Elitkakspausen satte stopp för det hela!

Söndag 29 november. Regnigt och blött. Så har det varit hela veckan. 28 mm regn på en vecka var noterat. Men detta får ju inte hindra söndagsträningen. Så i paltorna och iväg efter att återbördat dubbdäcken till förrådet. I Saxtorp så rullade Röde Baronen in med sin Volvo samtidigt som Elitaren anlände. Strax därefter kom även Matti cykelhandlare med en MTB bak på bilen! Unikt. Honom har vi bara sett på racer- och crosscyklar tidigare. Men nu hade han tydligen kommit ur garderoben på MTB!

Att det var skitväder på gång och dessutom 1:a advent, avskräckte inte så många. När klckan var lite drygt tio så kunde femton hugade cyklister räknas in, Bosse Bus (med en bister och allvarlig min…), Kicken, Bokis, White Lady, Mini, Samuel, Hillis, mfl, mfl. Man delade upp sig i två grupper. En snabbgrupp under Hillis ledning och en gubbagrupp under Elitarens ledning. Elitargruppen rullade iväg först. Förutom Elitaren även Bokis, Kicken, Röde Baronen och en till. Den till rosa konverterade gula slingan var målet. Saxtorpsskogen ligger på ett grustag egentligen. Masor av sand under mark. Därmed är det en väldränerad mark om än med sina dyngpölar. Men det allra mesta är faktiskt ok.

Det var många hundmänniskor ute med sina fyrbenta vänner. Söktring och sådant pågick. Lite här och var så stod det ryggsäckar, fikakorgar och annan lägerutrustning. Navet för respektive hundgrupp. Även om det sög i kaffetarmen, Röde Baronen hade förvisso ett väldigt sug i kaffgökstarmen, så härbärgerade man detta och lät fikakorgarna stå orörda. Backe upp och backe ner på ringlande stigar. Kicken började bli orolig. Vad var det som kom i de mörka molnen. Var det månne regn? Men dystergöken blev snabbt tystad. Fokusera på de ljusa sidorna i livet istället!

Så bort om Ulmestigs. Där i passagen ut mot ängarna så är där lite sly som lägger sig alt längre ner. Nu var det så at man med nöd och näppe kunde passera utan att gå av cykeln. Tänk om Benny hade dragit igång motorsågen en dag och rensat upp den passagen;-). När man kom ut på ängarna så började det regna lite grand. Sedan tog regnet i allt mer. Små droppar som kom i ett häftigt, tätt regn. På en minut eller två så hade detta regn gått igenom alla fina material som man har i cykelkläder. Lite hagel på det också. Så när man nu snart hade avklarat varvet så stannade man till för att äta en Elitkaka och rådslå om huruvida man skulle fortsätta. Enda förslaget som kom upp var att man skulle sätta punkt för cyklingen och rulla hemåt. Detta beslut tog med acklamation!

Bokis och Elitren rullade ut mot Grand Prixvägen för att sätta kosan mot södern. Hofterup och Dösjebro. Man tog den vägen för att komma hem till en varm dusch snabbast möjligt. Efter ett litet tag blev de omkörda av en Kia Cee’d, en röd rackare som passerade Bokis bara på 15 mm avstånd elelr så. En hundradel av rekommenderade 1,5 meter avstånd. Bilen har registreringsnummer TAB258 och är registrerad på Bilgruppen i Lund. Resterande hemvägen gick sedan utan incidenter.

Nästa träning på torsdag. Samling kl 18.00 vid Fotbollsgolfens parkering i Saxtorp på MTB.

Mer info på: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb

 


Cykelhandlar-Matti kom med MTB!


Bokis, Röde baronen och Kicken på transportsträckan
Kaninstigen.


Elitkakspasuen satte punkt för träningen denna regniga dag.

 
Rolle went bananas?

