Hornen växte ut på de tu! Söndag 30 augusti. En molnig men lugn söndag. Igår så var det både Helsingbors GP och X-Cup. Så uppslutningen skulle väl inte bli maximal. En snabb runda hem om Piruetten. Men nej, han hade kört X-Cup igår och skule inte trampa i dag. Vidare mot Hofterup. Precis utkommen på Grand Prixvägen så mötte Elitaern Mattis från Cykelhandlaren på en blänkande hoj. Det visade sig att det var nya kapet. Han hade hittat en härlig gammal Crescent som var tillverkad i rostfritt. En riktig retrobåge där allt var original utom styre och styrstam. Matti var ute för att prova fyndet som endast gått två varv runt Ringsjön med sin förre ägare. Nu skulle klenoden hem för att putsas upp och förses med rätt styrstam och styre. Sedan verkade det som den skulle hamna i en glasmonter!
I Saxtopr så hade det samlats en del cyklister. Ann & Pia på MTB liksom Hillis. Ytterligare sex Terrängcyklister blev det. På Landsvägen så var det lite klenare. Bosse Bus, Julius och Schnurrbart. Bosse bus kom i värsta tempoutstyrseln. Han håller på att ladda för fullt inför VM där han skall köra tempot på torsdag i Danska Århus.
Bosse tog täten tilsammans med Elitaren. Mot Dösjebro. Man hade inte kommit långt innan man mötte Vasa som snabbt gjorde en hundraåttiogradare och hängde på. Det var sagt att det skulle bli en lugn runda och det verkade till att stämma. In igenom Dösjebro och sedan vidare mot Södervidinge. Vasa vinkade hej då och fortsatte hemåt. Han hade varit ute tidigt och var på väg hem. Men social som han är så ville han gärna dela glädjen under några kilometrar. Vasa åker också till VM i veckan! Nu hände det något. Hornen växte ut både på Julius och Bosse Bus. Tempot drogs upp så det var med svårighet att Elitaren kunde hänga på. Det var tufft för Schnurrbart också, han slutade prata för att han fick inte luft nog till det. Vidare mot Stora Harrie och sedan Remmarlöv. Det var inte mycket trafik. Men en vit Volvo med reg nr FKE758 kom i alla fall. Strök tätt, mycket tätt, intill cyklisterna. Detta trots det var helt fritt i mötande. Han hade dragit över heldragen linje med två hjul, då kunde han lika bra göra det med alla fyra hjul för att inte riskera liv och lem på kvartetten som han passerade. Bilen Tillhör Leif Håkan Hed i Löddeköpinge. Är det någon som känner honom så upplys honom om hur bilen användes idag. Det kunde blivit en blodig historia. Nu var det som tur var ingen vind att tala om. Men när en bil passerar så nära när det blåser kan göra att cyklisterna sugs in i bilen.
Som tr var hände inget och resterande del av turen gick utan vidare incidenter. I Remmarlöv vidare mot Trolennäs-V.Strö-Trolleholm. Här var det dags för Elitkakspaus. Nu kom snackandet igång på allvar. Schnurrbart hade åter luft i lungorna och massor att berätta om elcyklar. Julius dito om att cykla i Österrike. Så även om det var paus så gick inte energiförbrukningen ner. Farten på käkarna med snackandet höll nog samma förbränning som lårmusklerna vid cyklingen! Till sist lyckades i alla fall Elitaren få ut gänget på vägen igen. Nu var det hemåt via Bialitt-Svalöv-Sireköpinge. I Billeberga sedan så vek Bosse Bus Och Schnurrbart av och tog cykelvägen mot landskrona. Julius och Elitren fortsatte mot Trää med tanke att köra förbi Westernstället. Men där var alldeles nylagd oljegrus. Så siktet blev att köra till Trää och sedan Annelöv. Här var det också nylagd oljegrus, men dock lite mer tillplattad.
Nästa träning på tisdag. Samling vid St1 i Landskrona kl 18.00
Mattis på sin rostfria raritet!
Bosse Bus körde så det rök. Stackars Schnurrbart fick
ligga i dimman...
Här går det härligan til med snackandet.
Kaloriförbrukningen var lika stor som vid cyklandet så
snabbt som käkarna gick!
En äkta femetta för Bosse Bus! Torsdag 27 augusti. En speciell dag. Dags för Gunnar Nilssons VP. Ett vandringspris instiftat av Landskrona CK äldste medlem som dessutom varit ordförande. Både i klubben och i cykelförbundet. 99 år är denna kämpe! Han var inte på plats, men väl hans dotter för att önska alla startande lycka till. Ett tjugotal hade anmält sig via Facebook för att delta. På plats dök det upp 15 startande. En stor ökning sedan förra året, en femdubbling eller så! Bosse Bus, Snacke-Rasmus, Anders, Ulrika, Vasa, Mini, Johnny, Elitaren från LCK och resterande från andra klubbar. Jättekul.
