Velodrom-Lars
utma(l)ttad! |
|
Söndag
25 augusti. Oj,vilken tillströmning av Cyklofånar. Vurpan, Bengeten,
Hillis, Pantani, Vättern, Exlitaren och så skulle ju själve Velodrom-Lars
komma. Velodrom-lars tillhör ju hangaroundmedlemmarna. Men på söndagsförmiddagen
ringde han till vurpan och sade att han inte var på hugget att cykla. Han
hade varit på Mikaeli Marknad i trelleborg och inmundigat några kalla öl
för mycket. Så cykla, nej... Detta medför direkt överflyttning från Hangaroundmedlem
till Hangover-dito! På seddvanligt maner samlades alla i Saxtorp. Diskussionerna om lämplig cykelväg gick höga. Till sist så bestämde man sig för att dra söderut. Raka vägen ut till kustvägen. Vidare ner till Barsebäckshamn i den ljuvliga motvinden. Löddeköpinge nästa, fast man valde att ta till höger genom Sandskogen och så vidare ut till Vikhögsvägen. Ner på Backavägen och svisch förbi kanotklubben. Så var man ute på vägen mot Bjärred. Fast vid Borgeby kyrka så svängde man av för att köra över Flädie Kanik. Det är samma sträckning som brukar avverkas under mörka vinterkvälla per mountainbike. Pantani höll sig från de annars så vanliga tosingarycken. Harmoni över klungan, kunde man väl säga. Tempot var väl vad Exlitaren klarade. Även Vättern fick jobba. Men båda har ju det gemensamt att man tillbringat sommaren sittandes på sina breda akterkastell(!) i sina respektive båtar och inmundigat allt för många kalla öl... Men skam den som ger sig. Dunka på genom Habo Ljung och Lomma. Sedan vidare på cykelvägarna in till Sjölundaviadukten. Här drog Pantani igång backspurten. Detta gjorde att alla tände till och ställde sig upp i sina respektive pedaler. Hillis och vurpan var de snabbaste uppför. Sedan kom övriga i rad. Sist kom Pantani lite omtumlad och undrade vad det var som hände. Men stopp och fram med de gula Kexchokladen. Mumselimums. En del knarkade även i sig en banan. Första, lite dryga timmen hade varit tämligen arbetsam. Men nu skulle vinden öppna upp lite mer och övergå till medvind, hoppades man. Jodå. "Haj å ivaj". De tyngsta växlarna skall ju användas de också. I medvinden började de komma till sin rätt. Vid Segekarusellen tog man höger och så snirklade man sig vidare ut mot Nordanå. Målet var att ta sig till Staffanstorp för att raca på cykelbanan in till Lund. Den cykelstigen ringlar sig fram igenom bivis natursköna omgivningar, fjärrran från väg 108 eller andra biltrafikleder. Denna dag skulle man ju även få medvind! Så via både lilla och stora (M)uppåkra så kom man fram till Staffanstorp via Knästorp. Så till vänster mot cykelbanan. 2/3 av gänget gjorde så i alla fall. Pantani och Vätterna hade antagligen trampat på så de fått tunnelseende så de fortsatte rakt fram. Man stannade till en stund för att se om de kom tillbaka, men icke. Okej, det är vuxna, myndiga herrar som är ute och cyklar(?). De klarar sig säkert själv. Ut på den vindlande stigen. Då asfalten inte är mer än dryga metern och gräset står högt så får man en härlig fartkänsla. Tvära vindlande svängar gör banan lite teknisk att köra. Vidare in mot lund och St Lars. Nej kör inte in där, rekommenderad Exlitaren de övriga. Då är det inte säkert att ni kommer ut igen... Så på behörigt avstånd passerades mentalanstalten och vidre ut mot Värpinge där man ställde kosan mot Fjelie. Exlitaren blev allt gladare ju närmre hemmett de kom. Den grånade cykelryttaren hade förbrukat sina krafter. och började få svårt att hänga med klungan. En lucka hade uppstått till de övriga tre. Då såg han till sin förtvivlan att de svängde höger mot Furulund. Vad att göra? Man är väl med på det mesta, utom självmord. Så även om detta tangerade det sistnämnda så vek även han av mot Furulund. Du är alltså sugen på mer cykelbana sade Exlitaren till Hillis. Du är tankeläsare du svarade han. Nä men man känner ju sina pappenheimare... I Furulund så stanade man till och fyllde på lite vatten men passade även på att gotta sig med ett kexchoklad. Vi tar cykelväg hela vägen. bara häng på mg, sade Hillis och drog iväg. Ner mot Viken. Helt plötsligt hoppade han till