Söndag 22 november. Snöslask. 10-15 cm av den sunkigt blöta varan hade kommit under natten och successivt fylldes den på. Snöflingor, ibland stora som vaddrondeller, singlade ner. Ungt, blött och blaskigt. Det var till att sätta på dubbdäcken och göra premiär för dem denna vinter och rulla iväg till Saxtorp. Det var som at cykla i halvsmält sorbet. Snön som kom smälte direkt och gjorde allt dyngsurt. Det tog inte så lång stund innan Elitaren kom på att han hade tagit fel handskar denna dag. De var helt genomblöta och kylde ner fingrarna till fryspunkten. Men ensam blev han inte denna dag. Pia stod och väntade vid Fotbollsgolfens parkering liksom Roland och Jan från Eslöv. Ja de två sistnämnda satt och kurade i sin varma, torra SAAB… Men strax så kom White Lady, Lille Skutt, Mini, Löpar’n & Tränar’n rullande liksom Schnurrbart, Lefty och Bosse Bus. Till sist kunde tretton glada cyklister räknas in. Riktigt kul var det med Roland när han fått på sig sitt utstyr. Den gula hjälmen, både färgen och formen såg ut som om han hade en klase bananer på huvudet!

Elitaren rullade iväg ut på stigarna med de andra följande i en lång svans. Rosa Saxtorpsslingan stod på programmet. In på denna men det dröjde inte så lång stund innan Elitaren hade villat bort sig och tappat bort de rosa prickarna. Var det månne imma på glasögonen? Hur som helst så dröjde det inte länge innan man hittade spåret igen. Det gick inte så fort idag. Tungt att cykla i modden och sedan måste man vara lite mer vaksam för det är inte alltid som cykeln går dit man vill i halkan. Men turen gick utan några vurpor. Ett och annat stopp med påföljande snö/is i under skorna som gjorde det besvärligt att få på pedalerna igen. Ungefär halvvägs igenom slingan, när man kommit upp på Kaninstigen så hojtade Lille Skutt stopp och belägg! Vadan nu, Hade han hittat hem till Kaninstigen eller vad var det å färde?

Jo, Lille Skutt var otålig. Kanintassarna ville veva på riktigt ordentligt därför gav det krypningar i kroppen på Lille Skutt att masa sig runt i Elitartempo. Alla de snabba gjorde ett Lappkast och rullade iväg på andra hålet. Ut mot Järavallen medan Elitaren, Löpar’n, Bosse Bus, Pia och Schnurrbart fortsatte varvet på rosa. Men så plötsligt blev det stopp igen. Bosse Bus med sina vrålstarka ben hade dragit av kedjan. Vojne,vojne, vad att göra. Inget verktyg hade han med sig. Den verktygsväskan satt på andra cykeln. Men då kom Elitaren som en Räddande ängel med sitt multiverktyg. Någon minut senare så var kedjan hel igen och färden kunde fortsätta. Nu måste köra med ett lägre moment, förmanade Schnurrbart honom. Ner på lilla fram och upp på stora bak. Bosse Bus lydde lydigt och så rullade man vidare.

När man var som närmast Häljarp, dvs när man rundar Ulmestigs hus så vinkade Pia hej då för att hon skulle hem och titta på vinterstudion som sändes i TV. Ja och så skulle hon berätta för syrran, Anna, att det visst gick att cykla en sådan här dag! Resterande gänget fortsatte. På ängarna komman ikapp ett par som ratade hundar. Hur kan ni cykla i detta j-la vädret, hojtade mannen när de passerades av cyklisterna. Allting går. Runda dagiset och så in genom granet igen. De rosa prickarna lyste tydligt i  vinterdagen. Men lite lurigt blir det när man kör i de gamla cykelspåren fast i motsatt riktning. Då är det lätt att följa spåren istället för markeringarna. Så strax var man åter av banan. Men det tog inte lång stund innan man åter var på. Nu tog man prickarna i ett järngrepp och älgade på de sista krumelurerna tills cirkeln var sluten. Nu var det dags för Elitkakor. När denna godispåse kom fram så syntes det en gulgrön prick som närmade sig snabbt. Det var Tränar’n. Vilket luktsinne. Tänk att kunna känna doften och tima in att komma precis när godispåsen var framme… Men det visade sig att han ville alls inte ha någon kaka. Han var frusen och ville hm så fort det gick. Hela ansiktet hans var liksom glacerat av is. Så den lille vännen behövde nog både värme och kärlek. Ala gröt upp efter att snöplogen passerat och körde var och en hem till sig.