Alltid spännande med tävling. Elitaren var lite spänd på vad som komma skulle. Det hade strulat hela dagen. Hela förmiddagen hade han suttit med IT-support i luren. Till sist hade de gett med sig och lovat att komma ut. Ett viktigt paket hade kommit och skulle hämtas ut pronto på ICA i Lödde. Där stod man som levande frågetecken. De hade inte fått paketet som avin berättade om. När man försökte spåra paketet så fanns det inte. Det blev till att göra en anmälan/reklamation hos Postnord. En hel arbetsdag hade nått sin ända utan något vettigt blivit gjort. Strul, strul, strul. Tänk vad gott det skulle vara att på leva ut all frustration och aggression på cykeln. Klämma in sig i tempokondomen. En snabb titt i spegeln där visades ingen snabb cyklist, snarare en överstoppad fläskkorv…
Men det var inte slut där. I Häljarp vid kiosken samlades alla. Inför starten så lottade man startordningen genom att man fick dra ett kort ur en lek. Elitaren drog en kung, nummer tretton… Vad månde det bliva av detta?
Ulrika var den första som vinkades iväg över startlinjen som bestod av en majsstjälk som var väl tillplattad och låg på vägen. Sedan skickades alla iväg med en minuts mellanrum. Vinden var sydvästlig av något slag. Motvind ner till Saxtorp sedan hade man förväntat sig medvind till Kävlinge där vändpunkten var i rondellen. Men väl i Saxtorp och med kosan mot Kävlinge så kändes det mer som sidvind. Efter vändingen så blev det lite sida mot.
Några lätta duggregnstänk dök upp på hemvägen, men det var aldrig några störande mängder. I Saxtorp så blev det skönt med medvinden. Lägga upp en kugge eller två och trampa vad tygen håller den sista kilometern eller så. Vid målet så stod de flesta av de tävlande. Elitaren var en av de sista i Gunnar Nilssons VP så måste man vara medlem i LCK. Alla får ställa upp men för att komma i fråga för priset så är det medlemskap som gäller. Bästa LCK:are blev Bosse Bus som slog sin tid från förra året med ett par minuter! Femma av alla startande men snabbast LCK:are. Grattis Bosse Bus.
Lagom till att allt var över dök det upp fyra cyklister till. Hillis, White Lady, Tränar’n och Lille Skutt. Den sistnämnde vågar väl inte vara i skogen nu när Myxomatosen/kaninpesten brutit ut… Han vågade heller inte ställa upp i tävlingen, vilket hade klarlagt en del. Det ryktas att hans racer är till salu pga oförmåga. Detta hade han ju en alldeles fantastik chans att motbevisa. Men den chansen tog han inte. Det blir ju inte så svårt att tolka det…
söndag är det träning igen. Då är de vanlig träning. Samling i Saxtorp kl 10.00 på racer eler MTB. Du väljer. Nästa klubbtävling är 10 september då det är kubbmästerskap på racer. 10 km tempo med start och mål vid pumphuset på Barsebäcksvägen i Häljarp.
Tempofantomerna Vasa och Bosse Bus står och psykar
varandra inför start.
Roland skötte starten galant. Hjälpmedel: Griffeltavla
och iPad. Det bästa av två världar?
Hillis & White Lady var två av de fyra som inte
vågade(?) ställa upp i dagens tävling.
Snacke-Rasmus gjorde attack mot ljudvallen! Söndag 23 augusti. Fortfarande sommarväder. Sol, blå himmel och vindstilla. I alla fall ända fram tills man plockar fram cykeln. Sedan börjar det blåsa. Men det är svårt att klaga en sådan här söndagsmorgon. Ryggfickan full med Elitkakor så ställdes kosan mot Saxtorp. Där var det tunnsått med folk. En på racer och några på MTB. Att utlova nybakade Elitkakor var tydligen inget dragplåster, snarare tvärt om… Eller så var det så att Elitkakornas popularitet inte kunde mäta sig med Snapphaneturens. Men allt efter hand så droppade de in några till. Pia, Anna och några till på MTB. På racer: Schnurrbart, Snacke-Rasmus, Elitaren, Julius och så Christian, som dök upp för första gången. Han hade sett att det utlovats Elitkakor och han nappade på erbjudandet!
