Bosse Bus lekte katapultkastarälg och körde slut på batterierna!

Torsdag 30 oktober. Så den sista skälvande dagen i oktober så föll temperaturen. Det var isigt i luften och Elitaren blev kall om öronen. Earbagsen var inte framplockade för säsongen. Mend det börjar tydligen bli hög tid för det. Framme i Saxtorp i god tid så där var ingen mer där. Då blir det en liten runda på stigarna. Bort till stigen vid kraftledningen och tillbaka. Då var där lite fler Cyklofånar på plats. Bosse bus stod och mekade för att få loss sin cykel från cykelhållaren. Röde Baronen hade redan fixat detta. Bokis stod och tittade förundrat på spektaklet. En efter en rullade resterande gänget in. Fondri, Nesor, Schnurrbart, Johhny mfl. Till sist var man ett tiotal hugade cyklister.

Man beslöt sig för att köra en grupp bara. Fondri tog ledningen och ångade igenom skogen med följet som ett upplyst luciatåg efter sig. Genom delen vid Fotbollsgolfen och vidare in på gula MTB-slingan. Men här blev luckan bara större och större till de snabbaste. Var det så att snabbgruppen gjorde skäl för sitt epitet idag? Men de stannade till så att man samlades igen. Då föreslog gubbarna i Elitgänget att snabbgänget kunde köra själv och så kunde man samlas som vanligt klockan sju. Dela på oss? Dethär går ju inte fort idag, sa Fondri och tittade på de tre i Elitgruppen som var blålila i ansiktet, Bokis, Schnurrbart och Elitaren. Men så blev det. Man bestämde möte vid motorvägsbron kl sju och så rullade man iväg vidare med sikte på Järavallen. Tanken var att prova på det nya MTB-spåret på Järavallen.

Elitgruppen tog sig över via Välandalen och upp sedvanliga stigen bakom stora sjö för att sedan tråckla sig igenom mossen och vidare till och över gångbron. Så rullade man ut och tog en runda på den gula slingan som låg helt öde i beckmörkret. När man var tillbaka vid gångbron så var klockan några minuter i sju. Klockan blev några minuter över sju. Men ingen snabbgrupp dök upp. Det började bli kalt och man frös. Nä då ger vi dän i detta och rullar mot den nya stigen. Elitaren hade hyggligt hum om vart den gick. Men man kom inte så många meter innan det dök upp ett pärlband av cykellampor i skogen. Så var man återförenade och kunde avnjuta Elitkakor.

Nesor var orolig i kroppen. Jerka skulle ha stigvisning av den nya stigen idag med start från Ålstorps Hembageri kl sju. Han ville gärna delta där. Men man bestämde sig för att rulla iväg på stigen vilket man också gjorde under ledning av Fondri. Bitvis var stigen mycket trixig. Att denna dragning var Jerkas nya stamställe kunde man se på alla kullblåsta trädstammar som man var tvungen att forcera. Allt emellanåt fick man stopp för att det var bråkigare att passera än man kanske trodde. Men en kul sträckning är det. Speciellt om man får prova på den i dagsljus några gånger så man får lärt in den. Allt emellanåt så var stigen väldigt anonym, näst intill obefintlig. Här behövs det köras så att det blir en riktig stig. Men det kommer nog vad det lider. Nu när kylan börjar komma så slutar ju det gröna att växa. Är man då flitig med att köra där så blir det nog en riktig stig så småningom.

Efter bara en liten stund så dök Jerka upp med sina kompisar som var på stigvisning- Det var en riktiga hästar till att trycka på i pedalerna. Det blev snabbt lucka. Men de stannade till allt emellanåt för att samla hop trupperna. Vid ett stopp så hade Bosse Bus så brått att kmma iväg. Detta för att han inte skulle hamna bakom Elitgruppen. Men han missbedömdee situtationen och fick jobba mycket hårdare för att ta sig förbi. Bokegrenen var mycket kraftigare än han trodde. Det var snudd på att den fungerade som en katapult/slunga och nästan skyfflade honom baklänges. Men Bosse Bus tog i så det knakade (både här och där!). Hade det inte varit för hans starka lampor så skulle man kunnat tro att det var en vettskrämd älg där kom och rev med sig halva skogen…

Lite senare fick man klart för sig varför han hade så brått. Batterierna i hans belysning tog slut. Så han avvek och tog närmsta vägen till Fotbollsgolfen där han hade sin bil parkerad. Övriga gänget fortsatte och tog sig över gångbron och vidare över ängarna och bort till Davidslidsvägen. Här vek Bokis och Elitaren av för att dra sig till Hofterup respektive Dösjebro.

Nästa träning på söndag kl 10.00 vid Fotbollsgolfen i Saxtorp.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Bokis tråcklar sig igenom en besvärlig passage i
Saxtorpsskogen.


Återsamling vid den nya MTB-slingan. Tv: Röde
baronen och till höger Bosse Bus medan han
fortfarande hade batteri kvar...


Stig Hjälmer? Nej, trots pluppen på hjälmen så är det inte så utan faktiskt Jerka. Stigfinnarbyggarmästaren!

 
Kicken on the edge!

