Söndag 22 september. Lite pirrigt när det byttes om till cykeltrikåer. Förra söndans runda medförde ju en krasch där Elitaren gick i asfalten. Ont i höfta och axel hela veckan blev ett minne av detta. Men i fredags så konuslterades en läkare och axeln/armen blev rötgad. Skadorna satt bara i mjukdelarna som tur var. Under veckan så hade de bättrat sig avsevärt och Elitaren kan nästan röra sig obehindrat. Så iväg till Saxtorp denna småkalla, blåsiga septemberdag. I Saxtorp så dök först Cres upp, Mannen vars bakhjul fällde Elitaren förra söndagen. Någon minut senare så dök även White Lady och Löpar'n upp. Så kom Bokis rullande. Under rådslaget om vilken väg man skulle ta så kom även Granit rullande. Han hade varit ute på sin söndagstur och var nu på väg hem. Men passade på att stanna till och bla förmana Cres att ta på långa ben, att kortbyxesäsongen var över. Det gavs ingen dispens för att benen var ludna som en björnfäll. Dett skulle hållas på stilen och etiketten.

Så rullade Granit vidare norrut och kvinteten anträdde resan söder ut via Hofterup och vidare mot V. Karaby. Vinden var västsydväst. Så längs Björnstorpsvägen till V. Karaby så var det god medvind. Denna utnyttjade Elitaren till att dra och göra sin första förning. Via Hög så rullade man mot Kävlinge för att ta sig igenom centralorten och vidare mot Furulund men innan där svänga vänster mot V. Hoby. Som vanligt ökar takten i backarna. Tunnelseende upptsår och ansiktsfärgen var emellanåt spygrön. Efter V. Hoby så var det mot Stångby. Så började kantind och motvind igen. Dunka Dunka. Tungt att trampa när man inte hade någon rule framför sig. Men det ger ju mer träning:-). Man delade på ansvaret att borra i motvinden. Löpar'n och Cres var de två som tog längst förningar. I Stångby så svängde man mot 108:an och kom ut på gamla vägen mellan kävlinge och Vallkärra. Här svängde man vänster ner mot Vallkärra för att sedan svänga höger mot Stävie. Hela tiden hölls en god fart. Framme i Stävie så tog man en Elitkakspaus vid kyrkan. Där hittade man en solig plats med lä. Under pausen så kom en racerkvinna cyklande förbi. När man sedan böjade rulla igen på väg mot Borgeby så sågs hon några hunder meter längre fram. Löpar'ns jaktinstingt koppades på. Det var till att lägga upp en kugge eller två och trampa på. Det dröjde inte länge förrän hon var inhämtad och passerad. Efter Borgeby slott så bar det hemåt. Lite sida med på vinden gjorde det lite mer lättrampat. Allt rullade på fram till rondellen vid JB-skolan. Stax innan så klämde sig en tant förbi och höll på att tränga Elitaren i diket. Sedan gick hon in framför Elitaren och bromsade. Detta så snävt att det var nära att bli en kollision. Elitaren drog igång sina röstresurser och skrek åt tanten. Det hade effekt . Hon körde ut i rondellen och stannade till vänster närmast mitten så att alla Cyklofånar kunde passera helskinnade.

Bilister kräker ofta över cyklister. Som utövande cyklist får man ofta skäll för vad stolliga "svenssoncyklister" gör. MMen vad bilisterna inte har koll på är att många av dessa bara skyfflar fram på landsvägarna och verkar ha ett mantra surrande i huvudet att cyklister har ingen rätt till vägen och att det är helt legitimt att köra över, skada och döda cyklister. Nu skall det sägas att det är inte alla. De flesta bilister visar hänsyn som tur är. Som cyklist uppsöker man också de mindre vägarna som inte har så mycket trafik. Vägar med max 70 på. Men det finns ändå alltid någon stolle som skall fram snabbare än om det vore utryckning med blåljus. Att bli trängd/prejad av bilister är väldigt vanligt. Därför en uppmaning till alla cyklister. TA ba med plats på vägen. Cykla alltid i bredd på dessa mindre vägar. Det gör att bilisterna tänker sig för när de skall köra om och det kommer möte. Ligger man långt till höger så blir man nerknuffad i diket.