I racergruppen så bestämde man sig för att köra österut. Mot vinden för att sedan få medvind hem. Norrut en liten bit innan man tog av mot Kvärlöv-Annelöv och vidare till Norrvidinge. Dunk, dunk i motvinden. Strax innan Annelöv kom man ifatt en traktor med halmbalar som man hakade på. En go rulle på en sådan aparat! Men vad var det som skvalade hela tiden. Var det någon som tryckt ner en byggradio i ryggfickan? Nej, det visade sig sedan vara Snacke-Rasmus som höll låda. Väldigt likt en byggradio. Den står där alltid och skrålar, men det är inte säkert att någon lyssnar på den… Men allt efter hand så stod det klart vad skvalet var till för. Snacke-Rasmus försökte göra en super sonic attack. Alltså spränga ljudvallen! Med skvalet i full gång så fick han sina tosingaryck och tryckte på i pedalerna. Men inga ljudbangar hördes. Det sprakade möjligtvis, men aromen vittnade om att det var snarare avgasrelaterat sprak än någon sprängd ljudvall. Men skam den som ger sig!
Via Norra Skrävlinge kom man till Torrlösa för att fortsätta mot Knutstorp via fd Svalövs Golfklubb. Golfklubben har ju gått i konkurs och ligger nu mer eller mindre i träda. Viss underhållsklippning sker för att man skall ha en rimlig chans att kunna sälja banan till någon. Nu började man få lite mer sidvind och sida med. Skönt. En sak med motvinden är att det brusar och dånar så i öronen. Man kan ju inte höva vad man själv tänker. Julius blev lite taggad av Snacke-Rasmus attacker och började lägga in egna små ryck. Men som tur var så började man nalka sig Knutstorp. Här blir det ett sedvanligt stoppilistopp för inmundigande av Elitkakor. Elitkakorna varvades med lite vanligt skitsnack och ljug. Efter en liten stund var det dags att sätta sig i sadeln igen och bege sig hemåt.
Medvind! I alla fall en stund. Allt efter hand så svängde vägarna och vinden så det blev allt mer motvind. Snacke-Rasmus ville grna köra uppför Klåverödsbacken men alla andra ville hemåt. Så det blev kosan mot Axelvold och Sireköpinge. Där kunde Snacke.Rasmus inte hålla sig. Han vek av för att ta sig till Flinkmans kafé för en espresso. De resterande fyra fortsatte mot Heden för vidare hemfärd. I Bileberga så svängde man in på cykelvägen mot Amundtorp. Belagd på bamla järnvägsvallen ligger denna spikraka cykelväg som går till Landskrona. Men kvartetten nöjde sig att följa den till Asmundtorp där man svängde mot Häljarp för att kunna lämna av Schnurrbart vid sofflocket.
De tre sista fortsatte i sin tur till Saxtorp där Christian svängde av till sitt sofflock. Julius och Elitaren fortsatte sedan till Hofterup.
Nästa träning på tisdag kl 18.00. Samling på racer vid St1 i Landskrona. Men glöm inte bort Gunnar Nilssons VP på torsdag. Ett 26 km långt/kort tempolopp med start och mål vid Kiosken i Häljarp.
Schnurrbart och Julius ligger klistrade bakom
halmtransporten!
Hej och hå. Här har Schnurrbart kommit längst fram för
att dra i motvinden. Munnen vidöppen för att kunna
syresätta blodet...
Julius kör någom balansövning med stretch-qi-gong
medan Snacke-Rasmus befrämjar sin gamnacke med
att kolla i luren.
Sprakfålar på grönbete! Torsdag 20 augusti. Vilken sommardag! 25+ grader och en måttlig sydlig vind. Det var med lätta fjät som färden till Saxtorp inleddes. Kicken var redan på plats med sin racer. Som vanligt var där flest på MTB, Piruetten, Röde Baronen och många fler. Men så helt plötsligt kom White Lady på racer!? Tränar’n, Mr X, Bokis, Hillis, Lille Skutt, mfl, mfl. Tio stycken på racer! Det var ett tag sedan. Nästan lika många som på MTB. Härligt.
MTB:arna rullade ut i skogen. Precis då anslöt Johnny, ni vet han som var klädd i svart och ville vara ute vareviga natt (Kal P Dal). Som vanligt hade han en ny cykel. Ingen orange Crescent utan en blå apparat med pedaler. Han blev tipsad att rulla rakt ut i skogen för att komma ifatt de andra., vilket han lydigt gjorde. Racergänget rullade iväg ut mot Barsebäcksvägen för att följa kusten till Barsebäcks Hamn. Elitaren hade kameran klar för att plåta MTB gänget när de skulle damma ut på vägen. Men de var lite sega i steget denna dag så de var långt borta när racergänget passerade grusvägen som de kommer ut på. Sorry, vi tänkte plåta er, men ni var inte där…
Bokis och Elitaren hade sett fram emot ett lagom gubbapass nu när inte den vanlige slavdrivaren, Bosse Bus, var på plats. Men ack vad de bedrog sig. Nu var där flockvis med unghingstar och sprakfålar som kesade som kalvar på grönbete när de kom ut på asfalten. Det är ju inte svårt att förstå deras glädje när de kom ut på de fria vidderna och slapp brännässlorna. Det älgades på ner mot Hamnen. En bildåre flängde förbi i alldeles för hög fart och hängde sig på tutan precis när han passerade. En av dessa personer som inte lyckades bli begåvade med förstånd eller empati vid födseln. Att hänga sig på tutan nära göt att man lätt blir skrämd och vinglar till. När de då passerar nära i hög fart så ökas risken för olycka avsevärt. Föraren av den biilen skulle ställa sig mellan spåret och avspärrningslinjen på en tågperrong när tåget passerar i full karriär. Det är motsvarande som en sådan dåre utsätter sina cyklande medmänniskor för. Lyckligtvis var övriga bilister som man mötte av det vanligaste slaget, hyggliga och hänsynstagande.