Söndag 26 oktober. Det var tomt och öde hos Piruetten. Ingen öppnade när Elitaren knackade på. Nähä, då var det bara att ensam fortsätta till Fotbollsgolfen i Saxtorp där man samlas. Fondri och Bosse Bus var redan på plats och allt fler anslöt efter hand. Schnurrbart, Bokis, Lille Skutt, Tränar’n. Nesor, Kicken mfl, mfl. Bortåt ett tjugotal sugna cyklofånar kom. I sedvanlig ording så delade man upp sig i tre grupper, Snabb, Elit och så nybörjare. Tränar’n tog omhand Snabbgruppen, Elitaren Elitgruppen och Fondri tog Nybörjargruppen.

Kicken var på riktigt gott humör. Det var inte att undra på. Det kommer in en massa nya leksaker till hans pojkrum nu. Nyssens så hade det dykt upp en Bianchiracer. Idag så hade han fått en GPS, en Garmin Edge. Så nu skulle det vara slut på att köra vilse och han skulle alltid kunna redogöra vid husförhöret vart han hade varit! Men idag hade han guide. Det var bara att följa efter Elitaren & co som började med att ta sig igenom stigarna vid fotbollsgolfen för att sedan dra sig in på gula slingan en bit. Ja en bit blev det för plötsligt hade man tappat markeringarna och var utan för den markerade leden. Men det spelar ju ingen stor roll. Saxtorpsskogen är ju full av stigar. Vissa av dem man cyklade på var väldigt anonyma och syntes nästan inte. Ibland så försvann de helt. Men då är det bara att trampa på så är man snart ute på nästa stig. Det finns ju myriader av stigar.

När man var i närheten av Ulmestigs så såg man snabbgruppen komma dundrande på en stig intill. Ett litet tag senare så så mötte man dem också. De rackarna körde mot enkelriktat. Hyggligt nog så vek de av från stigen  och drog inte till med något chickenrace… Det tackar vi speciellt för. Som vanligt hade man bestämt att träffas kl 11.00 vid sjöarna. Det började bli dags att dra sig ditåt. Via Välandalen och vidare runt stora sjön så var man exakt på minuten 11 vid mötesplatsen. Fondri med nybörjarna var där också. En liten stund senare så kom även de snabba. Lustigt egentligen. Trots att det heter snabbgruppen så han de inte i tid. Undrar egentligen hur snabba de är eller om det bara är ”dekaltrimmning”, dvs man kallar sig något man gärna vill vara…

Här blev det lite omgrupperingar. Några vände hemåt. Snabb och Elitgrupp blev kvar. Snabbisarna kom passande nog snabbt iväg tätt följda av Elitgruppen. Elitgruppen körde genom mossen och vidare mot och över bron för att ta crosspåret. I slutet av crosspåret så blev det Elitkakspaus. Det mumsades och smackades och snackades. Schnurrbart körde en föreläsning om bromsbelägg och borrade skivor. Organiska belägg och sintrade, det är en stor vetenskap detta. Han hade ju tidigare fått fel belägg till sina skivor och svarvat ner beläggen på två veckor. Men nu hade upplysningens tid kommit till honom och han hade bättrat sig och sin utrustning.

Så rullade man iväg igen. Vidare ut på gula slingan som man tog i sin färd mot bron. Man stannade till när man kommit över bron. Tekniskt uheld. Punktering och detta på en 29” där ryttaren inte hade någon slang med. Det var inte heller någon i gruppen som hade dylik storlek på reservslangen. Andra pumpen han fick låna så hände det något. Det började komma luft i däcket. Inte nog med det för även snabbgruppen dök upp. Åter igen en tveksamhet. Om de nu är så snabba, varför är de inte först? Men hur som helst så var Lille Skutt snabb i repliken i alla fall. Det passar ju med pump(a) nu i Haloweentider. Jätteroligt Lille Skutt, ha, ha, ha…

Med lite ny frisk luft i däcket var det bara att trycka på vad han kunde för att komma hem innan den försvunnit igen. Nu slog sig Snabb- och Elitgruppen samman och tog sig över ängarna mot Davidslidsvägen. Här vek Bokis och Elitaren av mot Hofterup/Dösjebro medan de övriga fortsatte norrut.

Nästa träning torsdag kl 18.00 på MTB vid Fotbollsgolfen i Saxtorp.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Här kommer Elitgruppen på gåsarad bakom Ulmestigs...


..bara för att strax mötas av snabbgruppen som körde
mot enkelriktat. Tränar'n i spetsen med en mycket
fokuserad blick.


Elitkakspaus vid crosspårets slut. Fr v: Kicken, Bokis &
Schnurrbart. .

 
Det kan både drattas och trattas på träningen!

Torsdag 23 oktober. Så skönt att det var uppehåll i det myckna regnandet. Riktigt fint väder faktiskt. 10-11 grader och nästan vindstilla. Detta i slutet av oktober, fantastiskt! Piruetten hade meddelat att han hoppade kvällens träning. Elitaren rullade själv till Saxtorp och var där i god tid. Ingen annan hade dykt upp så han tog en liten runda på stigarna runt Fotbollsgolfens parkering. På väg tillbaka mot parkeringen så dök det upp en svartorange cyklist. Det var ögat som kom rullande. Så dök den ena efter den andra upp. Schnurrbart, Bokis, Lille Skutt, Bokis, Tess, Mini, Nesor, Lille Skutt m fl.