höger, rakt ut i skogen, rakt framför ett smått förskrämt par med barnvagn. Alla utom Vurpan han att reagera. In i den skuggiga slyskogen. Asfalt vet f-n om man kunde kalla det. Någonstans under mullagret fanns det nog asfalt. Säkert. Men det var inget man kom i kontakt med. Skall vi behöva sota för att Spaghetti-Håkan håller på att byta fälgar på din MTB, var frågan som ställdes till Hillis. Jamen där är asfalt undertill, jag lovar, sade han med ett skratt och cyklade vidare ner mot ån. Exlitaren visste vad som väntade och tryckte ner kedjan till 30-klingan fram och lättade även några kuggar bak. Vurpan tittade förnundrat när Exlitaren dundrade på med en kadens som en tandläkarborr, medan han avancerade på stora klingan. Men så förstod Vurpan vad det var som var på färde när stigningen brantade till och förvandlades till en vägg. Det knakade och brakade i Vurpans och Bengetens växlar medan Hillis susade iväg uppför. Exlitaren blev nöjd även han då det inte var någon som passerade. Nu var det raka vägen hem vida Hög-Karaby. Har vi kört slut på dig Exlitaren frågade Hillis med ett skadeglatt skratt. Kan man göra något annat än bara älska sådana "kamrater"? Väl hemma så kunde man avläsa 103 km med en snittfart av 32 km/h. 625 meter stigning hade man passat på att avverka. Nästa gemensamma träning blir på onsdag. Då är även Nestorn hemma. Nestorn och Atomen har ju varit i Österrike och kört VM. Dock plockades inga medaljer detta året. Men Atomen kom 7:a och Nestorn 8:a i sina respektive tempolopp. Linjeloppen är det stortá startfält på över hundra startande. Så det krävs duktigt med rutin för att fixa det. Men grattis till de fina prestationerna ändå. Det behövs inte medalj för att man skall ha gjort en prestation! |
|
Daggstänkta
berg, fallera? |
|
Onsdag
25 augusti. Vi kör inte ut om det regnar sa Hillis i telefon.
Nä, givetvis inte, svarade Exlitaren... Vid sextiden på kvällen så
var det torrt. Lite mörka skyar här och där, annars var det inget annat
illavarslande. På med cykelpyjamsen och iväg. I saxtorp så var Bengeten
ute och rullade. Go'davs, som dansken säger. Välkommen med. Vi fortsätter
till Hillis. Hillis hade låtit meddela att han var att han var lite
i otakt med sitt tidschema. Munkeäck nästa! Iväg genom Häljarp och
så vidare till höger mot Asmundtorp. I dalen under järnvägen i höjde
med Häljarps station så kom Hillis rullande. "Här kommer ni med lätta
tramptag i medvinden" sade Hilllis lite avundsjukt medan han lade cykeln
djärvt ner för att göra en 180-gradessväng. Jodå, pedaltrampet gick
lättare även för Hillis när han hade svängt. |
Only mad dogs and englishmen (and Cyklofåns?)... |
Visomtempot! |
|
Tisdag
24
augusti. Nu var det spännande. Klubbmästerskap i Trelleborg och
tillika Visomtempot. Tio kilometer tempo. Då skall det vara tryck i pedalerna
hela tiden. Vid målgång skall benen stå rakt ut. Nestorn och Atomen hade
alibi för att inte dyka upp. De var nämligen i Österrike för att deltaga
i Veteran VM. Hillis, Exlitaren samt Bengeten med dotter Maria var anmälda.
Hillis och Elitaren åkte tillsammans. Exlitaren fick då provat sittt nya
cykelställ på bilen. Den gamla anordningen hade reklamerats och blivit utbytt
mot en ny, lättare och stabilare konstruktion. Dessutom var den hopfällbar
och därmed mer hanterlig!!! Tack snälla Thule och Rolle på Motor & Bilelektra! Vurpan ochh Velodrom-senioren protokollförande tiderna vid Visomtempot. |
|
Genomkörare
inför VM! |
|
Onsdag
18 augusti. Hillis, Nestorn, Bengeten och Exlitaren träffades
i Saxtorp. Det tropiska regnet som utlovats hade redan dragit förbi.
Kvällen var varm och tropiskt fuktig i luften. Det var ingen risk
för att någon skulle frysa. Nestorn tog på sig ledarrollen och drog
iväg
mot Annelöv. där svängde man sedan vidare mot Billeberga - Trää.
Det var et farligt sprittande i alla åtta benen. Den VM-hungriga
Nestorn
sstötte i varje backe. Hillis var lite cool och avvaktade. Bengeten
hängde på i varje ryck. Bengeten är namnet som sonnu fått efter att
ha gått ner 12 kilo! 12 kilo till så är skjortan fullständigt tom.