Vid Barsebäcks Hamn så gick man in på cykelvägen. Ett gnäggande och frustande hördes framifrån. Jajamensan, backe i sikte. Då är det bäst att dra upp tempot. I Gillhögsbacken så började det bli rött i nedankanten på Elitarens ögonvitor. Herrejesus vad det trampades på. Vad månne det bli av detta? Som tur var så följer ju en utförslöpa. Uppe på toppen så rullade man lugnt så att de som tappat i backen kunde komma ifatt. Sedan bar det vidare mot Sandskogen och in mot Löddeköpinge. Här svängde man av och körde söderut parallellt med motorvägen för att sedan smyga sig Backavägen ut till Malmövägen där man åter rullade in på cykelbanan.
Några förskrämda ”vanliga” cyklister möttes. De hll sig på sin kant och såg väldigt avvaktande ut. Men lugn, vi käkar inte upp någon! Borgeby Slott och så vidare mot Flädie och sedan vägen mot Värpinge. Här tappade Bokis men fick assistans för att komma fatt igen. Snart var det fika. Framme vid busskuren i Värpinge serverades det Elitkakor och fotograferades.
Nu var det dags att tänka på refrängen, cykla hemåt. Cykelvägen till Lomma och sedan hem. I Lomma så kom det en annan ”vanlig” cykist som antagligen blev hetsad av att se tio lycraklädda cykliste, Så han trampade på i god fart norrut. Tränar’n som har sin testosteron ytligt, lätt åtkomlig, tände till på alla cylindrar. Rökpuffar ur öronen och så ställde han sig upp i pedalerna och jagade efter. Här skall man inte tro att att man skulle gå i land med detta. I Bjärred så kom man åter fatt Tränar’n. Spydde han? Frågades det. Nej, men han gav upp svarade Tränar’n med ett nöjt leende. Nu hade varulvständerna fällts in igen så att han inte såg lika skräckinjagande ut som när han jagade iväg.
Genom Borgeby och vidare til lödde i ett lite mer lagom tempo. Men i Lödde så sprakade det till igen. Ytterligare en ”vanlig” cyklist som ville fightas. Nu var det inte bara Tränar’n som tände till. Testorsteronet flödade hos flera,, även White Lady som inte kunde kontra med östrogen. Bokis och Elitaren tittade roat på när det jagades uppför åbacken. Efter rondellen så samlades man igen för vidare färd norrut. Men efter att man lämnat Lödde så ökade tempot allt efter hand. Kicken, Bokis och Elitaren rullade i sin egen takt och släppte sprakfålarna att köra så fort de ville. Kicken ville ju inte köra för fort. Han ville vara säker på att Inger var klar med disken innan han kom hem. Bokis svängde av hem mot Dösjebro och Elitaren svängde snart av i Hofterup och kortbanekommitéens ordförade, Kicken, Fick rulla själv hem till Landskrona.
Nästa träning på söndag. Samling kl 10.00 vid Fotbollsgolfens parkering i Saxtorp.
Den tiohövdade klungan på väg söder ut längs kusten.
White Lady och Julius i täten
Vid fotograferingen så behövde Lille Skutt kärlek och
värme och vänslades därför med Mr X.
Hemlängtan. I höjd med Björkenäs Golfklubb så släppte
alla hämningar för sprakfålarna som jagade iväg.
Nu är nog Inger klar med disken! Söndag 16 augusti. Mulet och lite duggregn. En kik på DMI’s radarbild visade på att det nog inte skulle bli något alltför seriöst regn. En snabb vända hem om Piruetten som just höll på att smörja kedjan på sin MTB. Piruetten har numera blivit helt dedicerad att köra MTB. Ett lappkast från härom året när han sålde sin MTB och bara skulle köra landsväg. Det är väl som ordspråket säger. Kärleken är beständig, det är bara föremålen för den som växlar… En snabb avtorkning med en trasa på kedjan så var han klar för avfärd. Elitaren på racer och Piruetten på en MTB som smattrade mot asfalten med sitt grova däcksmönster. Strax innan Saxtrp så kom Kicken till mötes på sin Bianchi.