Man delade in i tre grupper. En snabbgrupp en elitgrupp och en nybörjargrupp. Elitaren tog hand om Elitgruppen och visade vägen på de kolsvarta stigarna. Fantastiskt skönt med de fina strålkastarna som man har på cykeln och hjälmen. Det blir rena dagern när man tänder dessa. Efter Dungen vid Fotbollsgolfen så letade man sig vidare in på gula slingan. Men där hände det saker direkt vid första stocken man passerar. Åtskilliga gånger har den stocken passerats utan problem. Men så var inte fallet denna gång. Eller rättare sagt så kom fallet denna gång. Vad som hände är det ingen som vet. Men när Elitaren fått över framhjulet och rullade på så stod han plötsligt på näsan över framhjulet. En riktig duns i backen som torde ha givet seismografen i Lund skrämselhicka. Luften gick ur när han hamnade på sin skadade axel som fortfarande inte var bra. Men det var väl tur så att han har en frisk axel i alla fall.

Det var bara till att kravla sig upp och fortsätta. Vidare ut på de vindlande stigarna. Men det är svårare at orientera sig på natten så understundom så var man inte riktigt klar över var man var. Den sexhövdade klungan höll hop bra. Men vid visa tillfällen fick man stanna till och samla hop sig. Mini hade problem med sin belysning. Batteriet hade lossnat. Schnurrbart och Elitaren hjälpte honom att fixa detta vilket gav till resultat att kardborrbandet gick av. Men då fiskade Schnurrbart fram en liten rulle eltejp. Säg vad som inte går att fixa med tejp. Tjugo sekunder senare så var Minis ekipage kördugligt igen.

Man vinglade vidare och drog sig mot Välandalen och vidare mot Järavallen. Man hade avtalat kl nitton vid sjöarna. Nästan på slaget då var man framme och mötte de andra. Några skulle vända hemåt och några skulle fortsätta. Snabbgrupen var ivrigast iväg. Bosse Bus letade efter någon som skulle mot Fotbollsgolfen för hans batteri hade tagit slut så det var kolmörkt framför honom. Han ville gärna ha en kompis med sig som kunde lysa hans väg. En sån’ tomte, behövde en egen ren med röd mule för att lysa vägen. Men det börjar ju lacka mot jul så man får kanske räkna med det.

Elitaren, Ögat, Bokis och Schnurrbart fortsatte ut på Järavallen. Då slocknade Ögats lapa också. Som tur var så hade hon en pannlampa på hjämen också så hn hade lite ljus. Över gångbron och ut en runda på gula slingan. Inte en kotte där, ja förutom de som ramlat från tallarna förstås. Ett bra tillfälle att cykla på gula slingan. När man kört varvet runt och var ute vid parkeringen igen så blev det Elitkakspaus. På lite krokiga vägar kom man till att prata om Amaronevin och goda viner i allmänhet. Schnurrbart berättade att han hade ingen koll på viner. Han var förbjuden av bättre hälften när det skulle köpas vin. Det tog hon hand om. Då undrade Ögat lite fint och känsligt om han inte gillade vin. Nä f-n, inte als. Jag kan tratta i mig vad som helst, så det är inte det, svarade Schnurrbart, och det utbröt en viss munterhet på grund av hans halvt poetiskt burdusa sätt att uttrycka sig. Nu var dt nog dags att vända kosan hemåt.

Men som sagt. Det är inte lätt att hitta i mörkret. Bakom dasset på parkeringen hittade man en stig som verkade vara en stig och som till sist nog kunde räknas som stig. Men efter några minuter var det ingen som visste riktigt vart denna ”stig” hade fört dem. Med magkänsla blandat med det gemensamma förnuftet så lyckades man till sist irra sig fram till kända omrpden och kunde dra sig vidare mot sjöarna över bron. Vid Davidslidsvgen skildes man åt. Ögat och Schnurrbart mot Häljarp edan Bokis och Elitaren rullade mot Hofterup och Dösjebro.

Nästa träning på söndag kl 10.00 på MTB i Saxtorp.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Samling vid Fotbollsgolfen i Saxtorp.
Närmast i bild: Ögat, Tess & Mini.


Elitkaspaus på Järavallen. Ögat, Bokis & Schnurrbart
mumsar i skenet av cykelbelysningen.


Vid hemkomsten så var det till att spola av cykeln.
Lerinpackning är för frun, inte cykeln...

 
Bosse Bus tog slut!

Söndag 19 oktober. Det var inte kallt, runt 15 grader men regnet strilade ner. Det var bara till att hitta kläder som kunde sstå emot regnet innan man rullade ut. Hem om till Piruetten som höll på att smörja kedjan på sin MTB. Lite dyster muttrade han att detta var ett gränsfall. Ge sig ut och cykla i detta väder. Men de positiva krafterna fick i slutändan övertaget och så drog man till Saxtorp där en hel hög stod och väntade. Solskenscyklist Kicken hade tittat ut. Trots att solen lyste med sin frånvaro. Bokis var där förstås, liksom Bosse Bus, Lille Skutt, Snurrbart, Fondri mfl. Det var nog bortåt tjugo ivriga cyklister i alla åldrar i spannet 8 – 80 år! Härligt!