Nästa träning på tisdag 18.00 från Infarten i Landskorna (17.45 från Korpen i Häljarp).

Söndag 15 september. När elitaren slog upp de blå så smattrade regnet. Det stod ner i stänger. I bakhuvudet spirade em atnake om att gå upp och SMS:a att han inte kom för att sedan gå och borra ner sig i dunbolsterna igen med täcket över huvudet. Men det lutherska i honom gjorde att han klev ur den varma, goa sängen och gick upp åt frukost och gjorde sig i ordning för träning. Det blev ingen runda hem om Piruetten. Han sitter hemma med en sju-åtta stukade fingrar som är blå och en tumme som är sydd med fyra -fem stygn efter torsdagens krasch som du kan läsa om här nedan. Regnet avtog för att helt hålla upp. Radarbilden på DMI gav att det skulle hålla sig torrt ett par-tre timmar. Inga svepskäl, det var bara att ta på sig lite extra och rulla ut och upp till Saxtorp. Här mötte White Lady, Löpar,n, Schnurrbarth och Cres upp. Då vinden var sydvästlig (även om Löpar'n ville ha den till sydostlig...) så blev det kustvägen till BArsebäckshamn som fick inleda turen. När man kom ut där i den ostörda vinden så blev det skapligt jobbigt att ligga och dra. Rulle var betydligt mer komfortabelt. Dragandet roterade så att alla hjälptes åt. Men när man kom till Barsebäckshamn så genade Elitaren genom klungan med ett glatt rom om att nu var det medvind så då drog han gärna...

Bra tempo in mot Lödde. Igenom Sandskogen och upp till rondellen där det blev en högersväng för att fortsätta förbi Borgeby slott-Flädie och vidare mot Habo Ljung. Bosse Bus hade inte någon tempohoj idag så han hade inte kraft att försöka mota Elitaren att gå in framför. Så skiftena fungerade mycket bra. I Habo Ljung så stannade man för Elitkakspaus innan man anträdde vägen hemåt igen. Det rullade på bra i medvinden. Mmen strax innan Bjärred så tappade Elitaren fokus på framförvarande Cres som i sin tur slutade trampa för att rätta till sina cykelstay-ups. Kraschen var ett faktum på en bråkdel av en sekund. Elitaren gick i backen. Huruvida detta kunde registreras på seismografen i lund är inte ännu känt. Det tog en liten stund innan han kunde kravla sig in till trottoaren för att lägga sig för att hämta krafter igen. Men efter att ha fått hämtat sig med benen i högläge kunde Elitaren grensla sin cykel igen. Axeln ömmade rejält och höger höft hade också fått sig en smäll. Lite revor i cykelstay-upsen annars var det ingen fara med honom. I lugnt tempo rullade man hem utan problem. Ingen fara, lite haltande och öm axel. Ny hjälm får inköpas också då den är sprucken. Kanon, då har den gjort sitt jobb.

Nästa träning på tisdag kl 18.00 vid Infarten i Landskrona /(17.45 vid Korpen i Häljarp)

Elitkakspaus i Habo Ljung. Fr v: White Lady, Schnurrbarth,
Bosse Bus, Löpar'n och Cres.

Nykraschad Elitaren ligger på trpttoaren med benen högt.
Löpar'n assisterar.

Torsdag 12 september. Vilket väder. I stort sett vindstilla och strax under 20 grader varmt. Det funkade faktiskt att bara komplettera sommarkostymen med ett par armvärmare. Sådana här träningskvällar måste man bara suga i sig. Piruetten var i stort sett klar när Elitaren kom förbi. På väg till Saxtorp så mötte Fondri upp. Vid busskuren så väntade yterliggare ett antal Cyklofånar. Bosse Bus, Löpar'n, White Lady, Earl Grey, Schnurrbarth och så anslöt Bokis och Vasa. Men Vasa bara stannade till och kunde inte vara med på träningen utan kröp hop bakom styret för att borra sig igenom den labra medvinden hem till Billeberga. De nio som blev kvar beslöt sig för att borra sig mot den labra sunnanvinden. Alltså ut mot Barsebäcksvägen och vidare mot Barsebäckshamn. I vanlig ordning så hamnade Elitaren bakom Bosse Bus som dagen till ära kom på sin hotta tempohoj med oval klinga etc. Han gillar ju att försöka moderera farten så att Elitaren inte kan gå in framför utan hissa tempot tills ansiktet blir blått. Med materialfördel som han har med en snabbare och mer aerodynamisk cykel så har han ju chansen att göra detta nu. Ett tillfälle han verkligen tog i akt...

