Onsdag 31 december. Oj, oj, oj vad tiden går. Två vecko sedan gumpfläsket fick känna på cykelsadeln. För Elitaren så hade det varit mer Kebap (Turkisk stavning) och Efes öl i Istanbul. Vädret var dock kallare, regnigare och snöblaskigare än i Sverige. Så tro inte att det var sol. värme och uteserveringar. Nej det gälde att få ett bord långt in så man slapp kallraset från fönstren...

Hur som helst så sände Han ut ett allanrop till Cyklofånarna om att träffas på MTB i Saxtorp kl 10.00. Hilis hade ringt mobilsvaret och berättat att han tänkte åka till Vurpan i Svedala och cykla. Trevligt, men det var ett tight tidschema denna årets sista dag. Så Elitaren rullade iväg till Saxtorp. Men ingen där och ingen dök upp trots att han dröjde sig kvar till bortåt tio över. Inget att göra mer än att rulla själv. Ut i Saxtorpskogen. Kallt, minusgrader, och vindstilla. Härigt nyårsväder. Hade det legat ett par centimeter snö så hade det varit kanon. Efter nästan en timmes cykling så var Saxtorpsskogen avverkad och han satte kurs mot Järavallen. Det var inte så många flanörer ute. De som var ute hade nästan undantagslöst en hund i ena handen och en bajspåse i andra...

En snabb runda runt den gula slingan och sedan av och ut i boket vid golfbanan. Istället för att ta bron tillbaka så svängdes det höger längs golfbanan, Donald Steel Course hål 11, lite info för den som är insatt... Sedan var det efter stigarna dags för vägar förbi Jouran. Där stannades det till för att köpa en morgontidning. Tidningsbäraren har inte levererat tidningen på två dagar och inte fan hjälper det att reklamera... Sedan var det bara ett par lugna kilmetrar var av den allra största deen på asfalt innan träningen var avslutad och någon klunk Efes var förbränd...

Nästa träning på söndag.

Onsdag 17 december. Bingolottotjänst var det fortfarande för Nestorn. Nu är det Grande Finale för året. Bonusar inom räckhåll! Så Nestorn lade energin på försäljningen istället för att cykla denna kväll. Men Bengeten dök upp liksom Piruetten. Jarne var förkyld och eländig. Övriga hade inte låtit sig avhöra. Så man började trampa i lugn takt ner mot Malmö. Elitaren var lit rosslig i rören och så fort han tog i det lilla minsta förmycket så var det stopp i maskineriet. Så lugnt och fint rullade man ner genom Lödde och vidare förbi Borgeby och Bjärred. När man kom till Habo Ljung så stannade man och åt kexchoklad. Här förklarade Elitaren att de två övriga fick fortsätta själv medan han tänkte rulla hem i lugn takt. Vink-vink så skiljdes man åt.

4 mil på 1h 45 min blev det. Nu hägrar Istanbul för Elitaren den närmaste veckan. Så nästa tramp torde väl bli nyårsafton eller så.

Söndag 14 december. Bingolottotjänst. Budskapet från Nestorn var kristallklart. Han skulle sälja bingolotter och hade därmed inte tid att cykla på förmiddagen. Hillis var krasslig och skulle hålla sig lugn. Piruetten hade gått under jorden. Men Jarne hade sänt ett SMS om att han kom. Det är riktiga pågar det. Men varför då så stort manfall? Enkelt. Lätt som en plätt! Lussevaka på fredagen och lussefirande på lördagen. Blir det mer än tre lussekatter så orkar man inte så mycket, eller hur? Det är säkert detta bakverk som orsakat dageneftersyndrom på alla utom två Cyklofånar.

I Saxtorp så sammanstrålade Elitaren och Jarne. Man körde några varv mellan rondellen vid kyrkan och Grand Prixvägen. Men ingen mer anslöt. Så då var det bara att rulla ut på grusvägarna. Det var ett för årstiden mycket bra väder. Dock hade snön regnat bort under natten. Elitaren hade sett fram emot att få testa sina dubbdäck på blankis. Men si (is baklänges, Reds anm) det fick han inte... Vindlande gick färden i Saxtorpsskogen. Nya stigar hittades och vissa nygamla återupptäcktes. Runt, runt, hit & dit. Till sist var man inte riktigt på det klara över vart man var. Men det är ju bara att trampa på så hittar man snart något bekant ställe. Tempot var lagom för att snacka. Elitaren hade lite kvar av sin hosta och Jarne var lite påverkad av någon förkylning som han hade i kroppen. Detta var till gagn för världen. Det finns numera inga problem kvar att lösa. Allt är klart!

Så rullade man vidare ner genom Välandalen. Det var dags för Järavallen och undersöka om det var en invasion av orienterare idag också. På väg dit så körde man förbi en kvinna med hund, Rhodesian Ridgeback. Det var "Prusseluskan", en gammal bekant till Elitaren. Några ord växlades och godhelgönskingar sedan rullade man vidare ut och upp över bron. Men där var det lugnt. Inga orienterare. Vid parkeringen höll någon hundklubb till. Annars var det förvånansvärt lugnt med tanke på vädret som var så fint. Men det var väl inte bara Cyklofånar som käkat för många lussekatter...