Nästa träning på torsdag. Samling 18.00 vid Fotbollsgolfens parkering i Saxtorp.

Mer info på: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


White Lady, Lille Skutt och Mini anländer i det ymniga
snöfallet.


Rolle iklädd sin "Bananhjälm"!


Bosse Bus lagar sin brustna kedja.

 
Schnurrbart roade sig som en glad gris!

Torsdag 19 november. Den fina hösten har gått över till helt vanlig Skånsk november. Regnigt och blåsig utav bara den. På plussidan ligger väl temperaturen som är någon grad varmare än normalt, ännu så länge… Ett fasligt regnand tidvis under dagen. Lite motigt att motivera sig kanske. Men erfarenheten visar att om man bara kommer ut så tar det inte många minuter förrän man inte tänker så mycket på ruskvädret. Speciellt inte när man kommer in i skogen och cyklar på stigarna.

Färden till Saxtorp gick smärtfritt. Väl där var det svart som i en beckhink och totalt öde. Mer öde och livlöst än på en öde ö i en bortglömd del av Indiska Oceanen… Jaha, skulle det bara bli Elitaren idag. Klockan var ju några minuter i sex, så kanske. Efter ett litet tag så dök två ljuskäglor upp. Det var White Lady och Tränar’n som om rullande. White Lady hade aviserat att hon inte skulle komma om det regnade för mycket. Men efter påtryckningar om att utebli från träningen så skulle hon hängas ut i sociala medier till allmänt åtlöje var precis rätt knapp att trycka på! Strax efter så kom även Hillis och Schnurrbart. Samuel kom åkande med sin pappa.

Än en gång så visade det sig tydligt vilka som var cyklister och vem som var ömhudingar. Hillis och Elitaren, den gången tillsammans med Bosse Bus, trotsade vädrets makter 31 augusti 2014 och gav sig ut att cykla den förmiddagen vi fick 100 mm regn. Då när bussarna fastnade i vattenmassorna etc… Så ursäkten att det inte går att cyla för att det regnar, den gälls liksom inte. Dagen till ära beslöt man sig att göra den nyinvigda slingan i Saxtorp den äran. Med Elitaren i spets (detta för att det inte skulle gå för fort…) gav man sig ut på den gula rosakonverterade slingan. Halt och slipprigt var det. Lite svårt att se alla granrötter som ligger ytligt. Såphala är de efter allt regn. Är de då dessutom täckta av nerfallna löv så blir det riktigt livat och glatt. Några incidenter blev det så klart. Elitaren kanade på en sådan rot och kom ut till vänster och fick in ett sly mellan pedalarmen och ramen. Stopp-eli-stopp blev det där så klart. Schnurrbart gjorde en volt och låg och rullade sig i dyngan som den gladaste lortgris. Men strax var han åter uppe i sadeln och fortsatte.

Mörker och regn gör att det tar mycket av sikten. Så även om slingan är mycket tydligare markerad så missade man på ett par ställen. Men upptäckte det snabbt och kunde vända rätt för att fortsätta varvet. Nu med Hillis som bergsfürer. När varvet var fullbordat så fortsatte man mot Välandalen för att ta sikte på Järavallen. Samuels pappa var där nu och väntade på ättelägget. Tränar’n hade fått nog och ville hem och lägga sig på soffan med fleecefiltarna på sig. Så han vinkade hej då och försvann mot Häljarp.

