|
|
|
|
Söderåsen, en ren njutning! Söndag 28 december. Hillis, Nestorn, Elitar'n
tillsammans med dagens gäst, Dag träffades på parkeringen vid Strövområde
Klåveröd. Hillis anför Hur som helst så var cykelglädjen stor. Det trampades, det växlades, det pustades och stönades. Leran skvätte och de tidigare så blänkande cyklarna var ordentligt dyngiga. Men det är bara så; Ju mer man cyklar i lera och sörja ju mer lyser solen inbördes. Ett fint duggregn hjälpte till att hålla solstrålarna borta. Alla blev först fuktiga för att sedan bli våta. När "våtstadiet" passerats så var man dyngsura... De tidvis både långa och slingrande spängerna, som skall hålla vandrarnas fötter torra över de sankaste partierna var snorhala. Det var svårt att bara gå på dem utan att halka i. Så oftast försökte man att cykla vid sidan om. Det blev ett antal kul scenarion. Allt från vurpor till Vurpa i spagat! Ovan: Vurpa i spagat... Slingrande ringlar sig stigarna runt på åsen.
Det var inte många tramptag på grusväg. Asfaltvägar bara korsa Det är ett trevligt initiativ med en speciell
MTB bana. Dock är den lite väl artificiell i början. Lite väl konstlade
snirklingar. Men sedan tar den sit. Banana är relativt teknisk. Det är inte alla
partierna som klaras helt i sadeln. Utmärkningen är inte gjord av någon MTB:are.
Alla de gröna tingarna sitter halvannan me Tv: Fyra femtedelar av gänget samlade vid Kågerödssjöns orienteringstavla. Ovan th: Dag i "dagvattnet". Stopp i bäcken... När MTBslingan var avklarad så drog det i tarmen att söka sig mot bilarna igen. Lite drygt två timmars effektiv cykling med en snittfart av 9,9 km/h gav en cyklad distans av 20,5 km. Dag var häpen och trodde att han var föremål för ett practical joke... Två mil på två timmar??? Uj, uj, uj vad sakta! Men så var det. Det var snabbt överstökat! Söndag 21 december. Nestorn, Hillis & Elitcyklisten samlades
i Saxtorp för att ta en härlig tur i den mörka Men hej och iväg. Bort från asfalten och ut på grusvägarna
för att sedan leta upp stigar och dynga. Hillis fick stanna för att kolla sin
bakväxel. Lite justering så lät den lite bättre. Han hade varit på Hallandsås
och kört. Där hade han tvålat till växeln så den inte fungerade riktigt. Men
lite justering gjorde alltså på sig. Vidare ut på stigarna som vimlade av
orienterare. En liten stock låg över stigen. Elitaren låg först och satsade.
Fram till stocken, Ovan th: Hillis & Nestorn på de små stigarna i Saxtorpskogen. Tv: Elitar'n och nestorn begrundar haveriet. Nestorn 6 Hillis eskorterade det skadade ekipaget hem. Lite drygt 18 kilometer blev den cyklade distansen. Nästa gemensamma träning blir på annandagen då det är långspinning med start kl 11.30 på Kraftverket i Löddeköpinge. Tungt lättpass! Onsdag 17 december. I Ålstorp så sammanstrålade
Nestorn och Elitcyklisten. Vinden var frisk västlig och ett fint duggregn såg
som en vattendimma i luften. Kosan ställdes i vanlig ordning mot
Sjölundaviadukten. Vid Henkelstorp är där ett vägarbete. Där är det bara en fil
öppen. Duon hängde på den sista bilen i kön som hade väntat på att komma förbi.
