Onsdag 31 augusti. Precis när Elitaren var på väg ut så ringde telefonen. Är det någon cykling idag, undrade Hillis. Jag är på väg hem och är lite sen meddelade han. Ok, vi möter upp mot dig, fick han som ett lugnande svar. Så iväg med knarrande leder mot Saxtorp. Nestorn kom till mötes. Gemensamt begav man sig hem mot Bengeten som man fick jaga ut ur pannrummet och upp på hojen. Nu var det Munkebäck nästa och Hillis som gällde. I Häljarp så mötte Hillis upp. Så var kvällens träningsgäng fulltaligt. Utan att någon sade eller spekulerade över vilken väg man skulle köra så avverkades Rönneberga Tågarp Ottarp i hygglig takt. Nestorns huggtänder växte ut vid varje backe. Attack, attack och åter attack. Hillis var med och krigade lite då och då. Bengeten oftast, men Elitaren lunkade på makligt och luktade på blommorna.

Uppe på Mörarpsbackens krön blev det chokladpaus. Det smakade och gjorde gott med lite "la-la" i "mafsingen". Så var det hemåt i den varma septemberkvällen. 23-24 grader visade termometern på. men j närmre klockan blev åtte på kvägllen ju råare blev det. Det känndes att det var hösten som var på gång, trots värmen. Det var ett bra tryck utför Glumslövsbacken. Men ju närmre slutet man kom ju styvare blev Elitaren, i låren... Det märks allt mer att det inte blivit någon reda med cyklingen i sommar. Men vänligt påskuffad av Nestorn så närmade sig Hofterup. I Häljarp vinkade Hillis adjö medan de övriga tre cyklade hem till Elitaren. Nestorn skulle låna lite verktyg. Så när verktygen låg i den lånade ryggsäcken och den sista biten kexchoklad låg i magen så vände Nestorn och Bengeten åter norrut och hemåt. 67,5 km avverkades under2h 15 min.

Onsdag 17 augusti. Hillis kom Elitaren till mötes strax söder om motocrossbanan i Saxtorp. Gemensamt svängde man norrut för att hämta upp Bengeten och Nestorn. Men ingen där. Det verkade tomt och öde i Bengetens bostad och ingen Nestor syntes till??? En koll på parkeringen vid kyrkan visade att ingen annan hade dykt upp. Vadan detta? Man beslutade sig för attt ta Stora Byvägen bort mot Nestorns chateau. Var det månne så att han var bakrusig efter sitt 70-årskalas i torsdags. Njä, troligen inte. Nog för att han smakar och uppskattar något glas. Men knappeligen skulle han ha festqat på detta viset. Halvvägs så dök han upp. Hade han försovit sig på middagsluren? Nej. Han hade varit på annat kalas som hade dragit ut på tiden.

Helt om igen. Bengeten skulle ju komma så nu var det bara att jaga tag i honom. Men trots påringningar på tegelvillan så var det inget livstecken. Bilen är inte här, konstaterade Nestorn uppgivet. Men Benget eller inte så gav man sig iväg söderut. Med vinden. Ut till kustvägen och ner mot Barsebäckshamn. Strax så storknade Elitaren då han inte fick luft. Troligen är det tröskdammet som retar hans astma. Man slog av lite på takten och fortsatte till Löddeköpinge och vidare ut mot Borgeby. Nu var det vinterrrundan. Ner mot Bjärred - Kanik - Habo Ljung. Där blev det en liten chokladpaus innan man vände norrut igen. Vinden hade lagt sig en del men i skuggpartierna var det kallt. Kom man väl ut i solen så försvann köldfrossan. Men i skuggan gjorde den sig påmind. 55 km blev resultatet av dagens ansträngningar. Snittfarten precis någon decimal över de trettio. Inget att skriva hem om precis...

Onsdag 3 augusti. Nestorn, Atomen, Bengeten och Exlitaren träffades på utsatt tid i Saxtorp. Den sydväatliga vinden skulle enligt prognosen vrida till väst. så snabbt bestämde man sig för att köra rundan via Rönneberga-Ottarp-Mörarp Landskrona. I samlad tropp med Nestorn i spets rulade man iväg. Efter ett tag så rullade Atomen upp som ledargås. Strax innan Asmundtorp så sprattlade B engeten igång och drog iväg. Så var kriget igång. Alla mot alla i alla backar. Atomen hade lite handicap då han körde på tempocyklen där det inte fanns den lägre delen av växlarna. Det är alltså inte bara mjölk man får starka ben utav... Efter ett tag började Elitaren, som skubbat från sommarträningen att känna av mjölksyra i sina ben. Det var inte till att kriga i uppförsbackarna. Han gjorde istället sina attacker i utförslöporna. Men mjölksyran gjorde dessa kortvarit lyckade...

Totalt avverkades drygt 67 km med en snittfart runt 31 km/h.