Torsdag 31 december. Elitaren var tillbaka efter en dryg vecka på Madeira. Fjorton dagar sedan han satt i sadeln senast. Hur skulle detta gå? En sväng hem om Piruetten som lullade krig i sina gråa mjukisbyxor. Även om det var slappekläder så var han lite steressad. Det hade varit punka på cykeln när han skulle ta den. Men nu hade han fått i en ny slang och skulle själv bara smyga sig i lycran innan man kunde rulla iväg mot Saxtorp och mötesplatsen där.

Jodå, det kändes i låren på Elitaren. Detta trots att han hade stått i stepmaskin en timme om dagen under vistelsen i solen. När man passerade Jerkas hus så hojtade han att han kom. Han hade avslutat dagens bak och var nu på väg att ta fram sin cykel och ge sig ut i skogen. I saxtorp så hade det samlats ett gäng. White Lady, Löpar'n, Kicken, Bokis, Ögat, Nesor, Schnurrbarth och några till. White Lady tyckte att Elitaren skulle leda uppvärmningen. När White Lady säger något så blir det så. Ingen törs säga emot (eller vad sägr du, Löpar'n,?). Ovan vid att leda trupperna så kom man snabbt ut på grusvägen igen för att sedan köra ner och ta stien som går längs med åkern in i de djupare delarna av skogen. Dock var det många träd som låg här och var. Många avsittningar och lyft. Avsittingarna var en ren lisa för Elitaren som nu under semestern fått en innebrännare på ett för en cyklist väldigt tråkigt ställe. Så han körde någon variant av hästsportens "rida lätt". Studsade till på sadeln bara innan han lyfte igen. Detta skedde med automatik. Innebrännaren fungerade som ett relä som direkt sa till att det var dags att resa på sig så fort han landat på sadel... Men man skall väl tänka positivt och det ger vär lite mer träning om man håller på att resa sig hela tiden. Efter en dryg halvtimmes cykling så var det dags att dela upp sig i två grupper. Elitaren fick ansvaret för "lagomgruppen" där han fick sällskap av Bokis, Kicken, Ögat och Schnurrbarth. Han visade vägen ut på vindlande stigar. Ibland blev det väldigt mycket vindlande. Så pass vindlande att stigarna försvann. Så allt emellanåt fick man skapa sina egna stigar. Eftr en liten stund så sade Kicken att han skulle vända hem så fort man kom ut på asalten. Han skyllde på att han skulle rasta en hund men sanningen var troligen navelludd som skulle petas innan kvällens festligheter. Tråkigt nog för Kicken så kom man inte ut på någon asfalt. Undrar hur det kunde slumpa sig så? normalt frukar man ju stup i kvarten komma ut på asfalt. Men dock inte denna dag. Så efter en stund meddelade Kicken att han ansåge skogens sand vara asfalt och så stälde han kosan mot hemmet i landskrona under det att han önskade alla ett Gott nytt år. Artigheterna returnerades medan man fortsatte tampa söderut.

Så småningom tog man sig över mot Järavallen. När grupperna delades så bestämde man kvart i tolv vid motorvägsbron som återsamlingstid & plats. Via Välandalen tog man sig förbi den stora sjön. När denna var passerad så blev det Elitkakspaus. Här passade även Elitaren på att pumpa lite luft i sitt bakhjul. Han såg då att ventilen var inte låst. så det var väl på så sätt luften hade pyst ut. Styrkta av Elitkakorna och ett bättre lufttryck i bakhjulet rullade man vidare förbi även lilla sjön och ut genom träsket för att komma upp vid den stora kohagen. Här följde man det nya spåret över stockar, stenar och spänger. Bitvis var där någon motorcykel som kört och sprätt upp marken. Så småningom kom msn ut vid räsket mot Hofterup/Skönadahl till. Här var det tre tjejer som var ute spå sian ponnys och red sakta skrittande. Men strax så vek de av från den smala stigen så Cyklofånarna kunde komma förbi. Så kom man ut i den stora hagen som vetter mot Hofterup. Då var det till att ta vägen genom kärret. Lagom kletigt och listrigt. Ja vid ett tillfälle försvann Elitarens framhjul ner i ett sådant svart hål. Han gick över styret men lyckades få ut fötterna ur pedalerna så att han landade på fötterna och inte borrade ner snoken i den svarta geggan... Tur för Elitaren, lite trist för dem som såg på att de i sista stund blev snuvade påen sådan praktfull avslutning på en vurpa.

