Asfalt
MTB! |
|
Söndag
31 oktober. Det är klent beställt i deltagarleden. Nestorn
linkar kring efter operationen. Hillis var förkyld. Vurpan hade jobbat
natten... Ja suck och pust. Men Bengeten och Elitaren hade i alla fall
bestämt möte i Saxtorp kl 10.00 (vintertid). Sovmorgon alltså! Tackar,
tackar för det. Jodå, båda slöt punktligt upp. Eftersom Bengeten har
sviter i sin handled efter förra helgens vurpa så planerade man att
hålla sig på asflt och grusvägar. Vi sticker upp via Häljarp för att
sean ta kustvägen till Barsebäckshamn, tyckte Elitaren. Bengeten var
inte sen att hänga på. Tramp, tramp så var man på väg. Skulle man svänga
in om till Nestorn för att "Äckla" honom lite? Nä, man skall inte vrida
om kniven. Så i god fart passerades Nestorns Chateau. Men efter ett
par hundra meter så mötte man en Volvo som blinkade frenetsikt. Det
var Atomen! Kul. Så blev det ändring på planerna ändån. Atomen parkerade
sin bil hemma hos Nestorn. Visst sög det i cykeltarmen på Nestorn.
Men han fick nöja sig med ett kexchoklad, som han belåtst smaskade
i sig. Atomen blev snabbt klar och så rullade man iväg. Mellan 36 och
37 kilometer per timme var farten ner till Barsebäckshamn. Bra tempo
alltså. |
Atomen och Bengeten kalasra på kexchoklad i Dösjebro! |
Manfall! |
|
Onsdag
27
oktober. Detta var en dag med manfall. Nestorn var nyopererad
för sitt ljumskbråck. Vurpan hde träningsvärk(?) efter
utfallsövningar.
Hillis
var i Lithauen. Vättern var på treårskalas. Pantani svarade
inte i telefonen. Kvar ble så till sist bara Bengeten och Elitaren.
Klockan aderton om aftonen så råkades de båda som avtalat
vid rondellen i Saxtorp. Oktoberkvällen var
kylig. Högtryck och inga moln gör att temperaturen snabbt faller.
Vid Borgeby så körde man rakt österut mot den stora gula
månen som prydde himlavalvet.
Det gällde att trampa runt för att hålla värmen. Men
det fick inte gå allt
för fort för det. Inte så mycket av träningstaktiska
skäl som att Elitaren
stumnade. Bengeten däremot rasslade på som ett expresslok. |
Duon vid Kexchokadpausen på Sjölundaviadukten. |
BengetsMTBtremiär! |
|
Söndag 24 oktober. Strax efter nio på söndagsförmiddagen
ringde telefonen hos Elitaren. Det var Atomen. Jodå visst skulle
det bli cykla av idag. MTB. Ja då ses vi kl 10 i Saxtorp. Nestorn
och Bengeten hade redan anmält sitt intresse till träningen.
Vurpan var på MTB läger tillsammans med ett gäng multisportare.
Hillis hade varit på lägret även han men var tvungen att åka
hem då han skulle få besök av en stubbrytare denna småregnande
höstdag. Bengeten skulle begå premiär med sin nyinförskaffade
MTB. |
|
Kedjereaktion? |
|
Onsdag
20 oktober. Va i hondan är detta? Ingen luft i bakhjulet?
Punka? Det var ju själve...! Tiden var knapp. Cykelpolarna väntade.
Men det finns ju inga genvägar. Av med hjulet och ut med slangen. Inga
taggar i däcket. Men vid kontroll så visade det sig att ventilen var
otät i vulkningen mot slangen. Okej då. i med en ny slang och pumpa
upp. Sedan var Elitaren klar för avfärd. |
Nestorn hann inte få av pappret innan han lät sig smaka av sitt kexchoklad... |
Ut
i dyngan, grabbar! |
|
Söndag
17 oktober. Regnet det strilade ner. Ingen uppklarning fanns i
sikte. Men man hade ju bestämt att man skulle upp på Söderåsen med MTB. Så
Elitaren körde först hem till Nestorn för att lasta honom och hans MTB innan
man fortsatte till Hillis. Söderåsen nästa. Lövens varma höstfärger hälsade
de tre Cyklofånarna välkomna. Regnet gjorde luften frisk och syrefylld. Dessutom
så lösgör vätan alla skogens dofter. Allt från blad och örter till kossornas
efterlämningar tydliggörs för luktorganen. Härlig och inspirerande.