Fortfarande med Hillis i spets rullade man över Välanbäcken och fortsatte. Här blev Eltiaren avhängd, men Schnurrbart väntade in och så fortsatte de två tillsammans. När man kommit över vägen så syntes det inte ett spår av de andra. Men strax upptäckte Schnurrbart att de tagit den östra vägen om stora sjön medan han och Elitaren tog östra stigen. Detta var perfekt för när de båda stigarna/vägarna möts så mötte även cyklisterna varandra. Så var man hel klunga igen och kunde fortsätta mot Järavallen där Samuels skjuts väntade. Lasta cykel och kalasa på Elitkaka. Sedan var man redo för nya utmaningar. Ett varv på gula slingan i vänstervarv. Detta gör att man kommer ut mot gångbron när man nästan har kört varvet som är 4,3 km på den gula 5 km slingan(!).

Så var det dags att rulla hemåt över gångbron och vidare till Brukshundklubben. Här vek Elitaren av för att ta sig genom granet vid Paintballanläggningen och vidare till ”Hottarp” medan de övriga tre drog mot Häljarp/Asmundtorp.

Nästa träning på söndag. Samling på MTB kl 10.00 vid Fotbollsgolfens parkering i Saxtorp.

Mer info på: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Tränarn hade lite rassel och trassel i bakväxeln.


På väg mot Välandalen med Hillis i spets.


Samuel återbördad till sin pappa.

 
Det var inte Gagarin utan Bagarin som kom mötande på rosa slingan!

Söndag 15 november. Uppehåll i skitvädret. Svag vind och inget regn! Fantastiskt för att vara november. Elitaren rullade iväg mot Saxtorp. Strax innan där så blev han omkörd av en mörkröd Skoda CXL711 som strök förbi alldeles för nära. Vägen var helt fri så föraren hade gott om plats till vänster om Elitaren. Men nix. Med endast tio femton centimeter dundrade ekipaget förbi. Bilden tillhör Gertrud Ek i Löddeköpinge. Är det någon som känner henne så berätta för henne hur bilen användes idag på Grand Prix vägen strax innan Saxtorp vid kvart-tjugo i tio på förmiddagen.

Vid samlingsplatsen, Fotbollsgolfens parkering, var det ganska öde. Bosse Bus höll på att lasta av sin cykel från bilen. I övrigt ingen där, förutom Elitaren. Men allt efter hand så rullade det in allt fler. Kicken med sin yviga snorbroms, Joel med pappa, Tränar’n, White Lady, Lille Skutt, Lefty, Schnurrbart, Bokis, White Lady och flera andra. Totalt kunde man räkna in tjugo cykelsugna. White Lady var sugen på lite landsvägsåkning. Så hon och en  flock drog sig ut mot Barsebäck-Lödde för att köra på en blandning av asfalt och grusvägar. Elitaren, Kicken, Schnurrbart, Bokis, Joel och hans pappa och ytterligare en drog sig mot ”gula” slingan i Saxtorpsskogen. ”Gula” eftersom den numera är neonrosa…

Hej hopp iväg. In på stigen och följa de tydliga markeringarna. Lite spännande eftersom markeringarna inte är sammanhängande. Efter c:a två tredjedelar så hitar man inga markeringar. Men skam den som ger sig. Med svällande lårmuskler rullade man iväg ut på slingan. Den neonrosa färgen är väldigt tydlig och syns på långt håll. I bra fart gick turen. Runt Ulmestigs och sedan ut på fältet där någon kompis plöjt upp stigen. Men alt efter hand så blir där allt mer stig igen. En lite snirkling sedan kommer man upp vid dagiset igen. Några meter på grusväg sedan en rosa pil in till höger. Hej hopp i grandet vidare några svängar. Nu var det inte långt kvar innan man kom till slutet på den uppmärkta delen av slingan. Men vadan detta. En ny pil som pekade rakt fram? Sedan en rosa prick till?? En god fe hade tydlige get sig ut i skogen med rosa färg och kompletterat upp slingan. Detta var första gången i världshistoren som Elitaren lyckades köra hela slingan. Jättekul. Tidigare hade det gått tills man kom fram vid dagiset när man kom från den plöjda ängen. Därefter var det inte någon slinga att hitta. Men nu j-lar så bar det hela varvet och man kom ut på Stora Byvägen igen!