Väl ute på dee bärigare trakterana, alltså stora kohagen så var det dags igen för Elitaren. Det var till att byta slang. Det var inte ventilen som läckte. Punktering. Oj då, klockan var nästarn tio i tolv. Elitaren skickade iväg alla att möta upp vid bron medan han bytte slang. Det tog inte många minuter innan de kom i retur. De hande mött nesor som berättade att alla hade vänt hemåt. Så när det åter var luft i däcket så var det till att rulla mot Davidsidsvägen där man skiljdes åt. Schnurrbarth och Ögat norrut och Bokis tillammans med Elitaren Söderut.

Nästa träning, 2014 års första. MTB i Saxtorp kl 10.00! Gott nytt år alla!

Se även: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb

Bokis, Schnurrbarth och Ögat vid Elitkakspausen. Kicken
hade ju vänt hem emot sofflocket och missade därför
denna sista Elitkakschans detta året...

Såhär kan en bild bli när man passerat (h)jul!
Tack Ögat för den kreativa bilden!

Här har Elitaren gått på pumpen.
Men fick till sist luft i sitt bakdäck.

Söndag 15 december. Elitaren hade jackat upp sig med ett par nya skor efter torsdagens skohaveri. Dessutom sett till att skaffa ett nytt bakdäck och laga punkan på framdäcket så det gick att skifta tillbaka från dubbdäcken nu när snö & is är borta igen. Det är skönt att ha gjort sånt i god tid. Gissa då hur snopen Elitren blev när han skulle lyfta ut cykeln. Ingen luft i bakdäcket? Men vad i h-e är detta? Det var ju ett helt nytt däck. Klarade inte slangen av ett byte? Däcket hade ju krängts på med handkraft och bra teknik. Så att slangen skulle ha klämts mot fälgen var osannolikt. Ja, spekulationerna leder ingenvart. Det var bara att gå in och hämta en reservslang och så byta igen. Soptunnan börjar nu bli full av div cykelattiraljer, däck, slangar, skor...

Så gick det att rulla iväg till Piruetten som nästan var klar. Lite småregnigt och grått var vädret. Men det är ju inte något som hindrar en Cyklofåne. I saxtorp så var det gott om Cyklofånar. Notarius Publicus, Fondri, kontrollräknade alla och fick dem till 20! Som vanligt började man tillsammans för att sedan dela upp sig i två grupper efter tjugo minuter eller så. Tjugo cyklister blir en bra karavan i skogen. Fondri och Mini i täten och alla andra efter i en lång svans. Vid en passage runt ett träd så hördes det en duns somm om det var en tolvtaggare so gick ikull. Men det var bara Löpar'n som halkade på en rot. Efter ett kort samtal till seismologiska institutionen i Lund för att berätta att det inte var ett jordskalv, kunde färden fortsätta.