I Saxtorp där man samlas var det klent med cyklister. Vadan detta? Var det månne Cykelvasan eller Bjäre runt som dog folk denna söndag. För inte var det väl sofflocket? Anledningen till att man samlas i Saxtorp är två. Dels ligger det ganska centralt. Alla har ganska nära dit. Dels att startar man i Sax-torp så får man mer klipp i pedalerna! Ett tungt vägande skäl!
Bosse Bus och Bokis dök upp på racercyklar. Piruetten blev inte ensam i skogen. Mr X och några till mötte upp. Tre gubbar och tre grabbar. Sex inalles alltså. Sex MTB:are och fyra racercyklister. Som vanligt så var Bosse Bus ivrig att komma iväg. Han ledde kvartetten ut mot Barsebäcksvägen och ner förbi Golfklubben där man svängde vänster och fortsatte sedan mot V. Karaby. Som vanligt höll Mr Bus tempot uppe. Det var nudd på att Bokis och Elitaren kunde hänga med. Vinden var ostlig och drog i ganska hyggligt. Motvind alltså. N runda runt V. Karaby kyrka innan man tog vägen ut till hög och vidare till Kävlinge-V. Hoby.
I baccken uppför bron som går över vägen mellan Kävlinge och Lomma satte Elitaren in en ståt en bit från toppen. Stående i pedalerna ångade han på för vad tygen höll. På krönet så gick ögonen i kors och han hade uppenbara problem att hålla kroppens alla slaggprodukter i schack. När han satte sig ner i sadeln så blev han omkörd av en pigg, skrattande Bokis. Gubbajvl!
Strax innan korset efter V. Hoby tog man en sedvanlig Elitkakspaus. Här undrade Kicken om det var där som Schnurrbart vurpat i torsdag. Nej det var det ju inte. Det var i Viderup på vägen mot Ellinge som ligger ett antal kilometrar längre österut. Kicken kunde inte orientera sig. Bosse Bus konstaterade då torrt att Kicken är ordförande i kortbanekommittén och hade nog aldrig varit så långt bort som i Viderup… Lite slokörad undvek Kicken att svara på den passningen men tittade istället på sin klocka och sken upp som en sol. ”Nu kan vi vända hemåt, Inger är nog klar med disken” sa han glädjestrålande. Så blev det, Ner mot Kävlingeån på den knaggliga, urusla oljegrusvägen. Att köra uppför de backen bär jobbigt. Inte bara för att det är uppför utan även för at beläggningen är så usel. Att köra nerför i hygglig fart var ännu obehagligare. Minst tre plomber lossnade under den skalkiga färden neråt.
Nu var det medvind. Med lätta fjät passerade man Stora Harrie-Södervidinge och så till Dösjebro och vidare ut mot Saxtorp. Här svängde Bokis och Elitaren av medan Kicken och Bosse Bus fortsatte rakt fram.
Nästa träning på tisdag. Samling på racer på parkeringen mellan St1 och GC-Gruppen i Landskrona kl 18.00. Detta är ett lättare pass. Kanon även för nybörjare och dem som vill prova på att cykla i grupp. Alla välkomna. Enda kriteriet för att delta är ett gott humör!
Det var en mindre skara som samlades för söndagens
träning. Var
det månne Cykelvasan och Bjäre runt som
konkurrerade om deltagarna?
Soptunnor, ett passande cykelställ för Bianchi?
Tre glada Cyklofånar på väg genom Stora Harrie. Fr v:
Bosse Bus, Bokis ger tummen upp medan Kicken
sneglar lite avundsjukt(?).
Schnurrbart rapsvurpade i Viderup! Torsdag 13 augusti. Ännu en riktig sommardag. Blå himmel och vindstilla, ända tills det var dags att cykla. Då drog ostanvinden igång. I Saxtorp så var det gott om cyklister. De allra flesta på MTB och bara tre på racer: Anders Andersson, Schnurrbart och Elitaren. När klockan slog sex så rullade ala sjutton MTB:are ut i skogen. Tränar’n, Lille Skutt, White Lady (som fortfarande är bandagerad efter sin vurpa), Piruetten och många andra i alla olika åldrar.
Racertrion beslöt sig för att köra österut, mot Dösjebro och vindare genom Dagstorp-Södervidinge. Det var tungt i motvinden Men Anders tryckte på så att Elitaren tappade kontakten med klungan några gånger. Men som tur var så var han medveten om att det är Elitaren som har Elitkakorna i sin ryggficka så de väntade in så han kunde ansluta igen. Så fortsatte man mot Stora Harrie-Krutmöllan och så den sega backen uppför efter att man passerat bron över Kävlingeån. Nu var det dags att vika av mot Håstad-Örtofta. Längre fram så körde det ut en megastor New Holland skördetröska som hade tröskbordet på släp. Tröskan i sig var så bred så den tog hela vägen, det fanns ingen plats att ha det ännu bredare tröskbordet monterat. Tröska framför, fin-fina nyheter! Här kunde man ju få en kanonrulle. Anders eldade på och de andra två hängde med. Precis innan Håstad var man ifatt tröskan som då svängde av ut på en åker… Det blev en långnäsa på den rullen i motvinden.