Fondri tog i med sin myndigaste stämma. Vid tredje försöket lyckades han nästan få tyst på Kicken. Inte riktigt, men tillräckligt ör att kunna få ut budskapet till alla att man delade in sig i tre grupper. En snabbgrupp under ledning av Lille Skutt, en Elitgrupp under ledning av Elitaren och så en nybörjargrupp som Fondri tog själv. Man skulle ses vid sjöarna efter en timme så fanns det möjlighet där att byta grupp om man så ville det.

Bosse Bus anslöt sig till Elitgruppen och kidnappade den. Han tog ledningen och ångade iväg i god fart. Elitaren hakade på tätt följd av Schnurrbart, Kicken Bokis och en rödklädd ny bekantskap. Nej här körs ingen uppvärmning. Det var bara att spetta på från start. Altt efter hand så kristalliserades det ut en klunga med Bosse Bus, Kicken och den rödklädde nya bekantskapen och lite efter, Elitaren, Schnurrbart och Bokis. Ingen kunde säga til Bosse Bus att släppa lite på tempot. All luft gick oavkortat till att försöka syresätta blodet. Det fanns inte et uns att lägga på tal.

Men så körde Bosse Bus in på en stig som var en återvändsgata. Där kunde Elitaren ta över ledningen under en liten stund. Att kunna hålla tempot på en behaglig nivå och inte ligga på så att man blev vindtirig. Men snart blev oron i Bosse Bus ben för stor och han älgade förbi och åter drog upp tempot. Så var det dags att börja dra sig mot sjöarna för återsamlingen. Vid Välanpasagen så om man precis efter nybörjargruppen men de svängde vänster efter bäcken medan Bosse vände höger. Längs med Välanbäcken och så upp över slänten och vidare mot Järavallen och sjöarna.

Jodå alla kom hit. Några skulle sedan fortsätta med högt tempo. Bosse Bus skulle dra sig hemåt. Han hade vart borta mycket i veckan så han skulle lägga lite tid hemma, tyckte han. Men det var säkert ett svepskäl för att han kört slut på sig under denna timme. Uttömda krafter helt enkelt. Men Kicken, Bokis, Schnurrbart och Elitaren fortsatte på sitt håll. Snabbgruppen på ett annat håll. In mot Järavallen och så upp tillvänster och vidare genom kärret. När man kom upp därifrån så såg man någon av cyklisterna från andra gruppen De körde bort mot bron medan Elitgruppen valde att ta vänster när man kom upp från mossen och sedan följa hagestängslet på utsidan och lirka sig mot Ålstorp. När man om ur mossen och upp på höjden så stannade Elitaren till och beordrade en Elitkakspaus. Han hade ine svårt att bli åtlydd. Schnurrbart passade på att använda stoppet för att okularbesiktiga sina bromsbelägg. Han avar förundrad över att de var slut efter att ha suttit på cykel i två veckor! Ja, så kan det gå när man bromsar mycket. Speciellt m det är lerigt och mycket av denna slippasta nästlar sig in lite här och där…

Styrkta av godsakerna fortsatte man sedan genom mossen och kom upp på Järavallen där man började anträda mossen när man körde ut. Så var det vara att ta samma väg tillbaka som när man körde ut. Så var man tillbaka vid återsamlingen. Kicken och Schnurrbart fortsatte norrut för att komma hem. Bokis & Elitaren tog Davidslidsvägen för att sena tråckla sig igenom paintballanläggningen och vidare mot Hofterup.

Nästa träning på torsdag kl 18.00 på MTB i Saxtorp.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Fondri hade det inte lätt att få tyst på
Kicken vid samlingen.


Här har Bokis kommit på fötter igen efter att ha halkat
på några hala tallgrenar.


Hej och hopp, upp för slänten. Kicken trampar på för
fullt för att ta rygg på Schnurrbart. .

 
Tränar'n, en lustig prick!

Torsdag 16 oktober. Det var skönt att regnvädret drog bort och lagom till starten så lade sig vinden också. Elitaren var först i Saxtorp och passade på att ta en liten runda på stigarna runt fotbollsgolfen. Sedan kom Schnurrbart rullande. Så var man två i alla fall. Men så började det rulla in allt fler, Mini & Tess, Tränar’n, Nesor, mfl, mfl, Något nytt ansikte också. Totalt blev det tio stycken denna kväll. Man delade upp sig i två grupper. Snabbgrupp och en mindre snabb grupp.