Cykloånarna var inte ensamma i skogen denna dag. Det kryllade av orienterare i Saxtorpsskogen. Det var väl den årliga Advent-orienten. Så ganska snart drog man sig över mot Järavallen istället. Nu hade man delat upp sig i två grupper. Snabbgruppen och "lagomgruppen".Elitaren hade tagit mod till sig och hoppat på snabbgruppen. Fondri som ledde denna snabbvariant berättade att man skulle hålla tempo. Dock inte max utan bara se till att det gick lite fortare än vanligt. Jo, jag tackar jag. Det tog inte lång tid innan visare pekade på rött. Syresättningen hängde inte med. När man drog över gångbron mot Järavallens västra sida så försvann alla och Elitern blev själv i sin "grupp". Vart övriga tog vägen var svårt att säga. Elitaren följde stigar och kom up vid motorvägsrondellen. Men inte någon stans syntes någon Cyklofåne till. Så asfalten bort till samåkningsparkeringen och uppför stigen och vidare runt stora sjön på dess västra och södra sida. Inga Cyklfånar syntes till. Det var bara att fortsätta mot gångbron. Men inte där heller syntes någon Cyklofåne till. Men klockan var bara fem i halv tolv. Träff var bestämd till tjugo i tolv. Så det var att ta några lovar runt på stigarna så länge. Men det var inte så lätt. Crosspåret som går där var blockerat av nedfallna träd. På väg ut igen så kom "lagomgruppen" anförda av Bosse Bus på en hackande och överkuggande mellanklinga. Man vände ut igen från den numera oländiga delen och drog sig över gångbron och ut på fältet. Precis när man körde uppför den lilla branten så mötte man snabbisarna som kom mötande. Men det var inte dags ännu för att sammanstråla. Så en liten sväng till innan man åter vände mot gångbron för att samlas så man kunde avsluta gemensamt. Här blev det utdelning av Elitkakor innan man rullade bort mot sjöarna igen. På vägen dit så drog White Lady av sin kedja. Hon märker ju inte av när det går för fort. Hon saknar tydligen känslan också för hur mycket materialet tåler när hon drar på med sina pistonger till ben. Hon fick assistans och Piruetten rullade bort och hämtade upp kedjan. Imorgon måndag skulle hon lämna in cykeln på service hos Cykelhandlaren i Löddeköpinge. Ja den stackars cykeln får slita ont så det kan säker kännas skönt för den att komma på lite omvårdnad och cykelspa. Det är den väl unt.

Nästa träning påtisdag kl 18.00 i Saxtorp vid Fotbollsgolfen.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb

Torsdag 12 december. Tolfte december. Imorgon är det alltså Lucia. Lussevakakväll/-natt alltså. Fyra grader varmt och nästan ingen vind. Förra lussevakakvällen var också en cykeldag gfast då på den tiden en onsdag. Då hade det kommit en massa snö och det låg stora vallar av den vita nederbörden längs vägkanterna. Den kvällen blev Elitaren nästan överkörd av en vildsint bilist. Trots halt väglag, extra smal vägbana och möte så var det en som tvunget skulle klämma sig förbi. Det var ett berömt hårstrå från att Elitaren hade blivit överkörd.

Men denna cukellussevakakvällen började så mycket bättre. Elitaren var först i Saxtorp. Sista biten blev han jagad av Lille skutt som kom i sin buss med cykeln bakpå. Allt efter hand så ramlade Cyklofånarna in: White Lady, Bokis, Schnurrbarth, Nesor och Fondri. Medan Lille skutt väntade på att alla skulle komma så gav hans kanin-DNA sig till känna. Han stod och skuttade jämfota vid bilen. Det var mycket spring i de benen. White Lady däremot var fortfarande urlakad efter tisdagen? Detta har aldrig hänt förut. Hon skyllde på dubbdäcken att de sög ordentligt i den blöta dyngan i tisdags. Men dubben låg fortfarande på. Dock hade Fondri bytt och lagt på de vanliga MTB-däcken. En diskussion uppstod om huruvida man skulle ha ett extra hjulpar eller inte. "Det tar bara fem minuter per däck att byta. Giter man inte det så skulle man kanske inte cykla MTB" sade Fondri. Men han fick stå ganska ensam med den ståndpunkten. Bl a Nesor & Elitaren hade dubbla uppsättningar och fler var på väg att skaffa...

Men till sist så blev det lite verkstad också. Alltså rullade man iväg, ledda av Fondri. Ut i skogen bland alla nerblåsta tallruskor och ris. ja hela tröd också, för den delen. Efter cirka 20 minuters cyklande, vid en passage där man fick gå av cykeln och lyfta så hände det något. När hindret var forcerat så fick Elitaren inte i vänster fot i pedalen igen. Gång på gång försökte han, men det var stört omöjligt. Det var til att stanna och se om det satt något skit i pedalen eller skon. Det satt inget skit. Varesig i skon eller i pedalen. I skon satt ingentin medan klossen satt vackert i pedalen. Hela infästningen hade gett sig. Skrugfvarna satt kvar med delar av infästningsgodset. Nu var det alltså inte så mycket cykling kvar för Elitaren denna kväll. Kan man inte ha foten i pedalen så blir det inget kul. Det var bara att försöka hänga på så gott det gick medan gänget drog sig över mot Järavallen för att sedan ta sig mot Hofterup via Davidslidsvägen-Paintballbanan och bakvägen mot Skönadal. Detta medan den resterande sextetten rullade vidare på Järavallen.