Det är inte mycket att ligga på rulle bakom honom. Då får han i så
fall ha godeheten att ha ett par, uppblåsta, badbollar innan för cykeltröjan... Exlitaren
pustade och stånkade upp för backarna, väl avhängd. |
Hillis i färggrann kostym samt Nestorn och Bengeten i fonden. |
Grattis
Nestorn |
|
Onsdag
11
augusti. Det vilade något magiskt över denna dag. En speciell, säregen
känsla infann sig. Men inte förrän efter genomförd runda så ramlade poletten
ner: Det var ju Nestorns födelsedag! Grattis, grattis. Lycka och välgång
på asfalten! Pantani bidrog även han lite till den speciella känslan. Det
var länge sedan han dök upp på en träning. Men denna varma onsdagkväll dök
han upp och hans leende sken ikapp med solen såväl som den gula Mercatone
Uno cykeltröjan. När alla var samlade så hade man bildat en kvartett. Nestorn,
Hillis, Pantani och Exlitaren. Vinden var sydostligt någonting. Mandom mod
morske män. Dunka på mot vinden. Hoppas sedan att där finns vind kvar att
åka hem med... Ner mot Hänkelstorp och så vi Furuhill till Dösjebro- Södervidinge-St. Harrie- Krutmöllan. Det gick ovanligt lugnt i samlingen. Inga ryck eller andra tokerier. Vid uppförsbacken efter krutmöllan låg Hillis och Pantani längst bak. Hillis undrade ett par gånger om Pantani var beredd på bergsrycket. Nä han var inte tränad för det sade han innan han satte in rycket. Detta blev startskottet till lite krig. För ovanlighetens skull så var det Pantani som var lugnast. Nestorn tryckte på i varje sväng och backe. Hillis gjorde något ryck. Exlitaren gjorde något tosingaryck efter att han blivit avhängd och sedan blivet inväntad. Efter Krutmöllan så vände man mot Örtofta. Här tog man den ny vändning och drog sig mot Lund. Vid Vallkärra så tog man av mot Stävie och sedan Furulund. I Furulund så valde man cykelvägen via Vikenbadet mot Kävlinge. En kort occh intensiv backe inbjöd till lite krig. Hillis drog längsta stråt då han hade bäst koll på hur brant backen var i slutet. De andra tre kom på för höga växlar... Sedan rullade man cykelvägen mot Hög och vidare mot Löddeköpinge. Här jagade man en stackars mopedist. Vid rödljuset i Lödde kom man ifatt honom. Här valde Pantani att köra hem till sig medan de övriga tre körde norrut. Hemma hos Exlitaren blev det så till sist chokladpaus. Hela rundan hade det jagats på så man hade missat alla tidigare chokladpauser. 61 km med en snittfart av 32,7 km/h var resultatet som kunde tankas ur pulsklockan. Nu börjar det bli mer ordning på träningarna igen. I alla fall onsdagstränngarna. De som är sugna kan ta kontakt med Nestorn elle Exlitaren för att anmäla sitt intresse så samordnas träffpunkt och tid! Trampa på! |
Här grattas dagens jubilar, Nestorn! |
Dubbelt nordiskt guld! |
|
Lördag-söndag 7-8 augusti. De nordiska mästerskapen i landsvägscykling avgjordes under helgen i Hudiksvall. Nestorn har åter hittat formen. En silvermedalj på tempot och guld i linjeloppet blev hans resultat i H(P?)65. Även Atomen har fått igång benen igen. I H55 kammade han hem guldet! Detta trots att han punkterade och fick sedan jaga ikapp klungan igen och då ångan fredan var uppe i pannan så kunde man ju fortsätta och köra ifrån alla! Liten
rapport från Triathlonsektionen..... 1. 2. 3. |
Långben knep bronset i P18-20, Skanörs Triathlon! Vurpan (Basta!) ångade in som tolva i Herrar seniorer! |
Efter
semester premiär! |
|
Onsdag
4 augusti. Trenne Cyklofånar träffades i Saxtorp: Hillis,
Nestorn och E(x)litaren. Nestorn har åter hittat formen efter att
ha fått konstaterat järnbrist och kunnat medicinera mot det. I helgen
deltog han i Formtoppen 60 minutes i Höllviken tillsammans med Atomen.
Båda tog sig till finalen trots att stora delar av sverigeeliten
var på plats. Atomen kammade hem en 225 plats och nestorn en 32:a!
Hillis är också fit även om han inte cyklat på ett par veckor. Elitaren
har
fåt ett
x
till
i
namnet.
Ölmagen
spände
under
cykeltrikåerna.
Segling är ingen bra sport för en cyklist... |
Nestorn fäster visitkort under Pantanis vindrutetorkare... |