Så bar det av ut i skogen ut på stigarna. Nesor i spetsen visade vägen. Genom dungen som fotbollsgolfen ligger i och vidare ut på Stora Byvägen för att svänga in på gula slingan. Vattnet hade till stor del sjunkit undan. Men det var kletigt och kleggigt på sina ställen. Det var inte alltid som cykeln gir riktigt rakt fram utan hade en tendens att glida i sidled. Men å andra sidan så är det ju en del av tjusningen med MTB. Släpp ala hämningar och ge er hän naturens krafter. Elitaren och Schnurrbart fick köra på det röda för att hänga med, Skam den som ger sig heter det ju,

 Borta vid ängen strax sidan om fam Ulmestig så tappade man kontakten med en del av klungan. Schnurrbart, Tränar’n, en nying och Elitaren stod där och väntade i hopp om att de s andra skulle dyka upp igen. Samtidigt passade både Tränar’n och Elitaren på att pumpa sina bakdäck. De hade för lite luft i dessa. Genomslag vid varje rot som kördes över. Punkarisk, inget kul. Då är det bättre att lägga till några hekto i däcken. Så började man göra ett eftersök för att hitta andra delen av klungan. Man delade upp sig två och två för att köra olika håll och mötas. Taktiken lyckades. Klungan samlades igen. Förklaringen till att de inte dykt upp var att de hade stått i den andra hörnan och väntat på att vi skulle dyka upp. Sp det var tur att vi var lite mer företagsamma och jagade tag i de förlorade sönerna!

Så var det dags att börja leta sig mot sjöarna. Samuels pappa skulle hämta honom där kl 19.00. Men man körde vilse på vägen. Av någon underlig anledning kommer man  emellanåt in på en stig som slutar vid en  omgärdad hage. Man gjorde först en hundraåttiogradare och sedan vika av på en annan stig. Just det , då kommer man fram vi det sura paret som inte gillar att ha folk i närheten. De lägger ut ris och gör allt vad de kan för att stigen inte skall vara farbar. Men de känner inte Cyklofånarna. Det vill väl till en Berlinmur eler så för att stoppa dem. Så ett pärlband av starka cykellampor kom susande på stigen och ut på vägen. Alla väntade spänt på om någon skulle rusa ut ilsket med hagelbössan i högsta hugg. Som tur var så kom dessa farhågor på skam. De enda kottarna som syntes till cyklade man över och ingen var beväpnad…

På väg mot Rasten så mötte man den mindre snabba gruppen. Tillsammans rullade man över Välandalen och ut till sjöarna. Här blev det lite backträning. Upp och ner för slänten mot stora sjön. Så blev Samuel hämtad och delar av snabbgruppen fortsatte ut mot gula slingan medan de andra drog sig hemåt. Ut och drog ett varv på den gula slingan som ligger helt öde i det becksvarta mörkret. Sedan tillbaka över bron. Här delande man upp sig som i det Amerikanska inbördeskriget, Nord och Syd. Schnurrbart anförde Nordgruppen som siktade mot Häljarp/Landskrona och Nesor gruppen mot Hofterup/Löddeköpinge.

Nästa träning på söndag kl 10.00.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Nesor ångar in på fotbollsgolfens parkering.


Tränar'n är en lustig prick (vilket inte minst syns i
pannan...).


Samling vid sjöarna. Novembermörkret närmar sig...

 
Löpar'n blev vit i nyllet!

Söndag 12 oktober. Oj, oj, oj, vad det var tungt. Elitaren hade varig ”bonne” igår och kört tre vagnslass med ved. Ett överslag var att han hade skyfflat tio ton med ved för hand. Inte lätt för en gammal gubbe. Men Piruetten var desto piggare. Han studsade ut med spänstiga steg när Elitaren rullade in på gårdsplanen. Det var ett riktigt fint höstväder. Runt 15 grader och i stort sett vindstilla. I Saxtorp så väntade några Cykofånar, Fondri, White lady, Löpar’n, Peak, Lille Skutt. Allt efter hand så anslöt sig allt fler. Mattis från Cykelaffären susade in med sin röda Volvo och hade sin Bianchicross hängande bak. Så rullade Hillis in, Nesor, Bosse Bus, Bokis, Schnurrbart och många fler. Ett drygt tjugotal hade anammat dagens träning.

Fondri delade in gruppen i tre delar. Han anförde en lugn grupp, White Lady tog snabbgruppen och Elitaren tog Elitgruppen. Så rullade man iväg och alla de orange-svarta cyklisterna slukades av skogen. Små trixiga stigar körde man framför allt på i Elitgruppen som förutom av Elitaren bestod av Bosse Bus, Bokis och Schnurrbart. Vid några tillfällen korsades vägarna med de från Snabbgruppen som ganska snabbt blivit snabbgrupperna. Man hade alltså delat på sig. Det är svårt att hålla ihop en stor klunga i skogen. Gummibandseffekten gör att siste man får jobba riktigt hårt, hårdare desto fler som är med. Så helt plötsligt så var det alltså fyra olika klungor i skogen och körde runt.

Man hade bestämt att träffas vid Brukshundklubben kl elva. Så när klockan var sisådär tjugo i så började man dra sig mot Järavallssidan. Ner över Välandalen och vidare upp över vägen vid motorvägsrondellen och så stigen upp längs västra sidan av den stora sjön. Då fick man se några andra Cyklofånar komma också. Det var den långsammare gruppen. Men alldeles strax så dök även snabbgrupperna Cykelaffären var där tillsammans med frugan och hunden. Nej han hade inte cyklat. De hade varit ute och rastat jycken. Cyklat hade de gjort igår.

