 16 november. Jodå, taket satt kvar på huset och regnet hade dragit bort. Det oherrans busväder som varit under natten hade klingat av. Träff var bestämd till 10.00 i Saxtorp. Hillis hade meddelat sitt deltagande. Bengeten visste inte om han eller Nestorn skulle sälja lotter på förmiddagen. Bengeten hade problem med framväxeln på MTB. Han kunde bara köra på stora klingan. Han visste inte om han fick styr på sakerna till söndagens träning. På väg mot Saxtorp så dök Jerka ut på vägen. Tillsammans rullade de upp till mötesplatsen. Där dök Hillis upp. Hna hade varit tidig och tagit en repa tillsammans med LCK inne på motocrossbanan. Jerka anslöt även han på sin nostalgiska stålhoj.

Nu fick det vara slut med asfaltåkandet. Ut, närmaste väg mot skogen, stigarna och dyngan. Det dröjde inte många minuter förrän man kunde vika av från grusvägen in bland prasslande löv och knakande grenar. I Saxtorpskogen finns det många stigar. Vindlande slingrar de sig fram. Ibland korsar de sig själv. Kul och knixigt! Hillis hade jättekul. Det märks att han är sprungen ur MTB. Likaså Jerka. De rullade alltid först i god fart. Hillis gjorde dessutom något så ovanligt för honom som en vurpa. Han försökte flyga men landade utan rull på landningsställen. Plask i dyngpölen kallas det. Efter en timmes knixande på stigarna så ville Jerka att man skulle dra sig till crossbanan och prova endurospåret. Så det gjorde man. På väg dit började Elitarens växlar låta och bete sig. Så blev det totalstopp. Kedjan hade på något mystiskt sätt korsat sig själv och tryckt ut växelföraren utanför största klingan. Det gick inte ens med våld att få tilbaka växelföraren. Så kom de tre andra tillbaka när de sett att det blev lite tunt i leden. Lite mekande med att lossa växelföraren så den kunde inta sitt riktiga läge igen. Man diskuterade under tiden fenomenet med haveri. Alla hade förutsatt att man skulle klara sig utan tekniska haverier nu när Piruetten var på romantisk weekend med frun. Men si inte. Elitaren ställde upp kollegialt och såg till att där blev ett haveri. Här låter vi alltså inga mantlar falla till marken...

På motocrossbanan så var det folk i depån. man rullade dit för att höra så att det inte var något på g så man riskerade att bli överkörd av en ettrigt smattrande motocrosscykel. Nejdå svarade Peter, en gamal fd spinningkompis till Elitaren. Bara kör ni. På frågan om han körde spinnig blev det en nekande huvudskakning till svar. Nix, ingenting, bara motoross. Så rullade man igång på endurospåret. Knixigt men med ett bärande underlag som armerades av gräset. Bitvis var det spår efter motorcykeldäck. Här gällde det verkligen att välja rätt spår. Efter lite snirklande var Jerka tvungen att dra sig hemåt. De tre kvarvarande fortsatte runt på banan. Man utforskade lite olika spår. Så hade man en vall där ingen klarade uppfarten. Uppe på krönet så hisnade man av stupet ner på andra sidan. Hillis klarade utförslöpan efer att ha rekat spåret. Jarne gjorde en saltomotal. Elitaren promenerade ner för att säkert ha alla ben i behåll inför de viktiga uppdragen i veckan. Så vidare ut på Motocrosssbanans sandiga spår. Ibland var där lera idagern. Leran satte sig så clipsen blev smockade av dynga och det gick inte att få på pedalerna. Så efter nästan två timmars cyklin började det regna igen. Då beslöt man sig för att dra sig hemåt. Hilis norrut till Munkebäck medan Jarne och Elitaren drog söderut mot Ålstorp/Hofterup. 26 kilometrar avverkades under de två timmarna man var ute i den friska luften.

Nästa träning på onsdag. Samling 18.00 på MTB i Saxtorp. Dock är Elitaren förhindrad, men övriga kan ju köra. Dessutom är Piruetten då hemkommen från sin kärekssemester och säkert sugen på att tampas med pågarna igen!

Hillis & Jarne kalasar på kexchoklad vid en kort paus på motocrossbanan.

