Söndag 25 januari. Hillis ringde på morgonen. Jag kommer sade han. men jag kör in till Häljarp och hänger på LCK och så försöker jag få dem att komma till Saxtorp kl 10.00. Piruetten & Elitaren hade följe från Hofterup. Jarne hade haft en vaknatt och lite annat. Så han höll sig på sofflocket. jerka var om inte på så i alla fal på väg till Teneriffa. Nestorn hade antakgligen Bingolottopass. Hur som helst så träffades ala i Saxtorp. Hillis kom med Bosse Bus, Bokis och Junioren. Snabbt lappkast och så dundrade man ut i terrängen vid Fotbollsgolfaläggningen. Lite vinglande runt där blad hindren innan man kom till de vanliga stigarna. Det är lite som refrängen på Michael B Tretows gamla slagdänga, Den går hit, den dit, den går runt rn liten bit... I och för sig är vi inga evighetsmaskiner men rör på oss gör vi i alla fall.

Bosse bus, Hillis och Junioren tog ledningen. Bokis och Elitaren höll sig sist. Piruetten växlade mellan klungorna. Emellanåt låg han och sprattlade vid någon teknisk passage och då anslöt han till andraklungan. Men när han borstat av sig tallbarren och fått bort riset ur tansmissionssystemet så anslöt han till förstaklungan igen. Efter en dryg timmes cyklande i Saxtorpskogen så tog man vägen över Välandalen till Järavallen. Eftersom det varit milt hela veckan så bar inte isarna längre. Men man stannade för kexchokladpaus.

Det var inte någon riktig fjutt och motivation bland folket idag. Bokis & Elitaren var riktigt sunkna. Så efter chokladpausen så började man dra sig hemåt. Via en liten runda runt i kärret så kom man över till Ålstorp och sedan Hofterup. Vid Skönadalsvägen så skiljdes man åt. Bokis mot Dösjan. Bosse Bus, Junioren och Hillis mot Hljarp och så Pirueten och Elitaren hemåt.

Två timmars cykling blev det. På onsdag är Elitaren på uppdrag med jobbet och kan därför inte cykla. Men det hindrar ju inte övriga att göra det.

Men Nestorn och Elitaren gav inte upp för det. Visst var det lite dimmigt. men det var inte det värsta, det var alla vattenpartiklar som satte sig på glasögonen. Sedan när bilarnas strålkastare kom i kontakt med detta så blev det inte så mycket sikt. Men när man bara har kommit förbi Lödde så blir det lättare. Då slipper man bli bländad av det asymetriska ljuset då man lämnar cykelbanan. Vid cykling söderut har man bilarna till höger och då blir det asymetriska halvljuset rena helljuset. Men från Borgeby slott och vidare så är det knapt någon trafik alls. Dock tätnade dimman. Framme i Habo Ljung så stannade man till för en kort kexchokladpaus innan man vände kosan mot norr. Den läta vinden fick man nu med sig. Dimman passade äve på att lätta. Så det var med lätta fjät som man rullade back home again!

Knappa 2 h tog turen. Nästa träning på söndag.

Onsdag 19 januari. Vet någon vad det är med onsdagar? Nestorn var den som dök upp förutom Elitaren. Jerka har sitt knä, Piruetten skulle hjälpa någon bekant med en dator. Ett ärende som i och för sig hängt ute sedan september... osv, osv. Bengeten fann man bekvämt tillbakalutad i TV-soffan med fjärrkontrollen i ett krampaktigt tag i högra handen. Nej han ville inte cykla i dimman sade han innan han åter fann sitt bekväma läge bland plymåerna...

Men Nestorn och Elitaren gav inte upp för det. Visst var det lite dimmigt. men det var inte det värsta, det var alla vattenpartiklar som satte sig på glasögonen. Sedan när bilarnas strålkastare kom i kontakt med detta så blev det inte så mycket sikt. Men när man bara har kommit förbi Lödde så blir det lättare. Då slipper man bli bländad av det asymetriska ljuset då man lämnar cykelbanan. Vid cykling söderut har man bilarna till höger och då blir det asymetriska halvljuset rena helljuset. Men från Borgeby slott och vidare så är det knapt någon trafik alls. Dock tätnade dimman. Framme i Habo Ljung så stannade man till för en kort kexchokladpaus innan man vände kosan mot norr. Den läta vinden fick man nu med sig. Dimman passade äve på att lätta. Så det var med lätta fjät som man rullade back home again!

Knappa 2 h tog turen. Nästa träning på söndag.