Så var det dags att rulla på igen.Fondri tog en grupp som inte skule köra så rysligt fort och så var där Snabbgrupperna. Löpar’n ville byta grupp. Han ville inte köra med Hillis och Lille skutt, han tyckte att de körde för for… Ja det var nog så för han var alldeles vit i nylet. Annars brukar ju frisk luft och träning ge röda kinder. Så bar det av med Fondri i spets. Det tog inte så lång stund innan det blivit en lucka till honom och Bosse Bus. Fondri tog sikte på gångbron över motorvägen för att sedan stå på och ut mot crosspåret. Hej Vad  det gick. Crosspåret är trixigt. Emellanåt så djupt att pedalerna slår i marken när man trampar. Lite läskigt emellanåt att få de mothuggen i pedalerna. Men det kändes lite bättre idag för Elitaren. Han hade ju fått sin Mongoose tillbaka fixad och klar. Helt nya bromas runt om etc. Dessutom har den cykeln kortare hjulbas än den blå gunghästen vilket innebär att den är lite kvickare i svängarna och lyder manöver mycket snabbare än gunghästen.

Framme vid Crosspåret slut så samlades alla igen. Alla grupperna befann sig på samma ställe. Så rullade man iväg över den gula slingan ett stycke innan man delade på sig igen. Grusvägar utanför detn markerade slingorna. Färden ledde mot parkeringen. Folk stod och gapade när det ploppade ut bortåt 40 cyklister från skogen. Nu var det dags att börja avrunda. Så man siktade mot  gångbron. I sin iver att komma hem så körde man från Bokis och Elitaren. Men båda herrarna tog det med ro och såg till att få sig en Elitkakspaus när man kom ut på ängen. Man väntade ett tag, men ingen eftersökspatrull dök upp. Så då rullade man själv över bron och sedan vidare genom tjurhagen. Här låg någraa riktigt stora biffar och idisslade i gräset. Kan de väga tonnet styck? Hur som helst låg de fridfullt där så ingen behövde vara akut rädd för att någon skulle få en snedtändning och jaga. Bokis hade ju röd tröja. Men det hela gick bra. Duon kunde passera hagen i lugn och ro. Tjurarna kunde fortsätta idissla sin lunsch. Så över i mossen. Här hade man tagit bort färisten och spikat ribbor på tvären istället. En kombination av staket och stege. Igenom mossen och ut i hagen på andra sidan. Nu var det bara sista biten hem.

Nästa träning på torsdag kl 18.00 på MTB i Saxtorp.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Tre gubbar från Elitgruppen: Bokis, Bosse Bus & Schnurrbart.


I slutet av crosspåret så samlade alla Cyklofånar igen.
Bosse Bus ser lite förvånad ut när han märkte att även
Bokis och Elitaren hade hunnit dit.


Här har Bokis forcerat sista hindret på färden genom
mossen mot Hofterup.

 
Lille Skutt fick backning!

Torsdag 9 oktober. Nejdå, inte skulle Piruetten cykla inte, sa han med en allvarlig och bestämd min. Nej, det fick räcka med söndagar. Sedan kunde han kanske komma någon enstaka torsdag. Så det var bara för Elitaren att gunga ensam till Saxtorp. Moongoosen är klar, men Cykelj´handlaren höll stängt idag när Elitaren gjorde ett försök att hämta ut sin cykel. Så den gamla Batavusen fick komma till heders även idag. I Saxtorp så samlades ett femtontal Cylofånar. Fondri, Schnurrbart, Tess, Lille Skutt, White lady, Nesor, Tränar’n, Mini m fl, m fl. Fondri tog till orda och styrde upp grupperna. En snabbgrupp och en annan grupp som inte skulle köra så fort. Mini, Tess, Fondri och någon till tog den lite långsammare gruppen. Övriga dundrade på i snabbgruppen.

I snabbgruppen s var man så ivrig att komma ut på stigarna att man tog asfalten ut mot skogen. Detta istället för att ta stigarna direkt från Fotbollsgolfens parkering. Men det är ju klart. De har mstadels kört MTB hela sommaren så de vill väl känna lite asfalt också, kan tänkas? Så kom man in på stigarna. Här gick det undan. Allt emellanåt så stod träden som ”spjälastaket” längs stigens sidor. Men man hade också en förkärlek tilll att välja grusvägarna istället för stigarna. Månne övning inför Cykelvasan? Man hade bestämt möte kl 17.45 vid Brukshundklubben på Järavallen. Så snart gick färden mot Välanbäcken och över mot Järavallen. Här tog man sedan en avstickare till höger istället för att svänga vänster runt sjön. Siktet var inställt på bullervallen som anläggs längs motorvägen. Här gällde det att ha bra grepp på bakhjulet. De flesta kom upp cyklande men några fick gå den sista biten. En duktig pulshöjare! Flera rullade ner igen för att köra upp. Tre sådana turer  blev det utom för Lille Skutt som tog även en fjärde tur. Sedan  var det hög tid att sätta fart mot mötesplatsen. Här vek de flesta från den långsammare gruppen av hemåt kompletterad med någon enstaka från Snabbgruppen bla Schnurrbart.