Tempot var friskt. Alla hjälptes till att dra. Bokis kände sig pigg och var med att ta förningar. Imponerande. Bokis representerar ju fyra tjugoåringar i ålder! I ett varierat men snabb tempo avverkade man vägen till Barsebäck och så vidare mot Lödde för att öka farten över Gillhögsbacken. Här var det enda gången klungan sprack. Men strax var eftersläntarna ikapp. Så jagade man igenom Sandskogen och Lödde fram till rondellen där man tog höger. Ner och in förbi Borgeby Slott. I god fart tog den belgiska kedjan klungan genom Stävie-Furulund-Kävlinge. Så backen upp förbi Korsbackaskolan och rakt igenom rondellen. Här blev tempot riktigt högt. Södervidinge passerades. En trio från Eslöv CK siktades några hundra meter fram. Tramptag för tramptag så kom Cyklofånarna närmre och närmre. Man hann ikapp trion precis när man skulle svänga vänster i Norrvidinge. Lite lugnt i några sekunder så pulsen fick gå ner lite. Sedan var det "po brännet" igen. En uppförsbacke. Det måste ju firas med att ösa på för fulla pillimucker. Precis över krönet stannade man för att få lite Elitkakor i tid innan man var tillbaka i Saxtorp igen.

Kakorna inmundigades och det fotograferades medan Piruetten passade på att låna White Ladys rosa insexnycklar för att spänna sin sadel. Så rullade man iväg igen. Brrr vad kallt det blev. Man behöver inte stå still många minuter för att man skall börja frysa. Det tar en stund innan man jagat upp temperaturen i de svettfuktiga cykelkläderna. Vidare Mot Trää för att sedan svänga mot Billeberga. Där valde Bosse Bus att fortsätta hem till Vadensjö så att han kom hem innan det blev mörkt. Han hade ju inga lampor med sig. Den kvarvarande oktetten attackerade backen upp för att ta sig till vägen mot Annelöv. Nu var det nog helt vindstilla. Ingen vind som märktes i alla fall. Annelöv avverkades i ett huj. Så vidare mot Dösjebro där Bokis vinkade hej då för att rulla hem till sitt sofflock. Övriga fortsatte mot Saxtorp. Men vid Furuhillsvägen så svängde Piruetten och Elitaren av. Piruetten först i skaplig fart 32-33 km/h. Efter ett par hundra meter där vägen svänger svagt mötte man en bil med hästsläp. Ekipaget skar kurvan och jagade ut Piruetten och Elitaren i vägrenen. Piruettens framhjul gled i det lösa gruset och han gick omkull. Elitaren var på väg att köra rakt över honom men lyckades gira förbi. Men höger fot/pedal tog någon stans i ryggslutet på Piruetten. Elitaren klarade sig med blotta förskräckelsen medan Piruettens fänstra tumme var trasig och blodig. Diverse mindre skrubbsår på ben, skinkor etc. Flickebarnet som körde ekipaget stannade som tur var så att Piruetten kunde låna hennes telefon och ringa eftersin fru Jessica. Han behövde skjuts för att cykla var inte att tänka på. Sedan var det att lägga sig i diket med fötterna högt. Chocken lurade bakom hörnet. Efter några minuter kom Jessica som turligt nog är sjuksköterska. In med Piruetten och cykeln i bilen för transport hem.

I skrivandet stund så sitter Piruetten på akuten för att få tummen hopsydd och kolla sina stukade fingrar, plåstra om skrubbsåren. Imorgon blir det till att kolla hur mycket av cykeln som ble skadat. Höger broms-/växelreglage blev i alla fall demolerat likaså den nya fina Assoströjan. Men viktigast av allt är att Piruetten inte blev värre skadad.