Onsdag 14 januari. Vad står på med Cyklofånarna? Börjar de förvandlas till betonghäckar med hängande ölmagar och fjärrkontrollen fastvuxen i högerhanden liggandes på soffan och zappa mellan kanalerna? Ja vem vet. Det var bara Nestorn som dök upp förutom Elitaren. Visst var det lite dimmigt men den lättade efterhand. Totalt vindstilla var det och så några plusgrader. Kosan ställdes söderut. Man valde så mycket cykelvägar som möjligt på grund av dimman. Men när man började närma sig Habo Ljung så blev det lättare. Detta höll sedan i sig hela varvet. I Habo Ljung så gjorde man en attack mot Lomma. Nu har man fått asfalt igen på cykelbanan längs lergravarna. Men man har anlagt en uppläggningsplats för båtar där så man har delvis flyttat över cykelbanan till väster om vägen. Men inne i Lomma är det fortfarande bygge och stökigt. Det är t o m farligt att cykla där kvällstid i mörker. Kanter, rör och slangar lite här och var. Inte gjort för Cyklofånar i hisnande farter precis...

Efter lomma så valde man vägen mot Carl-Philips nya lokus, Alnarp. Där kunde man ta sig in på cykelvägen norrut igen. Ensamma i vintermörkret förutom en rullskidåkare som man körde ikapp och förbi. Trots att man tjoade innan så blev han jätterädd och åkte över sina stavar. Ett skedblad tunt blev det nog också...

Nestorn och Elitaren stannade vid den cykelbanans slut för kexchokladpaus. Sedan fortsatte man på cykelbanana på andra sidan vägen, längs med järnvägen. Där var det ingen asfalt. Stenmjölet var kuperat som vågorna på havet. Det var nästan så sjösjukan infann sig. Men till sist var man ute och kunde ta cykelvägen mot Bjärred. Sedan var det Borgeby- Löddeköpinge innan man vinglade den sista halvmilen till Hofterup. Här skildes de båda åt. Nestorn mot Häljarp och Elitaren hem. Visslade förbi bilen på uppfarten och nuddade bambusnåret på sin väg mot förrådet där cykeln skulle stallas in. Kabom, brak, uff. Där låg Elitaren på uppfarten med soptunnan över sig. När sompgubbarna varit och tömt så hade inte avgiften räckt för de sista decimetrarna. Så väl kamouflerad av bambun så stod tunnan där. Liten tuva stjälper ofta stort lass. Tomma tunnor skramlar mest. Välj själv vilket ordstäv som ni tycker passar bäst...

Nästa träning på söndag.

Nestorn och Elitaren osnutna men med kexchoklad i magen.

Här ser vi eländet. Tunnan hade inte kommit sista halvmetern
in mot väggen till vänster. Detta fällde Elitaren någon meter innan mållinjen...

Söndag 11 januari. Jodå, Elitaren fick tröstande SMS att man ställde upp och cyklade trots att han var så ful... Jerka hade det lite knas med knät och var förpassad till länsfåtöljen. Hillis har två småttingar som börjar få bissingar. Lite febere och pip. Men det hade lugnat sig så pass att han kunde slita sig och få cyklat lite. Piruetten hade kommit ut öronlappsfåtöljen och skulle ut för att minska lite på sina "nypgoa" kinder...

Piruetten och Elitaren hade följe från Hofterup. I Saxtorp så mötte man Hillis i Rondellen. Man satte sedan kosan mot Ålstorp för att fånga upp Jarne som dök upp precis när man anträdde Grand Prixvägen. Snabbt lappkast på cyklarna och så ut på stigarna i Saxtorpsskogen. Hillis var yster som en kalv på grönbete. Vem vet om han läste böckerna om Hjortfot i sin barndom. hur som helst lete han stigfinnare. Det var på gränsen att han döptes om till Vilsis då ibland stigarna försvann i tomma intet. Men Hillis hade mycket fjutt i benen och Jarne hängde på. Piruetten och Elitaren kom lite efter, stånkandes...

Så första rejäla hindret. En björk som lagt sig över stigen. Hillis attackerade och kom över. pirueten satsade och ryckte upp framhjulet och var på väg att flyga över trädet när hans framhjul åter sökte kontakt med terra firma, och fastnade. Som i slow motion sågs han göra en framlängesvolt med fötterna i pedalerna. Men riktigt runt kom han inte. När näsan fick markkontakt så tappade han det fina rulet i volten. Men med lite övning klarar han nog entresexti framlänges... En stukad finger var priset för lektionen. Så cyklade man glatt vidare. Ända till Elitaren fick en gren i bakväxeln och trodde sagan var slut. men Hillis plockade fram sitt multiverktyg och mekade ett tag. Så rullade det igeSn.

Efter halvannan timmes rullande i Saxtorpsskogen så rullade man över mot sjöarna. Uppför sandhögarna. Piruetten och Elitaren tog samma väg ner medan Hillis och Jarne tog rasbranten ner. På rullande hjul. Alltså inget hasande denna gången. Sedan ut på isen. Hillis körde burnouter med sina dubbar så isflagorna rök om det. Sedan började tiden att gå. Piruetten skulle hem och hämta flickerna för att åka skridskor. Elitarens mag kurrade och var sugen på den goda stekta inlagda sillen som väntade där hemma. Hillis hade ett par småttingar med bissingankomst och Jarne en tvåveckors Oskar som skulle få besök av farmor och farfar. Så från sjöarna tog man raka vägen genom mossen mot Ålstorp och rullade sedan fram til Affärsvägen. Där skiljdes man. Jarne var hemma. Hillis fortsatte mot Munkebäck och Piruettten och Elitaren rulade sista kilometern hem till vardera sitt.