Det bara är så. Strålkastare på cykeln gör ingen nytta. Någon tok kastade sig ut
och höll på att få Elitar,n på motorhuven. Men med ett avgrundsvrål lyckades
uppmärksamheten fångas hos blindstyret bakom ratten. Elitar'n gjorde en sådan
stark inbromsning så att han höll på att gå över styret då bakhjulet lyftes från
asfalten. Bilisttoken körde rätt ut bland reflexpelarna. Där Efter vägarbetet är det cykelbana. Problemet med den är att man i sydlig riktning möter bilarna som är på väg norrut. Det assymetriska halvljuset gör att det bländar som om det vore helljus. Men efter några kilometer så har man passerat Lödde oh vid Borgeby kyrka vänder man av från de starkt trafikerade vägarna. I ett lugnt tempo lunkade de på. Söndagens spinnig tillsammans med att man under tisdagen dels kört Chefen & Chefens spinning för att sedan fortsätta en halvtimme innan det var en timmes powerspinning. Totalt blev det 2h 30 min spinning denna dag! Så att låren kändes stumma var väl ingen direkt överraskning. Inne vid Sjölunda så stannade man för att få en liten chokladbit i sedvanlig ordning. Sedan bar det av hemmåt igen via Arlöv. Vägen till Arlöv gick lätt med flinka ben. Den friska vinden satt som en smäck i ryggen, härligt! Men efter Arlöv var passerat så blev den allt mer emot. Tungt. Detta tillsammans med de stumma låren, pust. Nestorn står och begrundar vilken väg han skall ta hem... Men returbiljett var ju löst på cykeln så det var bara att paddla på. Lomma passerades och sedan var vinden lite mer sida ja t o m lite med ibland. Men vid Bjärred så bar det definitivt emot igen. Visst hade vinden vridit lite åt nord. På vägen ut hade man nämligen motvind också... Det släpptes lite på tempot. Låren blev allt stummare. Nestorn hade det tufft även han. Men med gemensamma krafter så lyckades man avverka åbacken vid Löddeköpinge för att sedan dra sig rakaste vägen mot respektive bostad. Knappa 57 km avverkades på lite drygt 2h 20 min. Nästa gemensamma träning blir på söndag. De som vill är välkomna på fredag kl 16.30 till Julspinningen på Kraftverket. Idel julmusik körs det till då, så medtag gärna tomteluva!
Lååååååååångpinning! Söndag 14 december. Nestor'n, Dykar'n och Elitcyklisten träffades på Kraftverket i Löddeköpinge. Inomhusträning i form av ett långpass på spinningcykeln stod på programmet. Detta var föranlett av att väderspåmännen/kvinnorna var ense om att det skulle bli ett sjuhelsikes väder denna dag Regn och rusk och vindar upp till stormstyrka. Men när trion gjorde entré till gymet så var det hyggligt väder. Men när man sedan lämnade lokalerna så hade ovädret kommit...
Dykar'n och Nestorn trampar på febrilt. På begäran så cyklade man även med ett ben åt gången. Alltså krokar man ur ena pedalen och får på så sätt arbeta hela varvet runt med det benet. Normalt brukar den övningen köras i enminutersintervaller. Men här kördes bara en intervall per ben och den perioden varade i tio minuter. Allra sist i denna övning så skruvade man till det hela och ansträngde motoriken genom att cykla med ett ben och stå upp! En kul och mycket ansträngande rörelse... Efter två timmar fick Dykar'n kasta in handduken för hon skulle både baka och sätta ihop sin cykel. Kvar blev det alltså tvenne gråhåriga farbröder. Under ytterliggare tre kvart så höll de igång. Till Nestorns stora förtjusning så matade Stevedore Stompers skiva in igen... 2 timmar ochh 41 minuter avverkades i spinningsalen innan man kröp in i bastun efter välförrättat värv! Nästa träning blir på onsdag kl 18.00 i Saxtorp. Nattens riddare! Onsdag 10 december. Nestorn, Pantani och
Elitar'n sammanstrålade denna stjärnklara kväll. Lagom till Nobelmiddagsgästerna
började ramla ur sina limousiner så gav dessa trenne musketörer sig ut i
friskluften. Vinden var svag sydlig. Färden gick just söderut, mot Sjölunda. I
lätt "snacketempo" inledde turen. I vanlig ordning så ryckte det i Pantanis
muskler. G I Habo Ljung så övergick man till cykelvägarna. In igenom Lomma och så ut mot Arlöv. Så några knixar på cykelbanan och vändpunkten, Sjölundaviadukten, var nådd! Här gjorde man det obligatoriska stoppet. Dehydrera och inmundiga lite kexchoklad. Sedan bar det av igen mot Arlöv och så cykelvägen mot Alnarp-Lomma. När Lomma var passerat så var det cykelbana mot Bjärred. Här vibrerade det till i Pantanis muskulatur och så försvann hans blinkande bakljus i fjärran. Den resterande duon fortsatte mot hemmet. Nestorn följde med till Elitar'n som lockade med godis. Kro-kro hade under dagen köpt chokladtryffel som hon sedan förätit sig på. Nu var det Elitarn's uppgift att definitivt göra slut på eländet. Men med assistens av en godissugen Nestor gick det snabbt och lätt... Nestorn med munnen full av godsaker... Dagens runda blev 56 km som avverkades på lite drygt tvenne timmar. Nästa träning blir på söndag. Vinterduett! Söndag 7 december. Nestorn och Elitcyklisten mötte upp varandra i