Nästa träning på söndag kl 10.00 i Saxtorp på racer.

Här har vi Bokis framme och drar med ett leende på l
äpparna. Löpar'n som syns till vänster jublar över
företeelsen.

Elitkaks- fotograferings- och sadelspänningspaus.

Här sitter Piruetten och ringer efter skjuts.

Söndag 8 september. Det burrade till i Elitarens telefon. Det var Piruetten som SMS:ade på morgonkvisten. Han hade haft barnkalas så han behövde sova ut denna morgon... Alltså var det till för Elitaren att rulla ensam till Saxtorp. Där mötte Earl Gry, Bosse Bus, Kicken, Bokis, Löpar'n, White Lady, Schnurrbarth, Bagman och så ett nytillskott, Mr Green. Earl Grey hade kört Kävlingetrampen igår. Han hade då hamnat bland Kävlinge Cykelentusiaster. Där hade propparna gått och man decimerade den 30 hövdade klungan allt efter hand. Till sist hade Earl Grey hoppat med en annan cyklist och kört från dessa krigiska herrar.

Men nu var det dagens uppgift. Det blåste friskt och man började med att sätta kosan mot Barsebäck. White Lady och Bosse Bus tog förningen ut mot Barsebäcksvägen. Men så fort medvinden byttes till motdito så släppte de fram andra att dra. Så i ett bra tempo rullade man söderut till Barsebäcksj´´amn där man gick på cykelbanan mot Lödde. En fin cykelbana, nylagd och skapligt bred. När Gillhögsbacken var avklarad så fick Bokis punka. Med vana händer fick han bytt slangen så han kunde pumpa i ny luft i däcket. Sedan var det till att rulla igen. Genom Sanskogen in i Lödde och via Ytongområdet upp till Vikhögsvägen varefter man svängde ner genom Backavägen för att sedan gå in på cykelvägen mot Borgeby. Elitaren låg på tur bakom Bosse Bus vid förningarna. Men varenda gång Elitaren skulle gå ram och dra så ökade Bosse Bus så att Elitaren rasade lite bakåt i klungan. Men så är det. Det är KUL att kivas och retas. I Borgeby så svängde man mot Flädie för att ta sig mot Lomma. Men i flädie fick Bokis sin andra punka. Detta efter att ha kört i ett hål som förargligt nog hade öppnat sig under honom där han cyklade. Här tappade Bokis sitt annars så glada och okuvliga humör. Han insisterade på att alla andra skulle cykla vidare så skulle han sätta i sin sista slang och sedan rulla hemåt. Eftersom han inte gav sig p den punkten så blev han till sist åtlydd.

Nu var det till att fortsätta till Habo Ljung. Här undvek man cykelbanan då det brukar vara många mnniskor en ådan här fin dag. Vackert sommaväder förutom det friska blåsandet. I Lomma så var det vägen mot Lund för att sedan i Värpinge svänga mot Fjelie igen. Men i Lomma så var det dags att inmundiga Elitkakor. Utanför Mc Donalds så stannade man för att få ett intag till energidepåerna. Här blev man också vittne till en incident/olycka mellan bil och cykel. En dam körde på en gubbe som cyklade på cykelvägen när hon korsade densmma vi utfarten fån Mc Donalds/Lidl. Inte lätt att avgöra. Precis innan övergångsstället hade en bil parkerat och skymde sikten. Felparkerat då det var kloss in till övergångsstället. Gubben på cykel hade ett lämna företrädemärke och damen kom från hans högra sida. Hur det hela avlöpte vet vi inte riktigt. men det verkade inte ha upptått några skador förutom förskräckelsen. Men det känns som om det var damen i bilen som hade rätt.