Väl tillbaka vid starten så fortsatte man ut mot Välandalen och vidare mot Järavallen. Precis innan man kom till starten på rosa slingan så kom Nesor i mötande riktning med två kottar i följe. Det var länge sedan han hade varit synlig! Vid rosa slingans start blev det utdelning av Elitkakor. Mums-mums vad gott och närande det är. Det burrar i hela kroppen när energin fylls på. Högoktanigt bränsle i form av både snabba och långsamma kolhydrater, antioxidanter och andra nyttig- (nöttig?)heter… Styrkta av detta intag begav man sig ut på rosa slingan. Avsikten var att köra fram t o m dödsstupet och sedan vika av hemåt. Så blev det. Strax innan dödsstupet så kom det en MTB-kosmonat i mötande. Nej det var inte Juri Gagarin men väl Jerka ”Bagarin”. Mannen med semlor och andra godsaker i Ålstorps Hembageri. Han är även initiativtagare till att det blev en permanent MTB-bana på Järavallen!

Efter dödsstupet så var det bara Joel med pappa som fortsatte rosa slingan. De andra rullade nu hemåt, nöjda för dagen.

Nästa träning på torsdag. Samling kl 18.00 vid fotbollsgolfens parkering kl 18.00. Alla cykelsugna med glatt humör är välkomna, inget medlemstvång!

Mer info på: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Bosse Bus lastar av sin hoj.


Elitkakspaus på Järavallen.


Kicken synar Schnurrbart i sömmarna!

 
Sex i skogen, skandal!

Torsdag 12 november. Idag var det manfall. Sex cykelsugna dök upp. Pontus och Joel med pappa var på plats när Elitaren rullade in ett par minuter i sex. Sedan anslöt Lefty och Samuel. Men därefter var det tomt. Vadan detta då? En del, bl a Kicken, var på kalas. Kalas hade kalas och invigde sitt nya kontor med utförsäljning av teamkläder. Detta lockade den delen av skaran som är mer intresserade av hur de ser ut på utsidan än vad det är de stoppar i trikåerna… Sedan var det såklar ten del som låg och lögade sig på sofflocket för de skulle köra en nattgrej i Orup i morgon kväll. Inte en tanke att rulla lite lätt ikväll för att vara fulladdad imorgon kväll? Nej då…

Men de tappra som var på plats gav sig ut för att köra en bit på Slingan i Saxtorpsskogen. Den lyser så fint rosa nuförtiden så det är ganska lätt att hitta. Med Elitaren i spets så rullade man runt på stigarna. Regnet i veckan märktes på sina ställen. Pölar och ordentligt klistrigt på sina ställen. Efter en stunds cyklande när man kom upp på kaninstigen som är nyasfalterad så manade Pontus till stopp. Efter en kort överläggning så kom man överens om att de tre snabba skulle rulla över till Järavallen medan Joel med pappa och Elitaren fortsatte i Saxtorpsskogen. Ner mot scoutstugan på Kanisnstigen och så vänster in på stigar igen över den lilla ”crossbanan” och förbi den stora myrstacken. Det rullade på bra. Efter en stund så kom man upp igen vid dagiset och letade sig vidare på slingan som går in till höger när man kört en bit på Kanisnstigen. Jodå, där hittades den gula pilen och så fortsatte man. Lite lurigt att hitta de gula markeringarna, men man lyckades en bra bit. Men så plötsligt hittade man inte fler markeringar utan kom in på den delen av slingan som är nymärkt. Här slirade man runt tills man åter kom upp på den nyasfalterade delen av Kaninstigen.

Nu var det hög tid för Elitkaka. Dessa godsaker bjöds runt och det smackades belåtet. Nu var klockan sisådär halvliden. Att ge sig ut på nya äventyr stod inte direkt på önskelistan utan man begav sig tillbaka mot starten där Joel och pappa hade bilen parkerad.Elitaren svvängde av strax innan för att ta sig mot Hofterup via svanbacksstigen över mot Davisdslidsvägen och vidare.