Saxtorp på söndagförmiddagen. Pantani hade ej gått att få kontakt med, Hillis har sin och Pias nya bostad att arbeta med, Dykar'n har fortfarande ingen cykel. Dessutom skulle hon festa som i gårkväll. Det brukar inte fungera något vidare om man skall cykla bakrusig... Men hur som helst så kom de båda gråhåriga ut i denna gnistrande vintermorgon. Vinden var västlig och det kändes bäst att vara i lä för densamma. Den var väl vass att möta med bringan. Så vid första bästa tillfälle så vek man av från asfalten och så ut på grusvägar och stigar. Det var ganska mycket folk ute och rörde på sig denna dag. 2:e advent, då är det väl hög tid att ta i tu med extrakilona så det finns marginaler till jul... Efter att ha kryssat runt i Saxtorpskogen ett
tag så t Nestorn fångad vid den obligatoriska chokladpausen. Upp över bron och så ut bland slingorna. Gula slingan först. Det var en hel del flanörer ute. Men lite vänliga hej-hej eller pling-pling gjorde att de som man hann upp bakifrån inte blev allt för överraskade. Efter att ha avverkat även den röda respektive den blå slingan så började man dra sig mot östra sidan igen. Hofterups mosse. Över bron ingen och så ut på ängarna. Lagom vid färisten till mossen var där ett par med terrierhundar. Dessa var dock väluppfostrade. Alltså inget skällande eller gläfsande. Detta är den tekniskt svåraste biten på hela rundan. Dyngigt, men frosten gjorde att det inte var lika kletigt som annars. Skaren bar inte, men den höll det värsta kletet stången. Efter mossen så var det äng igen, innan man kom till den avslutande lilla mossetappen. Det kändes turligt att det var lite frost där. Hade det varit genuint klet utan frost så är det inte givet att man kommit igenom utan stopp. Nästa 32 kilometrar avverkades under 1 h 45 min. Nästa gemensamma träning blir på onsdag. Skånsk vinter med Spanientränad Pantani Onsdag 3 december. El Pantani direkt från Benidorm dök upp på Elitcyklistens förstukvist strax innan aderton. Gemensamt grenslade man sina springare för att jag iväg norrut och fånga upp Nestorn. Duggregnet strilade likt befuktningsanläggning i ICA's grönsaksdisk. Temperaturen var några grader över nollan. Så fuktan letade sig snabbt igenom de från början torra kläderna. Efter en dryg kilometers färd norrut så infångades Nestorn som kom ångandes. Hillis höll på att måla och tapetsera sin nyförvärvade boning. Dykar'n hade sin framgaffel på reklamation så dessa båda Cyklofånar kunde inte deltaga. När Nestorn hade anslutet så vände man om och körde söderut.
Med myror i benen så ökade Pantani tempot varje gång han skulle dra. Elitar'n
som inte lever upp till sitt namn precis släppte gång efter annan. Det är en del
vägarbete på vägen. Regnent gjorde glasägonen livsfarliga när mötande bilar
borrade sitt skarpa halogenljus samvetslöst in i vattendropparna härpå. Effekten
blev som något hippt disco eller så.
Men färden gick oförtrutet vidare även om det fanns hinder. När Lödde var passerat så körde man i sedvanlig ordning över Borgeby kyrka - Kanik - Habo Ljung. Här slipper man den täta rusningstrafiken och får i stort ha vägarna för sig själv. Ett ryck i Lomma där Pantani blev omkörd i god fart tände till den spanska matadoren med det italienklingade namnet. I ett huj så försvann den svagt blinkande akterlanterna på Pantanis springare. Nestorn och Elitar'n lunkade på. Vid Lomma Camping så anslöt Pantani igen och så rullade man in till Sjölunda där det var dags för chokladpaus och fotografering. Vid Sjölundaviadukten blev det Choklad- och fotograferingspaus. När chokladen var undansvald så jagade man vidare mot Segekarusellen och därifrån till Arlöv. Lite ryck här gav Pantani en ny skjuts. Men vid Statoil i Arlöv så var man enade igen. Man gick in på cykelvägen som leder mot Alnarp. Men Nestorn och Elitar'n hade smidigt argan så listiga planer. Man tog genaste vägen rakt upp för kullen och blev på sätt före honom upp. Rökmolnen puffade ur öronen och så bar det av igen. I Lomma så var man återigen samlade. Lite småryck och -knyck men ändå hyfsat samlade, tills man kom till Bjärred. Där gick slutligen säkringen på Pantanis reglerutrustning. Villt skenade denne musketör på sin löddrande springare. Nestorn och Elitar'n fortsatte i sitt lagom vintertempo mot sina respektive hem. Vid anlöpandet av Elitar'ns boning så skulle Nestorn låna ett par torra handskar. Då passade husfrun på att bjuda på en värmande besk. Då var det nära att man gav sig ut på en runda till för att se om välkomnandet blev detsamma igen... Totalt avverkades lite knappt 55 km under precis över två timmar. Nästa träning blir på söndag då Söderåsen skall intas... Yiiiipppppiiiiiieeee! |
de
trupperna med sin a sprittande ben. Det tekniskt svåra började direkt. Stenar,
stenar och åter stenar. Vinterns rikliga nederbörd gjorde att det var ganska
halt och kletigt. Det märktes att det var längesedan man körde i sådan terräng.