|
Hillis och Nestorn vid MTB banan på Söderåsen. |
Mörkerpremiär! |
|
Söndag 10 oktober. Klockan var tio. Det vr precis åtta timmar sedan sista klunken rökig whisky hade svalts undan. Nu stod åter Hillis och elitaren öga mot öga. Fast denna gången var man ikädda vintercykeldressen. En hög och härlig höstdag, månne den sista på racer för säsongen. Det var inte många streck över nollan som temperaturen visade. Förutom festprissarna så dök även Bengeten och Nestorn upp i Saxtorp. Vinden ökade ganska snabt och blev ganska snabt rätt så frisk från nordost. Man beslöt sig för att köra norrut via Rönneberga-Tågarp-Sireköpinge Så jagade man iväg. Jagade och jagade. Det gick faktiskt ganska makligt med två personer under tillnyktring i gruppen. Elitaren fick släppa i Rönnebergabacken medan de övriga tre kunde hålla tempot. Sedan blev det lättare, det var utför. Hej vad det gick igenom Tågarp, över järnvägen och så lite uppåt igenn innan man tog till höger mot Sirköpinge. Återigen så storknade Elitaren när han försökte hänga kvar i klungan. Men vänligt nog så väntade de in eftersläntaren. Så kom man iväg i allén upp mot Halmstad-Kågeröd. Men några kilometrar innan Kågeröd så var det vänster som gällde. Sju km kvar till Ekeby. På härligt slingrande vägar gick denna färd. Vinden var så småttt med. Alla njöt i fulla drag av detta. När Ekeby passerats så stannade man till på en parkeringsficka för att mumsa i sig lite av det obligatoriska kexchokladet... Jodå efter halvannan timmes trampade så smakade det alldeles utmärkt med godsakerna. Men pausen blev inte så lång. Några minuter efter man hade stannat så gjorde sig kylan påmind. I pedalerna och så trampa på i medvinden hem. Här tog så batterierna i Elitarens färddator slut... Ingen mer data och cykelstatistik, denna dag i alla fall. Data eller inte så gick det så mycket enklare att cykla med vinden! Efter att Rönneberga avverkats igen så passerade man Munkebäck där Hilsi bor tillsammans med sin bättre hälft. Här svängde han av och sade hej, hej. De kvarvarande trampade vidare till Saxtorp där Beneten och Nestorn tog avsked. Så den sista halvmilen hem rullade Elitaren själv. Knappt 2 och en halv timme cykling. Vägmätaren stannade efter halvannan och då var det 41 km cyklade. Så någonstans runt 75 km lär rundan ha blivit. 550 meter stigning (den mätningen fungerade hela tiden). |
Chokladpaus när man passerat Ekeby på hemvägen. |
Mörkerpremiär! |
|
Onsdag 6 oktober. På väg till Saxtorp mötte Elitaren Vurpan som kom dundrande i bilen. Han hade aviserat att han skulle vara lite sen, så man hade bestämt att han skulle parkera vid Elitaren för att sedan mötas på vägen mellan Hofterup och Saxtorp. Elitaren jagade vidare upp till Saxtorp för att möta upp Nestorn, Bengeten, Hilis och Vättern. Visst f-n, det hade han ju glömt. Trots löfte vid spinningen dagen innan hade Elitaren glömt kontakta Vättern. Skammens rodnad blossade på kinderna. Men vad att göra? På väg upp mot rondellen såg han Nestorns välkända ryggtavla. Upp i pedalerna och trampa upp lite fart. I god fart svischade han förbi Nestorn på frihjul. Nestorn rullade ikapp. Ingen Hillis eller Benget syntes till. Man beslöt sig för att rulla hem till bengeten för att se om han låg på sofflocket. Men det gjorde han inte enligt besked hemifrån. Nähä. Hillis hade heller inte dykt upp. Då var hans program för pressat. Alltså var det till att ge sig söderut för att möta upp Vurpan. Men oj då! Där kom ju Bengeten!? Några ögonblick efter så dök även Vurpan upp. Färden gick söderut. Vinden var sydvästlig och "mannen med läderveken" hade lovat upp till hård vind. Så man prioriterade att ha vinden emot på utvägen. Det blev lite premiär för Sjölundaturen, den man brukar köra på onsdagkvällarna fast då på MTB. Men det var ju ännu ljust och siktbart så det var inga större problem. med potthål etc. Lagom när man var inne på sjölundaviadukten så blev det mörkt. Men på med ljuset och njut av medvinden. Med härligt lätta fjät rullade man hemåt i medvinden. Elitaren fick några glädjefnattryckningar i sina ben och satte upp högsta speed (nästan femti knyck) och ryckte från en överraskad Nestor. Men vid Segekarusellen var man så samlade igen. In igenom Arlöv och ut runt Burlöv Centrum igenom Alnarp så var man helt plötsligt i Lomma igen. Här gick det snett. Nestorn tog cykelbanan på fel sida medan de övriga tre var mer laglydiga och höll sig på högerkanten. När man kom ut ur Lomma hade Nestorn tagit lite försprång då han hade kört en genare väg på cykelstigen. Han for över vägen vid lergravarna och fortsatte mot Habo Ljung Elitaren och Vurpan höll sig ute på vägen. Där var bättre ljus, vilket är en fördel i beckmörkret. Bengeten for in på cykelvägen utan ljus över huvud taget. Man kunde nästan genskjuta Nestorn vid Örestads GK. Bengeten var inte ikapp så man beslöt låta vildingen löpa. Så fick man kontakt med den mörklagde Bengeten. Han fick lägga sig mellan Elitaren och Vurpan för att vara omringad av ljus. Igenom Bjärred och så ut mot Borgeby. Här kom Nestorn vinglandes till mötes. Nu hade han väl fått pyst ut överskottstestosteronet... I samlad tropp så forsattem an återtåget. Hemma hos Elitaren kunde man konstatera att man trampat 63,5 km med en snittfart av nästan 29 km/h. Maxet låg på nästan 50. De 130 stigningsmetrarna visar att det är en mycket flack bana. Nästa cykling blir på söndag. På fredag är det spinning kl 16.30, välkomna! |
Nattens hjältar: fr v. Nestorn, Bengeten och Vurpan. Elitaren befann sig på "rätt sida" om kameran... |