Så bar det av ut mot mossen, stigen som leder bort mot kohagen som gränsar till gångbron. Här tog man ytterspåret som går öster om hagen och slingrade sig fram till man kom upp på grusvägen bakom Ålstorp. Sedan var det bara norrut för att vika av och köra genom mossen och åter komma upp på den delen av spåret som går bort mot kohagen igen. Denna gången vände man mot bron för att ta sig över till västra delarna av Järavallen. Här ryckte ett gäng och några tappade kontakten. Men man stannade till och pratade lite med Jerka som var ute med ett par cykelpolare för att köra upp ett nytt spår, utanför gångstigarna. Han ville ha fler som körde i det spåret men Cyklofånarna hade siktet inställt på Endurospåret. Man siktade på att träffa igen för att hjälpa till att plöja upp spåret.

Endurospåret var ganska igenvuxet. Lite tricky att hitta vägen alla gånger. Allt emellanåt så var spåret så djupt att pedalerna slog i marken. När man var nästan framme vid spåret slut/vändpunkt så kom det mötande ljus. Det var Lille Skutt m fl som körde mot enkelriktat! Det var bara till att passa sig occh kuvat göra hundraåttiograderssväng med cykeln och trampa på mot bron igen. Över motorvägen och upp mot Brukshundklubben och vidare mot Saxtorp. Elitaren och en till vände av vid Davidslidsvägen och rullade sedan via granet och Paintbalanläggningen hem till Ålstorp respektive Henkelstorp.

Nästa träning på söndag kl 10.00. Samling vid Fotbollsgolfen på MTB!

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Här laddar man för starten av dagens träning!


White Lady stånkar uppför bullervallen tätt följd av Rasmus.


Kalas att gnida rumpan mot sadelstolpen Lille Skutt?

 
En så'n gubbaj-v-l!

Söndag 5 oktober. Piruetten var i ful gång att tugga på sin frukostmacka när Elitaren ringde på. Nej han skulle inte köra. ´Han hade ört X-Cup igår så han var nöjd med cyklingen. Elitaren rullade altså ensam till Saxtorp. En liten undring hade han i bakhuvudet om han hade för lite kläder på sig. Det var kallt om fingrarna och överkroppen. Men det var till att prova om deet behövdes mer kläder spå var det väl till att köra en sväng hem om. Avståndet mellan Saxtorp och Hofterup är ju inte speciellt många tramptag med racer. Precis innan Elitaren var framme så såg han Schnurrbart svänga in med sin racer. Då var vi i ala fall två på racer. Det blir nog inte så många på MTB heller eftersom många körde X-Cup igår. Men oj vad man bedrog sig. Det kryllade av MTB:are på Fotbollsgolfens parkering. Schnurrbart och Elitaren på racer som alldeles strax kompletterades av Bokis. Tre asfaltpojkar och tjugofemtalet MTB:are.

Fondri gjorde ett försök att dela upp i två grupper. En snabbgrupp som inte skulle köra så speciellt snabbt och en grupp för juniorer. Men man var lite rebelliska och skapade även en Elitgrupp som Ögat tog ansvar för. Nu började det bli lite oroligt i benen. Dags att komma iväg. Vinden var ostlig så man beslöt sig för att köra mot Viderup/Ellinge via Dösjebro. Det var till att trampa på. Ner mot Hofterup och sedan Furuhillsvägen till Dösjebro. När man kom ur skogen vid Dösjan så började man känna att vinden var starkare än vad man dittills hade trott. Det gällde att spetsa näsan ordentligt så man kunde klyva den friska ostanvinden. Schnurrbart och Elitaren skiftades om att dra. Bokis nöjde sig med rulle vilket är honom väl unnat. Tänk att fortfarande håla på att cykelträna när man fyllt fyra femtedels sekel. Ett fenomen, en riktig seg gubbaj-v-l, ett fördedöme! Heja Bokis!!!

Efter Dösjebro så var Dagstorp på kartan med fortsatt väg till Södervidinge. Efter denna bagarort så mötte man en hel karavan av brödbilar. Tänk att de är ute och luftar sig en söndag? Borrandet i motvinden fortsatte och så avverkades även St Harrie och så vidare mot Krutmöllan, Håstad, Örtofta där man passerade sockerbruket som gick för fulla pillimucker. Här fick man håla koll på det stora lastbilsekipagen som kör sockerbetor till bruket. Vidare mot Viderup för att svänga vänster mot Ellinge. Dags att tampas med den goa uppförsbacken! Som tur var så slapp man nu ha vinden emot sig. Vid backens krön så samlade man hop sig igen och fortsatte med lätta snabba fjät. Nu hade man ju vinden med sig, gött! Farten ökade betydligt. Efter man hade passerat järnvägsövergången så svängde man vänster. Strax var det dags för Elitkakspaus, Lite mums på godsakerna och såklart lite skitsnack om cyklar och tillhörande utrustning. Bokis funderar på att konvertera sin åttadelade Mercx till nio eller tiodelat. Är det någon som har lite sådana pryttlar som ligger och skräpar, hör gärna av er till Bokis.