Stelt och otympligt. Alldeles för många tvekanden. Tvekande i en uppförsbacke
medför omedelbart att det blir stopp. Stopp i backe innebär i regel att det är
bara till att fortsätta uppför till fots, med cykeln hängande på axeln...
des.
Himmelrike! Klåverödssjön rundades. Ett par med hund tittade både förundrat,
roat och misstänksamt på när kvintetten passerade dem per cykel. Stock och sten.
Över bäckar och så fram till fartsträckan. En slät och fint anlagd grusstig "in
the middle of nowhere". Hillis kastade sig ut dödsföraktande på stigen. De andra
hängde på efter hand. När denna artificiella sträcka var avklarad så sattes
målet mot den nyanlagda MTB slingan.
ter
upp på trädstammarna. I ögonhöjd för vandrare, men inte för MTB:are. Hade
märkningen sänkts en meter så hade det blivit bra. Även om man håller sitt huvud
högt måste blicken hållas lågt...
vinterdagen. Imorgon så är det ju årets mörkaste dag! Hillis fick jobba med att
hålla sina sprittande ben i schack. Hab hade ju varit en vecka i Litauen för att
jobba. Dessförinnan var det ju flyttning. Det fanns ett uppdämt behov av att
cykla. Dock var det lite problem med växlarna. 
upp med
framhjulet och så bara njut av en perfekt manöver, trodde han ja... Stocken låg
lite snett så bakhjulet åkte lite åt höger och så fastnade bakdäcket i en gren,
en grov sådan. Men det var bara att haka loss bakhjulet och fortsätta. Trodde
han ja... Bakväxeln hade fått sig en sådan smäll så den låste hela hjulet. Till
sist fick man vickat loss det och fick lätta kedjan på stora klingan både bak
och fram för att sedan linka men lite haltande. 29 minuter och 36 sekunder sedan
var det alltså överstökat!
kunde gott han/hon stå och skämmas...
Med vig vana så grenslade
man de blå springarna. Elitar'n matade in Kraftwerks "Tour de France" i
CD-spelaren. Lungt och prydligt började man lunka på för att få upp värmen.
Eftersom man hade bestämt sig för att köra länge dvs 2-3 timmar så skulle tempot
hållas lågt. Dykarn'n tittade strängt på Nestorn när det gick upp för henne att
passet skulle bli så pass långt. "Och du sa en timme till mig?". Men lugnet
infan sig snart. Tre timmar spinning framför sig så är det bästa att trampa på
så man får hål på tiden. Efter syntskivan så åkte en jazzdito in. Stevedore
stompers, ett amatörband härstammande från Danmark som spelar mycket swing.
Efter ett tag så undrade dykar'n om det var tvunget med så mycket gammeltjo...
Då åkte en annan skiva in.
ång efter annan
tog han några cykellängders lucka som han sedan utökade. Nestorn låg som en
jo-jo mellan Pantani och Elitarn som lunkade på i sitt behagliga tempo. När man
kommit över Lödde å så svängde man i sedvanlig ordning av mot Borgeby kyrka för
att ta de mindre trafikerade bakvägarna mot Habo Ljung. Den klar vinternatten
gjorde att man slog av ljuset och njöt av att köra i månljuset som gav långa
silouettskuggor ut över åkrarna. Emellanåt fick det kontrolleras bakåt. om det
någon bil? Nej, det var månen som lyste!
og man sig via
Välandalen över till Järavallen. Här gav man sig först i lag med de så hoppen
som är anlagda vid sjöarna. Sedan var det bara att jaga vidare. Infarten är
numera blockerad med ännu fler stenbumlingar. Men med tungan rätt i mun så
slinker man igenom utan problem, det är ju bredden vid pedalerna och inte vid
axlarna som räknas...