Nästa träning på söndag kl 10.00.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb

Söndag 8 december. Ännu en storm. Attans Sven vad hans ställde till. Återigen så var det kvistar, grenar och bråte över allt. Snön följde denna ovädersman. Men det var till att sätta på dubbdäcken. Piruetten meddelade via SMS att han stannade framför brasan denna dag. Snöfall och ett par minsugrader som snart byttes till gegn och någon liten plusgrad. I Saxtorp kom White Lady och Löpar´n tillmötes. Men klockan var inte så mycet än så någon till skulle nog dyka upp. White Lady och Löpar´n hade lagt på nya dubbdäck. De var ännu inte inkörda. De kall ju rulla en 30 km på asfalt innan man ger sig ut i terrängen. Detta för att dubbarna skall "boa in sig" ordentligt i däcken och inte ramla av. Så det blrev några varv i väntan på övriga. Men alllt efter hand så dök Bosse Bus, Lille Skutt, Vargen, Bokis, Schnurrbarth, Fondri, Vurpan och Bokis upp. tio Cyklofånar en sådanhär gåkall, blåsig söndag. Inte illa. Åtta av tio var utrustade med dubbdäck. Det var bara Bokis och Vargen som körde på helgummi.

Fondri tog täten och ledde gänget ut i skogen. Han var lite negativ såhär på morgonen. "Det går inte att cykla idag" sade han och fortsatte. "på vägen hit fick jag hoppa av och lyfta cykeln stup i kvarten. Ni som inte har dubbdäck, ja det är omöjligt för er". Men lyckligtvis var det ingen som skrämdes av dessa domedagsprofetieorna. Alla rullade ut i skogen. Det var inte några stora problem. Det verkade inte så att så många fler träd hade blåst om kull i Svenstormen. Ett antal föll ju för Amazonen Simone. Sven var något snällare. Den ende som vurpade var nog White Lady, denna lilla kvinna som inte alltid i alla trixiga passager kunde hålla sin jättestora 29" upprätt. Men hon kom helskinnad runt.

Fondri ledde klungan runt i Saxtorpsskogen en knapp timme innan han satte kosan över mot Järavallen. Här följde man crosspåret runt kohagen och rullade över ett par spänger. Än en gång klarade man dessa passager utan att någon dök i. Så var det dags att sikta på västra sidan. Upp över gångbron och vidare söderut. Men här hade ett träd fallit och Fondri ledde alla ut i spenaten för att trampa upp en egen stig. Efter en liten stund så kom man ut i crosspåret längs motorvägen. Denna sträcka är tuff i vanliga fall. Under rådande omständigheter så blev den ännu tuffare. Här sprack klungan upp ordentligt. Småincidenter som ledde till stopp lite här och var gjorde att klungan tunnades ut och fragmenterades. Vid detta spårets slut så stannade man för att samla trupperna. Fondri behövde dessutom låna pumpen för att fisa i lite luft. Han hade ådragit sig en liten smygpunka. Så var det till att ta stigen som ledde mot bron. Då fik Löpar´n punka. Smygare för honom också. Så var det Bosse Bus tur eller snarare otur när han fick sig en smygare. Hans bakhjul blev allt plattare. Sedan visade det sig att han hade en så kort ventil att det inte gick att få luft i däcket. Pumpen fick inte grepp ordentligt helt enkelt. När detta konstaterats så fick han låna Schnurrbarths pump istället för Elitarens som var van vid lite längre doningar. Jodå Schnurrbarths pump fungerade. I två mumptag inan den råstarke Bosse Bus hade dragit sönder och demolerat Schnurrbarths klenod. Det slutade med att VArgen tog Bosse Bus bilnyckar och cyklade och hämtae Bosse Bus bil. Fondri, Löpar'n och White Lady hade älgat på i förväg. Pågarna skulle försöka komma hem innan pyspunkan hade pyst ut igen. Det är ju så mycket skönare att kunna byta slang när man står i ett uppvärt rum istellet för en gråkall, regnig och blåsig skånsk vinterskog.