Hillis kastar sig dödsföraktande utför stupet.

Onsdag 12 november. Vinden var frisk sydvästlig. Det verkade som om det skulle hålla torrt. Piruetten hade jobbmöte på kvällen och kunde inte hänga med. Nestorn hade aviserat sin ankomst. I Saxtorp så stod Nestorn och Jarne väntandes. Bengeten hade inte dykt upp. Nestorn tog en runda in om till honom medan Jarne och Elitaren körde en repa upp över rondellen. På väg ner igen så kom Jerka rullande på sin för dagen spillrans nya Specialzed carbonhoj. Man körde ytterliggare en repa upp om rondellen, men ingen Benget. Man rullade söderut. Malmö t o r var målet. Men i Ålstorp så hördes ett pysande. Pssssssssssssssssssssssss-floff, floff, floff... Luftern gick ur, om inte Jarne så hans bakdäck. Ner i fickorna och leta pryttlar. Av med bakhjulet. Då hördes en röst. Är det mörkt där får ni gärna komma in i stallet. En vänlig kvinna var ute och pysslade i det prydliga stallet. Erbjudandet accepterades direkt och strax var Jarne & Co i häststallet där en liten nyfiken Tarzan hälsade välkommen. En liten lurvig shetlandsponny med långa, täta ögonfransar och små alerta, gulliga öron. När an inte fick uppmärksamhet och kel så puffade han uppfordrande med sin mule på de tillfälliga gästerna. Så fick Jarne luft i sitt hjul igen. Cyklofånarna tackade för sig och Jerka hade passat på att ordna så att han döttrar fick rida på Tarzan innan kvartetten rullade vidare i motvinden.

Elitaren hade svårt att hänga på. Ingen fjutt i benen. Så när man kört till Habo Ljung via Borgeby slott så vände han hemåt. Jerka gjorde likaså. Han skulle hem och natta sina små blivande ryttarinnor så permissionen var på väg att ta slut. Nestorn och Jarne fortsatte stretandet mot vinden medan de två andra kunde rulla behagligt i medvinden. Efter knappa två timmar var Elitaren hemma igen. 40 kilometrar hade avverkats, liksom en slang.

Kolla in kvällens tur på Googlemap.
Klicka här!

Nästa träning på söndag. Samling 10.00 i Saxtorp på MTB.

Tarzan, en gullig och kelsjuk shetlandsponny övervakade slangbytet.

Jarne bräcker och kränger för att få i en ny slang!

Kolla in kvällens tur på Googlemap.
Klicka här!

Söndag 9 november. Idag var den stora dagen för MTBpremiär. Alltså riktg MTB, XC, ut i dyngan. Jarne ringde på morgonen och berättade att han hade kval. Skulle han windsrfa eller cykla. Det blev windsurfingen som drog det längsta stråt. Vindförhållandena var unika. Så ha satsade på detta och cyklingen fick bero. Elitaren hämtade Piruetten som i vanlig ordning var i förrådet. Vem vet det är kanske en variant på "snickerboa"? När an frigjort sig från denna lokal där cyklarna numera hänger prydligt så rullade man till Saxtorp för att möta upp de övriga. Plötsligt hördes en röst bakom som undrade om det fans plats för fler. Det var Jerka på sin crosscykel. Jovisst, bara häng på. Minuten efter så mötte Nestorn, Hillis och Atomen upp. Atomen hade cyklat från Södra Sandby för att kunna vara med på träningen. Så vände an upp till Saxtorp för att ta sig vidare ut i Saxtorpskogen via Fotbollsgolfbanan. Snirklande stigar mötte sextetten. De gula höstlöven låg som ett täcke. Bivis i urvor och så kan dessa blöta nedfallana höstattribut vara hala. Så lite varsamhet får visas.