När man kom ut till fårhagen så syntes fyra cyklister på Barsebäcksvägen, bla Bokis. Landskrona höll sig på asfalten idag alltså. Elitaren tjoade och tjimmade, men ingen reaktion från LCK. Hur som helst så rullade Jarne och Elitaren halvannat varv på den slingan. Sedan bar det av hemåt. Över bron igen och igenom träsket. Dubbdäcken ger ett kanonfäste även i dynga. Dessutom fungerar dubbarna på hala trädstammar. Trots att det var extra blött och sankt så blev det färre stopp. Nudd på inga alls! Det var inte svårt att citera Frank Sinatra: Do-be-do-be-doo!

Två och en halv timmes idogt trampande blev det. Nästa träning på onsdag. Start 18.00 i Saxtorp på MTB.

Onsdag 10 december. Det var ett farligt rosslande och hostande. Luftrören lät som bälgen på en uttjänt kyrkoorgel. Men annars kände sig Elitaren någorlunda ok. Nestorn och Bengeten hade aviserat sitt uppdykande på träningen. Jarne var dålig så han drog en filt ytterliggare över sig. Piruetten hade väl hälsan någorlunda under koll men var överhopad av jobb. Eitaren cyklade iväg en stund innan sex mot Saxtorp. Efter ett par kilometrar så blev han anropad bakifrån. Det var Jerka som kom rulande på sin cross. Saxtorp så mötte Nestorn och Bengeten upp. Vädret var lite dimmigt men lugnt. Ingen vind och någon plusgrad. Bra cykelväder för årstiden. Man bestämde sig för att köra söderut mot Malmö. Men Elitaren kände snart att det inte fungerade. Han manade de andra till att fortsätta så skulle han vingla lite i sin egen takt. Han hostade så man skulle kunnat tro att lungorna var på väg upp. Det kom upp något segt elände. Likt halvtorkad silicon eller så. Lika segt och klibbigt. Lite lägre tempo så avtog hostandet.

Färden gick genom Löddeköpinge och Borgeby. Samma väg so förra onsdagen. Efter Flädie så fortsatte han mot Habo Ljung. Här mötte Elitaren en bil som körde med fullt helljus. Elitaren blinkade några gånger med sitt helljus. Men föraren fattade noll. Vinglande över hela vägbanan med sitt helljus på så fick Elitaren stopp på ljusmarodören. Han vevade ner rutan och undrade vad som stod på. Även cyklister beöver lite syn, därför är det lämpligt att du bländar av, menade Elitaren. Va mear du? Frågade marodören. Denna konversation upprepades cirka 5 ggr. När Marodören fortfarande inte förstått det hla så lyfte Eitaren helt sonika upp framdelen på sin MTB och lät sitt helljus lysa mitt i nyllet på den oförstående. Då fattade han och öppnade dörren. Nu bedömde Elitaren att det var dags att ta sin Mats ur skolan och började rulla iväg. -Va i helvete menar du fobickajävel skrek den numera rasande oförstående marodören. Elitaren tryckte till lite extra på pedalerna och så försvann den flåsande uppretade marodören så småningom ur hörhåll...

Strax framme i Habo Ljung. Där svängde han hemåt igen via Bjärred-Löddeköpinge. Cirka 40 km blev det på 1 h 45 min. Nästa träning på söndag kl 10.00 i Saxtorp på MTB.

Onsdag 3 december. Flitigt arbete har det varit i dagarna. Jarne införskaffade dubbdäck. Hillis, Piruetten, Vurpan och Elitaren hängde på. Så nu är klorna vässade för is och halka. Passande nog denna första träning sedan däcken landat singlade flingor, tidvis i tefatsstorlek, ner från himlen. Lokalradion varnade för halka. Alla vanliga drog in näsan under ollen. Men vad gör då en äkta Cyklofåne? Jo naturligtvis skall han/hon ut och cykla!

En snabb runda på smattrande dubbar in om Piruetten. Lite slokörat berättade han att han satsade på söndagen i stället. Förkylningen var inte riktigt över ännu. Vidare geno snömodden mot Saxtorp. Strax innan där så dök Hilis upp på sina smattrande dubbar. Nestorn och Bengeten hade aviserat sitt deltagande. Jodå i Saxtorp dök Nestorn upp medan Bengeten hade tagit det säkra före det osäkra och lagt sig på sofflocket. Man bestämde sig för att köra ner mot Malmö. Kanske inte hela vägen fram utan vända när det kändes tilräckligt. Dubbdäcken skulle ju rula c:a 50 km lugnt för att köras in så att dubbarna skulle sätta sig ordentligt.

Så tramp, tramp genom sörjan. Det kändes som att cykla i en sådandär vätskefylld julprydnad som mormor och morfar hade. När man vände på den så yrde det stora snöflingor över miljön i den lilla sfären.

Efter ett tag började det hacka i växlarna. Cykling förknippas som bekant med Italien. Konstigt nog så funkar det inget vidare med sorbet i växlarna. Italienarna är ju i topp både på cykling och glass. men kombinationen funkar alltså inte... Nestorn kastade in handuken och svängde in till Bjärred medan Hillis och Elitaren fortsatte till Habo Ljung. Här kalasade man på vardera sitt kexchoklad och Hillis passade på att pinka på sin bakväxel för att tina densamma. Sedan bar Elitaren kunde man räkna in nästan 40 km. Detta avverkat på två timmar inklusive pauser.

Nästa träning blir på söndag kl 10.00 i Saxtorp på MTB. Elitaren är doch förhindrad att deltaga här då han skall till "Fjollträsk".

Nya blänkande dubbar som längtar att få borra ner sig i is och snö!

Hillis insnöad, men med dubbar.