Bokis och Elitaren vände av vid infarten till sjöarna medan de kvarvarande fortsatte norrut mot Saxtorp. Nu kompletterade av Johnny som anslutet för en liten stund sedan. Jodå han hade haft sovmorgon och en liten stund för att peta navelludd så han hade varit sen till mötesplatsen. Sedan hade han irrat omkring i skogen för att leta upp klungan. Detta lyckades han med strax innan an var tillbaka till starten igen.

Nästa träning på tisdag kl 18.00. MTB i Saxtorp.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb

Elitkakspaus efter att crosspåret längs motorvägen är avverkat.

Fondri pumpar pyspunka.

Tv: Bosse Bus står och pustar efter crosspåret. Nu är det
bara sekunder till han ådrar sig en pyspunka. Vargen,
Löpar'n och White Lay är intet ont anande om detta.

Söndag 1 december. Fy hålingen vilket blåsande. Det räckte nog inte bara med hjälm och bandana idag. Lite extra lim på tupén var säkert på sin plats. Sedan avar det till att rulla iväg för att fånga upp Piruetten. Elitaren var lite tidig så Piruetten ramlade fortfarande omkring i fillingarna. Men stax var han iklädd i sin lycrautstyrsel och redo för dagens utmaningar. Vinden var motig på väg till Saxtorp. Nprdvästan någonting. Så vid de ställen där det blir lite öppet gick det tungt. Men som tur är så är det mesta kantat av dungar och skog. I Saxtorp så var där en hel flock med cykelsugna. Totalt kunde 22 cyklister räknas in under dagen. Inte illa. Rekordet är 26 vilket var antalet förra söndagen. En nygammal bekant dök upp. Tidigare många gånger på racer men aldrig setts på MTB. Vargen, direkt från Häslöv kom med sin Scott MTB!

i sedvanlig ordning så började man tillsammans alla 22. mMen efter ett tjugotal minuter så delade man gruppen. En snabbgrupp och en "lagomgrupp". Nu blev White Lady alldeles pirrig och kollrig i kroppen. Hon började stångas och tränga sig fram så att hon säkert var med i snabbruppens tät redan från början... Fondri hade jackat upp sitt cyklande och tog ledningen i snabbgruppen. Lille skutt som varit ute med pojkarna igår var något trött. Precis som på måga andra kaniner så var ögonvitorna röda. Han tog och anförde "lagomgruppen". Elitaren körde sist och agerade kvast för att plocka upp dem som eventuellt ramlade av. Det var första gången Lille Skutt var klungledare. Men det gick riktigt bra emellanåt för då hittade han stigar och vägar att köra på så det inte bara var obanad spenat... ;-)

Innan grupperna delades så hade man bestämt att träffas vid brukshundklubben kl 11.00 för gemensam adventsfika. Så när klockan var elva satte Lille Skutt fullfart mot mötespunkten och fick gena över asfaltsvägar för att inte komma alldeles för sent. Bosse Bus hade parkerat sin bil där ocjh hade en korg med glögg och lussekatter. Här mumsades det lussebullar som sköljdes ner med glögg. Alkoholfri, givetvis, vi är väl idrottsmän och -kvinnor. Hade Bosse Bus haft starkare saker i termosarna så hade man kunnat kunnat säga att fikan bestod av lussebulle och Bosse lulle...

Efter fika och slangbyte för en med pyspunka på bakhjulet så var det dags att rulla igen. Snabbisarna på sitt håll och lagomgruppen på sitt håll. Lille Skutt ledde gänget över bron för att komma till västra sidan av Järavallen och ta crosspåret som går längs med motoervägen. En ganska tung och teknisk bana men väldigt trevlig förutom ljudet från motorvägen. När den sträckan var avverkad så vände Lille Skutt kosan mot Saxtorp igen. Precis innan bron så mötte man snabbgänget så man kunde avsluta i lugnt tempo.

Nästa träning på tisdag kl 18.00 på MTB i Saxtorp.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb

Lussefika strax vid brukshundklubben på Järavallen.

Vargen siktades för första gången någonsin på MTB!