Efter att ha rullat runt ett tag så kom man förbi "Rasten" och så ner i Välandalen. Så lite vinglande och forskande innan man tog sig upp för slänten till vägen mean Lundåkra och Saxtorp. Vidare ut bland sjöarna. Här håller man på att byga ännu en sjö. När man stannade till så var man bara fem man? Piruetten hade kört av kedjan... Elitaren vände tillbaka och allt efterhand så följde de andra med. Jodå där lunkade en modfälld Piruett med en kedja i handen. Men Elitaren hade verktyg i camelpaken. Så efter lite fumligt fipplande så var hojjen strax körbar igen. Vidare tillbaka. Men man var fortfarande bara fem? Nestorn hade försvunnit... På returen delade man upp styrkorna och körde var sin runda runt sjön. men ingen Nestor hittades... Han hade tydligen tagit sin Mats ur skolan och letat sig til mer banande vägar. Men kvintetten fortsatte. ut och upp över bron till Järavallen. Vidare ut och igenom strövområdet. Till sist var man vid banan ute vid lithorinavallen i förhagen. En jättetrevlig runda. Två varv här sedan rullade man hela vägen ner på Barsebäcksvägen för att hoppa ur hagen och cykla uppför vallen. En inte helt enkel uppgift. Speciellt inte för Piruetten som för andra gången denna dag drog av sin kedja. Jerka hjälpte honom upp med cyklen medan Piruetten själv lunkade med slunkande axlar och kedjan dinglande i ena handen. Men nu började han få lite rutin på att korta och nita kedjan. Så det gick betydligt fortare än förra gången. Kanske gjorde de glada tillropen arbett lättare. Tex kedjan röt två gånger då är du väl en kedjerökare som numera är helnitad. Inte konstigt attt man vill bli fort färdig då alltså.

Så rullade man vidare ut på den gula slingan och runt längs golfbanan. Strax var man då på väg igen. Vidare mot bron över motorvägen igen. Så över ängarna och ut i mossen och dyngan. Ett par små vuropr när semislicksen tappade greppet. När man kom fram till utgången från hagen började regnmolnen torna upp sig. Atomen blev lite slokörad då han hade en 30 km hem till Södra Sandby. Regn och motvind, en kanonkombination...

Nästa träning på onsdag. MTB (vi kör på asfalt) kl 18.00.

Onsdag 5 november. Piruetten stod i förrådet, lite förvirrat. Nu har jag frått på lyset på MTB'n konstaterade han. Men jag är sen. Jovisst han hade inte hunnit byta om. Men ombytet hade han nog tjuvstartat med eftersom skjortan hängde utanför där bak... Elitaren fortsatte själv till Saxtorp för att fånga upp de övriga. Bengeten och Nestorn anslöt precis när Elitaren var framme. En sväng runt rondellen så dök även Jarne upp. Så börjde man rulla mot Hofterup igen. Strax så anslöt även Piruetten, ombytt och klar med något vilt i blicken.

Då vinden var ganska frisk från ost så beslöt man sig för att köra över Örtofta/Viderup. Furuhillsvägen till Dösjebro sedan vidare genom Norrvidinge-Södervidinge-St Harrie innan man vek ner mot Kävlingeåns dalgång vid Krutmöllan. Här blev det så klart strid. Nestorn, Jarne och Bengeten. Piruetten och Elitaren var inte på det humöret utan kom vinglande efteråt... Men klungan samlades igen. Så genom Örtofta vidare mot Viderup oc så backen mot Ellinge. Strid igen. Samma trio som förra gången. Så var det en liten bit till innan vinden kom med istället. Vid järnvägskorsningen så började det blinka rött precis när Cyklofånarna passerade. På vippen men man han över innan bommarna började röra sig. Så var det dags för ett stärkande kexchoklad innan man fortsatte returen som gick samma väg tillbaka. Men vd Krutmöllan så körde man rakt fram mot V Hoby och så Kävliinge. Naturligtvis var det krig i varje backe. I Kävlinge tog man vänster via Furulund-Stävei-Borgeby så girade man mot Löddeköpinge och hemåt. Elitaren och Piruetten blev allt krokigare och slppte mer och mer på tättrion. Men eftersom även täten var chokladsugna så stannade de till vid Passaagevägen och smackade belåtet när det två sista kom (med choklad i fickorna),

cirka 70 km blev det under de knappa te timmarna somman cyklade, Nästa träning blir på söndag. MTB kl 10.00 i Saxtorp. Då skall vi ut i svampskogen och köra!

Se här så yster Jarne ser ut när han fått
Kexchoklad till livs...