Nestorn lägger av?

Onsdag 22 februari. Ja som alla ser är det ingen riktig prdning på träningarna nuförtiden. Ett upp och ett i minne. Men en av de som tillhörde den trogna skalan har alltmer fjärmat sig från Cyklofåneriet. Spinningpassen är han heller inte säkert med på... Jo, det är Nestorn som vi avhandlar. Denna vecckan har han helt lyst med sin frånvaro. I måndags var han på pensionärsmöte istället för spinning. Idag onsdag så dök han inte upp på utsatt tid och plats. Vi befarar det värsta. Han tänker nog ställa in cykeln för gott...

Men två av det ihärdiga släktet finns dock kvar, Bengeten och E(x)litaren. Tillsammans trotsade man elementen. Med lätta tramp på utvägen, man hade ju vinden i ryggen, så drog man sig via Löddeköpinge-Borgeby till Habo Ljung. Här vände man kosan norrut igen. Nu med nordvästan kittlande i näsan. Så lite drygt 40 km blev det. Ett steg på vägen att försöka rassla igång formen till sommaren.

På måndag 27 februari så lämnar E(x)litaren ungdomen och ansluter till vuxenvärlden. Alltså nollar han för femte gången. Detta firar han med öppet hus hemma på Rotundan 17 i Hofterup kl 14-21. Alla är hjärtligt välkomna!

 

Nejdå, det är inte samma bild som den 1:e februari...

Februari, vintermånaden.

Onsdag 1 februari. Nordvästanvindarna gjorde ingen ansträngning precis för att höja temperaturen. Kvicksilvret låg runt nollan och guppade. Nestorn han tog det säkra före det osäkra och satte sig i en skönt uppvärmd lokal för att gå skattekurs. Men två seriösa Cyklofånar såg till träningen. Bengeten och Elitaren. Dessa båda möttes i Saxtorp för att sedan utnyttja nordvästanvinden för att ta sig söderut. Elitaren har ju varit opasslig ett tag. Bengeten hade heller inte haft ett allt för intensivt träningsprogram i vinter. Man beslöt sig snabbt för att vända i Habo Ljung. Man ville inte kyla ner sig. Dessutom är ju kondition och muskelmassa en färskvara. Musklerna förtvinar snabbare än vällevnadsspäcket sätter sig runt midjan. Späcket skojar vi inte bort så det säger ju lite om muskelmassan.

Men det var inga problem att ta sig till Habo Ljung. När man från vägen via Kanik svängde västerut så såg man att himlen bytte färg där. Över Danmark var himlen mörk. Ja mörk var väl inte hela sanningen. Definitionen på svart färg var nog närmre sanningen. Hotfull som en Hitchkockscen hotade något busväder. Det kändes skönt att man redan från början hade bestämt sig för att vända här. Den varma duschen drog och lockade. Så trots att vinden bar emot på hemvägen så var det med läta fjät man trampade hem. Nu hade ju Elitaren inte fått gjort någon batteriservice på sin cykeldator. Alltså ballar den strax ur när batterierna kyls ner. Men c:a halvannan timme varade turen och någonting bortåt en fyrtio kilometrar avverkades,

Det kändes skönt att blåsa liv i brasan igen vid hemkomsten!


Frostnupna cyklofånar...