När kakorna var svalda satte man av igen. Framme vid T-korset så tog man höger, istälet för som brukligt vänster. Man ville helt enkelt få se lite annat av landskapet än bara den sträcka man cyklat dittills. Så uppför backen mot Eslöv. Tre sega knyckar med en liten platå emellan respektive stigning. Väl upe så bar det svagt utåt och med vinden i ryggen. Utan alltför stor ansträngning så höll man 45 knyck. En underbar känsla efter att ha legat och bankat pannbenet i den betongmur som vinden kändes som. Ner till St Harrie via Virke. Sedan svängde man in och tog samma väg tillbaka som man gjort ut. Bokis hoppade av i Dösjan och Elitaren tog Furuhillsvägen till Hofterup medan Schnurrbart trampade raka vägen till Saxtorp för att vingla vidare mot Häljarp.

Nästa träning på torsdag kl 18.00 vid Fotbollsgolfen i Saxtorp.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Nej det är inte två desperados i en revolverduell, det är
Schnurrart och Bokis som faktiskt helt fredligt pratar
cykel vid Elitkakspausen.


Myriader av Cyklofånar på MTB vid samlingen på
Fotbollsgolfens parkering.


Bokis jagar Schnurrbart uppför den tredelade backen
mot Eslöv. Allt närmre Schnurrart kommer han

 
En så'n jäkla ärta!

Söndag 7 september.Torsdag 2 oktober. Detta blir nog äventyr, tänkte Elitaren när han hakade ner den gamla heldämpade Batavus Be 1 Hyper Three från sin hänganrdning. Det var sju-åtta år sedan den senast var ute och blev luftad. Moongoosen var på reparation och de nya bromsarna hade inte lever3rats ännu. Att Moongoosen kom in i familjen berodde på att Elitaren och Batavusen inte kom överens. Men vad gör man. Antingen Batavu Be1 eller Elitaren Be Zero cykling. Valet var inte så svårt. Men det pirrade och gnagde i magen. Hur skulle detta gå. Skulle växlar och annat fungera? Inte fanns det tid att kolla…
Pumpa däcken och kasta sig gränsle över gunghästen och så rulla till Piruetten som just då kom kutande i kalsongerna från förrådet med ett bylte cykelkläder i famnen. Stick du i förväg så kommer jag så fort jag är klar, sa han. Elitaren rullade på mot Saxtorp. Det gick riktigt bra, konstigt. Det var inte det som fanns i minnet av senaste färden på den ljusblå gunghästen.

I Saxtorp så hade man börjat samlas, Tess, Mini, Tränar’n, Schnurrbart, Bosse Bus White Lady och några till. Efter en liten stund kom även Piruetten insladdande. White lady deklarerade att om det började regna så skulle hon avvika hemåt direkt… Bosse Bus hade problem med sitt bakhjul. Sviter efter att ha cyklat söndagen när det forsade ner och översvämmade skogen. Vatten hade trängt in i baknavet (jodå, så djupt var vattnet på stigarna) så det hade rostat hop. Men efter lite fixande och juckande så verkade det till att ha lossnat lite. Dags att rulla iväg alltså.

Ingen ville ta på sig ledarrollen så alla cyklade bara runt i styrfart. Det var som voltstart på travbanan. Men ”Stålhästar” brukar inte ha voltstart, så något fel var det. Till sist tog Elitaren initiativet och rullade ut på stigarna med en lång svans av Cyklofånar efter sig. Efter en tio minuter så kom tränar’n hoppande fram. Skuttade i bästa Lille Skuttstil. Axxade saktade in, axxade igen. Tydliga tecken på frustration på att det gick för sakta altså… Så stannade man till och delade upp gruppen. En med Mini, Tess och Minis pappa och så övriga i en annan grupp.

Så klart drog det iväg. Det var mycket tramp i benen på folket och farten blev hög. Det var till att ge vad man hade i pedalerna. Bosse Bus trampade på i spets. Ja det var ju bäst att han trampade för frihjulet fungerade inte riktigt utan drog med sig hela bakväxeln upp. I våras knäckte ju han fem bakväxlar/öron. Så nu trampade han på som om det var hans sista cykeltur. När klockan var tjugo i sju så beordrade White Lady att man skulle dra sig direkt till Järavallen för att möta upp den andra gruppen kl sju utanför brukshundklubben. Bosse Bus älgade på med sina långa pistonger till ben. Genom Saxtorpsskogen, över Välanbäcken och så ut till Järavallen. Runt stora sjön och upp vid Brukshundklubben. Man var framme någon minut i sju. Man väntade men ingen kom. Det är väl bra nu, sa White lady. Vi kör väl hem, sa hon med en bestämd röst. Så blev det. När man åter tände ljuset så kom förklaringen till White Ladys plötsliga hemlängtan. I ljuset avtecknade det sig en och annan regndroppe. De känndes inte, men man kunde se dem. Så förklaringen till avbrottet var troligen att White Lady skulle hem och leta upp ärteländet under madrasserna som stör hennes nattsömn…

Nästa träning på söndag kl 10.00 i Saxtorp. Är det fint väder så kör Schnurrbart & Elitaren racer annars blir det MTB.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Väntan vid Brukshundklubben att andra gruppen skulle ansluta.


Kisspaus i granskogen.