Ingen ide att gråta övers spilld mjölk. Trampa på och sikta mot Örtofta som man kommer till strax efter att man passerat järnvägsviadukten. Förbi Sveriges enda sockerbruk som är i drift och in på cykelvägen. Men hallå Eslövs kommun, inte f-n behöver man sanda cykelbanorna i augusti. Det såg verkligen nysandat ut. Rikligt med dessa halkbekämpande korn som förutom agera som rullgrus även kan punktera smäckra racerdäck. Som tur var så kunde man snart svänga ut på vägen mot Viderup. Nu började man närma sig vändpunken. Snart skulle man få medvind. Vänster upp mot Ellinge och den goa backen. Elitaren hade nu hamnat först av någon underlig anledning. Efter kom Schnurrbart och Anders. En duns, ett brak och ett skrapande ljud. En snabb titt bakåt visade att Schnurrbart låg på sidan, höll sig för vänster axel och grinade illa. Någon sekund senare så förstod man att det inte var så illa som det först såg ut.
Skrapsår på armen, några småhål i tröjan. När han kavlade upp cykelbyxan så var han även skrapad på skinkan och kommer säkert att få ett fint, olikfärgat, ömt blåmärke där… Efter en liten stund så var man uppe i sadlarna igen. Ett fasligt skrapande hördes. Men det kom frå n anders cykel, Det var en bromskloss som låg emot. Helt sned var den? Hur kunde detta gå till, det var ju Schnurrbart som hade vurpat! Men med lite assistans från Schnurrbart så var belägget strax i rätt vinkel igen och färden kunde fortsätta. Precis när man kom fram till järnvägsövergången så gick bommarna ner. Då passade man på att ta en Elitkakspaus medan Pågatåget maj Fant och ett X2000tåg passerade strax efter varandra.
Nu blev det medvind. Härligt! Ner igen mot örtofta och samma väg hemåt som hitvägen. Men vid korset så fortsatte man mot V Hoby och så Kävlinge. Lustigt nog så hade vinden lagt sig lite. Den var alls inte lika frisk som när man hade den emot. Men det är vardagsmat för en cyklist. Blåser det så är det nästan alltid emot. Murphys cykellag? Kävlinge och så V. Karaby. När man kom dit så pendlade hastighetsskylten mellan 39 och 40 km/h. Det passade fint för hastighetsbegränsningen är just 40 knyck där! Strax passerades Dösjebro och sedan vinkade Elitaren hej då och tog vägen via Furuhill till Hofterup. Han hann inte mer än komma ut på Grand Prixvägen så mötte han Ulrika på sin nya röd-svarta racer! En liten pratstund och möjlighet att beundra nyförvärvet. Under tiden så svishade två MTB:are förbi. Klädda i LCK-kläder. Hej-hej ropades på båda håll. Det var Fondri som var ute och tjyvtränade på tu man hand.
Nästa träning på söndag. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfens parkering kl 10.00. MTB eller racer, valet är ditt!
Samling vid fotbollsgolfens parkering. Anders oc White
Lady ljuger lite för varandra medan Schnurrbart står i
bakgrunden och säger " å halleda då"...
Megatröskan som snuvade trion på rulle i motvinden.
Schnurrbart i backen. Anders sträcker en hjälpande hand.
Här kan man se spåren i rapsen. Rapskornen är svarta,
lömskt maskerade mot asfalten. Var vaksamma alla!
En stor klunga, cyklade så det runga! Tisdag 4 augusti. Vilken sommarvärme. Runt trettio grader. Men sommaren 2015 gjorde sig påmind genom den friska sydostanvinden. Varmt torrt och blåsigt är oändligt mycket bättre än kallt, regning och blåsigt! Hopp i trikåerna och sätt kosan mot Landskrona. Det var lättrampat dit från Hofterup då det var medvind. Ingen bil körde om Elitaren i Häljarp, tvärt om så fick han bromsa in för att inte köra om en BMW. Det är ju begränsat till 40 knyck där numera.