Gott och väl. Med fyllda energidepåer så var det dags att hamra i kantvinden mot Värpinge för att där svänga av mot Fjelie. Herregud vilken skillnad. Att få åttta-tio sekundmeter med sig är en stor skillnad mot när man har det mot sig. Nu gick det snabbt. Eftersom medvind och utför är Elitarens speciella talanger så låg han först nu. Nudd på femtio knyck som snabbast! Det gick så fort att White Lady var tvungen att lägga in en fejkpunka halvvägs till Fjelie. Precis vid skylten med Lunds stadsgräns. Hon brukar aldrig punka, bara när tempot blir för högt;-). Men i med en ny slang och så var det på det igen. Genom Fjelie och så vidare mot Stävie för att rulla ut mot Borgeby slott igen. Sedan var det cykelväg till Hofterup förutom en liten bit genom Lödde. Hela tiden med en härlig medvind.

I Lödde vek Earl gry av mot hemmet i Barsebäcksby medan de övriga fortsatte mot Saxtorp/Landskrona. Elitaren hoppade av i Hofterup efter dryga 60 km cyklade.

Nästa träning på tisdag kl 8.00 vid infarten i Landskrona och 17.45 vid korpen i Häljarp (OBS ändrade tider!).

På torsdag är det som vanligt 18.00 i Saxtorp. Glöm nu inte att ta med cykelbelysning. Det blir fort mörkt!

Bokis lagar sin första punka.

Elitkakspaus i Lomma. Cykelincidenten inträffade vid
övergångsstället bakom Bosse Bus rygg.

White Lady lagar sin fejkpunka. Detta precis vid Lunds
stadsgräns. Som ni ser så står hennes ykel lutad mot
stenfundamentet till stadsgränsskylten.

Torsdag 5 september. Vad ända in i... Bakdäcket var tomt på luft när Elitaren skulle lyfta ut racern. I söndags blev det ju punka på väg till Saxtorp. Men nu, ingen luft? Det var bara att plocka av bakhjulet och byta slang. Under arbetets gång dök Piruetten upp och undrade vad som var på gång. Undringarna gick så klart om att Elitaren skulle ta över Fondris stafettpinne med punkteringar?

I Saxtorp så väntade Fondri, Bokis, Schnurrbart, Löpar'n, White Lady och Bosse Bus. Vinden var sydostlig någonting så man satte kosan ner mot Lödde genom Hofterup. Nu hade det lyckliga vägverket varit ute och lagat oljegruset. Reultat: Tusen miljoner små vassa stenar låg på vägen och sprutade som hagel i ansiktet på dem som låg på rulle. Med höstens punkasvit så väntade man bara på ytterligare sådana att skriva in i loggboken. Men turligt nog klarade man sig från detta och färden kunde fortsätta över Borgeby-Flädie-Önnerup. Strax innan Värpinge såvänster mot Fjelie. Huruvidamedvind är en skenhändelse kunde man inte bena ut. Men hur som helst var det skönt att få medvind. Farten hade varit god på väg ut i motvinden. Nu blev den väsentligt mycket högre.

Från Fjelie så rullade man till Stävie-Furulund-Kävlinge-Södervidinge och så mot Annelöv. Där var det fikastopp. Elitkakor inmumsadesinnan man började rulla mot Saxtorp. Solen har en förmåga att snabbt gå ner och försvinna med sitt ljus och lämna oss i mörkret. White Lady tittade nervöst på klockan och ville hemåt. Så det var bara att trampa på mot Saxtorp. På väg dit så försvann Bokis hemåt. I Saxtorp så splittrades resten av klungan.

Ganska precis 55 km blev rundan. Nudd på 30 i snitt med upp- och nervarvning.

Nästa träning söndag i Saxtorp.

Intresset för Kävlingetrampen på lördag har varit svalt så det blir inget organiserat Cyklofånearrangemang som tidigare utannonserats.

Ps. Fondri klarade sig utan punka för andra träningen i rad! ds.

Elitkakspaus i Annelöv.

White Lady, Löpar'n och Fondri tittade lite generat och
petade runt med föterna i marken när frågan om att köra
Kävlingetrampen kom upp. Ingen av kvällens Cyklofånar var
på hugget...