Nästa träning på onsdag.

Onsdag 7 januari. Vad är det som är fel? Taskig deoderant? Dålig andedräkt?? Eller har han ful och otrevlig??? Jo tankarna snurrade i Elitarens huvud. Ännu en gång mol allena på onsdagsträningen... Nestorn var förkyld. Piruetten hade sagt att han skulle komma. men han kom in om med stressat insjunkna ögon, kinderna var dock fortfarande julbordstrinda, och konstaterat att han inte hann med ut idag. Men på söndag då j-lar... Jarne hade varit ute en runda i Saxtorpsskogen tidigare under dagen. Han hade blivit stolt fader till ett välskapt gossebarn dagarna innan nyår. Från Cyklofånarna utbringar vi ett rungande Grattis!

Elitaren tog och körde upp om Saxtorp. Körde nåbra repor fram och tillbaka längs "stripen" men ingen dök upp. Så i sin ensamhet dubbelt utefryst då kvicksilvret hade halkat ner under nollan med ett par hack och var på väg att falla ytterliggare. Men det stoppar inte en äkta Cyklofåne. Med månens kalla sken drog han söderut genom Lödde och så vanliga vägen över Borgeby slott, Flädie och så till Habo Ljung. Här vändes det hemåt igen. Den lilla vinden som var var emot. Det kändes rejält. Men de nya GoreTexhandskarna och neoprenskoöverdragen höll dessa yttre extremiteter varma. Det var inte förrän i Lödde på hemvägen som lill- och ringfingrarna började domna. Men likte en sköldpadda drar sig in i sitt skal drog han in fingrarna så att alla de små utväxterna kunde frottera sig med varandra och de varmaste kunde dela med sig av sin värme.

Hemma igen visade tripmätaren på drygt 40 km. Tiden var ganska precis 2h som det tagit att cykla sträckan.

På söndat så planeras det en MTB-tur på Söderåsen. Turen skall avslutas med korvgrillning vid dammarna. Då är det medning att barn och blommor skall ansluta. Tag med skrillorna!

ette
Eftersom Elitaren troligtvis är motbjudande ful
så lägger vi ut en bild på hans nya Camelpak istället...

Söndag 4 januari. Vintertemperaturer, men ingen snö. Men hur som helst så skule väl dubbarna få lov att göra skäl för sig idag. med lite tur så skule isarna på Järavallens sjöar bära. Hilis ringde på morgonen och sade att han kom med. Så blev det. Kl 10 så möttes Hilis och Elitaren i Saxtorp. Nestorn kom rullande han med. Bengenten förväntades komma enlig Nestorn. Så en liten tur bortom där men Bengetens bättre hälft kom med beskedet att han inte kom. Så trion begav sig mot Saxtorpsskogen och de vindlande stigarna där.

Frusna stigar gav bra fart. Lite nya stigar upptäcktes. Igenfrusna vattenpölar testades. Efter bortåt en timme så hade man dragit sig till Välandalen. Här blev det full fart över spången innan man fortsatte vidare mot Järavallen och sjöarna. inan isarna skulle testas så var man tvungen att prova sandhögarna. Full fart uppför dessa igenfrusna högar. Hyfsat lättrampat mot vad det brukar vara. Uppe på toppen fick man en fin utsikt. Hills provade den branta vägen ner. Han klaradde det hela på rätt köl men det var mer hasning än cykling. Så var det dags att prova isen. Hillis rullade ut och stampade på isen. Solitt. En kraftig och bärande isskorpa täckt sjarna. Vattnet var klart liksomisen. En sagoli känsla att rulla på en klar is med sikt till botten. En pirrande späning uppsökte en. Efter lite tirer och sprättande så rullade man vidare till strövområdet väster om E6:an. En sväng ut i fårhagen och så var det dags att testa isen på havet. Elitaren rullade först ut i sin nyvunna kaxighet. kras-plask-skvätt, en isande känsla i vänster fot som han satt ner på det han trodde var en bärande is. Tjenamoss, här bar inte isen. lappkast och tillbaka för att försöka få värme i fossingen igen. Upp för lithorinavallen. Det gick nästan. I sin iver att inte få förmycket baktyngd så blev det tvärt om och hjulet spann loss tvärstopp och så rull runt med cykel blev ödet för Elitaren. Nestorn lyckadees nästan ända upp. Hiles var den enda som fixade hela vägen.

Så var det iväg och upp över bron igen och så igenom mossen och en liten tur om Piruetten som inte var hemma. Dock kom han och familjen i bilen när man sade hej till varandra vid infarten tuíll Rotundan. Visst hade hans kindpåsar blivit större över julen. Det var ju länge sedan han sågs i sadeln...