Vid Korpen stod White Lady och väntade. Strax efter så kom även Schnurrbart som gjorde nypremiär på cykel efter semestern. Detta med alla sina semesterkilo. Alla tre stod och jämförde sina magar. Man kom här på att döpa om lagomgruppen till det mer passande Hängbuksgruppen! Så lägg det på minnet Lagomgrupp = Hängbuksgrupp! Så kom Bengeten Swischande förbi i sin Kermitgröna outfit. Ytterligare en anslöt precis när man skulle rulla i iväg. En liten stund senare så var man på parkeringen vid St1/GC Gruppen där det redan samlats några kända såväl som okända cyklister. Röde Baronen, Bagman, Johnny mfl. Mfl. Så dök Pia upp som siste kvinna på sin systers touringcykel.
White Lady lade upp en runda. Sikte mot Asmundtorp i första hugget. Lite förvirrat blev det när klungan körde motsatt håll på cykelvägen svängde ut på gatan och så en snabb knix till höger parallellt med Cykelbanan. Några hade redan valt cykelbanan direkt. Nu blev det ett jagande för att komma in på den. Ett femtontal, kanske lite drygt, cyklister var det som skulle iväg. Alla på racers utom Pia som hade en mer tungtrampad touringcykel.
Cykelvägarna ut ur Landskrona mot Säby sedan mot Bosse Bus hemtrakter, Vadensjö. Här blev det höger mot Rönneberga upp en liten bit för att sedan svänga mot Asmundtorp vilket alla utom Johnny gjorde. Han tryckte på och drog vägen upp mot Rönnebergats högsta, (snöklädda?) topp. Resterande gäng hade en fin utförsåkning ner och så vidare in i denna ort som är känd för sina korvar och kattskjuterier, f’låt charkuterier skulle det vara! Cykelbanan mot Billeberga. Där cykelbanan korsar 110:an så väntade man tills den pustande Johnny hade hunnit ikapp efter sin extrarunda.
Nu var det vidare mot Billeberga i ett gott tempo. Pia imponerade genom att hänga med på touringcykeln. Det kräver bra ork och ett ordentligt pannben! På väg dit så började man nalkas ett gäng Kermitgröna cyklister. Det var Bengeten, Nestorn och Örestadcyklisterna som var ute. Efter Billeberga på vägen mot trä så tryckte Pia på i pedalerna och anförde klungan i en omkörning av Örestadarna. Vid T-korset så vek Pia av mot Annelövför att ta sig hemåt Häljarp. Hon hade fått sig en ordentlig dos träning. Det kräver sin kvina att hänga med på en sådan cykel.
”nu har vi dödat en” utbrast White Lady och fortsatte: ”Nu tar vi nästa, det blir Elitaren” innan hon ställde sig upp i pedalerna och trampade på mot Dagstorp-Norrvidinge-Södervidinge. Nu jlar blev det med vind. Tjooohoooo. Hej och hopp vad det gick. Flinka ben vevade på ungefär som den tecknade filmfiguren Roadrunner. Men det gick lätt i den friska medvinden. Nu hade Johnny hämtat sig efter sin förra utflykt. Han drog upp tempot ytterligare. Men en fart av över femtio knyck närmade man sig Dösjebro. Klungan började så smått att skingras. Ett järngäng längst fram sedan allt glesare bakåt. För yttermera visso så lyckades man inte ”döda” Elitaren. Han hängde som en slips precis bakom järngänget. Vid Stationen i Dösjebro så blev det Elitkakspaus. Glada leenden och tindrande ögon när Elitaren gick omring med sin skrynkliga plastpåse som han hade haft i ryggfickan. Ur den hivade han upp den ena Elitkakan efter den andra som han delade ut. Precis när man skulle rulla iväg så kom två Kermitare. Två stycken som tappat kontakt med sin klunga och inte hittat dem igen. Men med var sin Elitkaka at tugga på som sköt humöret i topp igen.
Nu var det dags att avrunda. Genom Dösjebro och vidare mot Saxtorp. Elitaren svängde av på Furuhillsvägen Mot Hofterup medan de resterade rullade vidare mot Landskrona.
Nästa träning på torsdag. Samling kl 18.00 vid Fotbollsgolfens parkering i Saxtorp. MTB eller racer, valet är ditt!
Samling på parkeringen mellan St1 och GC Gruppen.
Pia trampar på uppför Rönneberga!
Elitkaspaus i Dösjebro.
Två Världsmästarkandidater angav tempot! Söndag 2 augusti. Stillqa och soligt väder. Men kvicksilvret visade på 8,6 grader vid halvtiotiden. Ingen överdriven värme. Det var bäst att packa med sig lösärmar och en vindjacka innan färden gick en runda hem om Piruetten. Men där var alla utflugna, båda bilarna borta. Men helt i onödan var inte den lila omvägen. En mördarsnigel i storleksklass med en Kubansk cigarr kördes över och klöv eländet i tvenne bitar. En god gärdnig för Piruetten och hans granne.