Söndag 1 september. Ett sådant rysligt blåsande. Några gånger under naten vaknade Elitaren av att det blåste så det knakade i huset. Skulle taket sitta kvar. Som tur var gjorde det. Kvicksilvret visade på 14 grader. Brr, nu börjar det bli höst. Långörmad tröja och så iväg. Men efter 200 m så vände Elitataren hem igen för att även sätta på sig arm- och benvärmare. Lagom ute på Passagevägen igen så kom Piruetten rullande. Du har alldeles för mycket på dig, hälsade han med myndig röst. Lite annorlunda. Historiskt sett så är ju Piruetten gängets "frusenkylling". Men icke så längre. Strax utanför Bageriet, alltså efter kanppa två kilometrar cyklade så punkterade Elitaren. Det blev ett litet stopp och så i med en ny slang innan färden kunde fortsätta. Det var en hel del folk vid busskuren utanför crossbanan.Löpar'n, White Lady, Earl Grey, Schnurrbarth, Nestorn, Fondri, Kicken, och Cres. Inte dåligt för en kall och blåsig septembermorgon.

Elitaren kastade över sin punkterade slang till Fondri med det uppmuntrade tillropet att slangen var färdigpunkterad så nu beehövde han inte puntera själv, vilket han gjort nästan varje gång den senaste tiden... .

Efter lite diskuterande fram och tillbaka så bestämde man sig för att köra mot Rönneberga via Häljarp. Vinden var nordvästlig, så tuggade man sig norrut i början så skule man ju få medvind hem. Så i lagom man rullade man i motvinden, genom Häljarp och vidare genom Asmundtorp mot Rönneberga. Så började klättringen uppför Rönneberga. Lagom tempo, inga ryck, utan klungan höll hop. Men så plötsligt fick Kicken och Löpar'n tuppjuck och rykte. Vad händer då? Som vanligt är det som att smygröka i krutdurken. Rökmolnen stod ur öronen på alla. Man trampade på tills spyorna ville komma. Så var klungan inte hel längre...

Uppe på Rönneberga så samlades man igen för att åka ner mot Tågarp och vidare mot Härslöv. Här svängde man mot Ottarp. Ja inte Kicken och Cres förstås. Kicken är ju ordförande i kortbanekommittéen så han ahde cyklat långt nog nu. Cres permission sträckte sig inte längre denna dag. Så uppför men så blev det stopp. Punktering. Vem? Så klart Fondri. Med slokande axlar och ett anlete so skiftade från vitt till purpur till violett så sattes en ny slang i bakjulet. C:a nittifjärdepunkan i år för honom. Om punkor rockar så är Fondri Punkrockare...

När luttrycket var återställt i bakhjulet så riullade man vidare över Ottarpsbacken och sedan ner och mot Bältebergabacken. Den går inte av för hackor den heller. Vallåkra och så upp för backen mot Mörarp. Varenda gång Elitaren sackade lite så kom en hjälpande hand på hans ryggslut. Det var Löpar'n som knuffade på. Uppe för backen så fanns det inte mer att ge. fem slag under maxpulsen toppades i pulsmätaren.

Här kom Löpar'n med dagens kommentar. Han hyllade Earl Grey. "Äntligen en med lite längd som man kan ligga på rulle efter. De där dvärgarna som White Lady, Piruetten och Cres ger ju ingen rulle". Lite Elitkakor innan man rullade ner till och igenom Vallåkra och så vidare via Viarp för att svänga vänster mot Härslöv. Så höger igen och et väldigt stånglande uppför backen. Det är alltid tävling på liv och död i uppförsbackarna. Som tur är så är där sedan en lång och fin utförslöpa där man kan återhämta sig. Sedan till vänster för att komma till Vadensjö för att sedan avrunda med en liten klättring över Rönneberga för att ta serpentinen ner till Asmundtorp. Här var det ett rysligt tävlande. Testosteronet flödade fritt. Earl Grey och Piruetten var de två som var snabbast. Inte förrän Asmundtorp var passerat var alla ine i klungan igen. Ett riktigt tosingaryck.

Nu var det skön medvind det mesta av vägen hem via Häljarp - Saxtorp.

Nästa träning tisdag kl 18.00. Då är det Landskronas öpnna klubbmästerskap. 10 km tempo. Start och mål vid pumpstationen på Barsebäcksvägen i Häljarp.

På lördag så kör vi Kävlingetrampens 75 km runda. Vi startar gemensamt kl 08.00 på Ljungvalla i Furulund.