I Saxtorp dök det upp två stycken MTB:are som ville gästspela. Oturligt nog så var alla ”våra” MTB:are på X-Cup eller låg hemma på sofflocket. Men en vägbeskrivning hur man enklast tar sig till Rosa slingan på Järavallen så såg de nöjda och glada ut och skulle skaffa sig en trevlig träningsrunda.
Desto fler dök upp på Racer, Vasa, Bokis Bosse Bus, Snabbe Rasmus och ytterligare två stycken. Sju inalles alltså! Eftersom det var mer eller mindre vindstilla så spelade det ingen större roll vilket håll man cyklade. En runda runt Svalöv planerades. Kicken hade fått sitt lystmäte igår. Han hade varit ute och tränat partempo med Bosse Bus där han hade gjort karriär som slips på Mr Bus rulle… Så idag höll han ångan upe på annat vis. Åka ångtåg, tuff-tuff-tuff, där det var någon annan som fick skyffla in kol och hålla eld i pannan!
Bosse Bus och Elitaren avnförde septetten. Norrut på 110:an och sedan via Kvärlöv-Annelöv-Trää via Norra Skrävlinge till Torrlösa. Som vanligt är Bosse Bus glad för att dra upp tempot. Ruggigt tränad är han. Han har slipat VM formen. Om någon vecka så är det Vetaran VM i Århus på Jylland. Ja Vasa skall dit och kämpa han också. Alltså var det två VM kandidater med i klungan. Vad månde det bli av detta? Skulle lårmusklerna bli stenhårda av mjölksyra? Skulle sämskskinnet bli förorenat? Den som överlever skulle ju få se...
Allt efter hand så ökade tempot. Plötsligt satte Vasa in en stöt och trampade på. Bosse Bus var inte sen att anta utmaningen oc så hängde fler på. Men Bokis och Elitaren höll sig coola, de visste att om en liten stund så skulle det bli kuperat. Då kan det vara smart att inte ha dragit på sig för mycket mjölksyra utan ha lite spelrum på den fronten. Klungan samlades igen och så höll man hop ganska bra. Vid Knutstorp så blev det halt för att avnjuta Elitkakor. Ett traditionellt rastställe när man kör den vägen. Det smackades och smackades. Julius som tappat sit eget energybar bd med stora svarta ögon om att få svänga på Elitkakan, vilket han fick. Med tindrande ögon slök han även en andra kaka.
Väl rustad med dubbla Elitkakor och nypinkad så var han redo för avfärd. Mot Axelvold. I svängen dit så tackade Vasa och Snabbe-Rasmus för sig och fortsatte rakt fram medan kvintetten körde genom Axelvold vidare genom Duveke för att sedan Bosse Bus visa vägen mot Ekeby. Även om det var en traditionell rastplats vid brevlådan i backen så blev det inget stopp där. Klockan började lida och det var bäst att sätta fart hemåt. Som vanligt så kröp Bosse Bus hup bakom styret och stånkade på så att flera av de andra fick ögonen att gå i kors av ansträngning. Kingelstad nästa och sedan den goa utförslöpan i Bälteberga innan det var dags för Ottarpsbacken. Denna sega cykelknäckare. Bosse Bus, Julius och en till tryckte på i backen. Bokis och Elitaren tog det lite lugnare. Försiktigt i början för att ha lit krafter kvar att sätta in sedan. Elitr3ns ben drog på sig mjölksyra men i övrig kändes det bra. Han lyckades överträffa sin maxpuls med ett slag dessutom. Detta precis innan backens krön.
Bokis, denna sega gubba-jvl var lite efter i backen. Han kommer inte överens med detta motlut. Men så fort det bara blir någorlunda plant igen så kommer han och hänger på igen. Hur många 80+ åringar skulle göra detta? Nu var det i stort sett slut på backar. Lite stigning mot Vadensjö och sedan Rönneberga. Men här bjuds det även på en härlig utförslöpa ner mot Asmundtorp. Bosse Bus stannade i Vadensjö, för det är ju där han bor. Mitt bland jordgubbar och gräslök. Bokis tog cykelvägen från Asmundtorp mot Södervidinge. Den passerar ju Dösjebro på vägen. Den kvarvarande trion tog vägen via Häljarp och Saxtorp till Ålstorp respektive Hofterup.
Nästa träning på tisdag. Samling kl 18.00 vid St1 i Landskrona på racer. En lättare träning som är mycket lämplig för nybörjare och dem som vill prova på att cykla i grupp. Alla välkomna. Cykel och ett glatt humör är det enda som krävs för at vara med!
Två gäst-MTB:areblev dessvärre utan guidning då alla
"våra" MTB:are var på X-Cup...
Här ligger Bosse Bus på rule. men han ligger och
bevakar som en Cobra. Plötsligt hugger han till och är
framme och drar upptempot!
Elitkakspaus vid Kuntstorp.