Nästa träning på söndag kl 10.00. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfens parkering i Saxtorp.

Mer info på: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Joel och hans pappa fixar med sina lyse.


Lefty står och väntar in de som tappat kontakten med
klungan.


Elitkakspaus på Kaninstigen. Nu var man så varma att
det blev imma på linsen!

 
Gubbatempo i Saxtorp & på Järavallen!

Söndag 8 november. Det var ju ett förfärligt blåsande som Freja fört med sig. Som tur var så var det på avtagande när det var dags att rulla iväg till Saxtorp. Men det blåste bra ändå. Lyckligtvis så är det ju hakrem på hjälmen, annars hade nog den kapsylen blåst av! Elitaren var i god i Saxtorp. Några stod där och plockkade ner sina cyklar från bilarna. Men Elitaren fortsatte ut i skogen för att ta en liten runda på stigarna i närheten. Hålla värmen istället för att kyla ner sig. På stigarna där ute så mötte han Pia som kom motsatt håll, på väg mot samlingen. De fem minutrarna eller så som Elitarens varv tog så hade det hunnit komma fler cykelsugna. Kicken var där, Schnurrbart, Bosse Bus, Lille Skutt, White Lady, Tränar’n, Löpar’n, Kicken och några till.

Några minuter över sex så rullade man iväg. Elitaren i spets för att uppsöka gula slingan som numera till stor del är rosa. Här någon stans kom Bokis med andan i halsen och hängde på. Numera är infarten till slingan markerad från vägen så att man lätt hittar den. Hej hopp in på den. Denna slinga har en helt annan karaktär än vad slingan på Järavallen har. Järavallen är trixig och svår. Saxtorpsskogen är enklare och farten blir högre. Där är heler inte några tuffare stigningar eller andra trixigheter. Svårast av allt är att hitta runt. Men idag gick det så mycket lättare med de flurocerande rosa markeringarna. Hela slingan avverkades fram tills man kom till dagiset efter att ha rundat Ulmestigs hus. Här tar de rosa markeringarna slut och de gula urblekta tar vid. Inte lätt att se dem inte. Så efter någon minut så hade man tappat slingan. Då bestämde man att rulla vidare mot Järavallen dit de snabbaste av de snabba redan hade begivet sig.

Framme vid starten på Järavalens rosa slinga så bjöds det på Elitkakor och lite småsnack. Lagom tills man var redo att rulla iväg igen så kom de snabbaste av de snabba igen efter att ha avverkat ett varv. Lille Skutt var först med god marginal. Lite mer snack och så rullade Tränar’n iväg och efter honom alla de andra snabbisarna. Sedan tog Elitaren vid och visade vägen för Kicken, Bokis, Schnurrbart och ett par till. När dödsstupet var passerat så stod Löpar’n på vakt vid ett träd. Han hade ont i ryggen. Han hängde på gubbagruppen. Lite lugn cykling i omgivningarna har ju svårt för att bli fel. Här någon stans tappade man bort Bokis och ett par till. Man väntad, väntade och väntade men ingen dök upp. Så man fortsatte varvet runt. Backar och mördarbackar avverkades. Det var dock bara Schnurrbart som klarade Mördarbacken. Löpar’n var nära men hans bakhjul spann loss på den sista roten. Bara någon centimeter från att klara det…

Efter Mördarbacken så är det inga speciella hinder. Det svåraste var att hitta vägen när man fick den lågt stående solen i ögonen. Men det gick bra. Hela varvet avverkades och när man kom ut till Litorinavallen så fick man vinden i näsan. Vindriktningen var nordvästlig av något slag.  Men nu var det inte många hundra meter kvar. Vid starten hade de blixtsnabba samlats. Lite snack och sedan bar det hemåt. Ja Bokis och de två andra förlorade sönerna hade kommit tillrätta igen. Bokis var glad för att han hittat sin vattenflaska som han tappat härom veckan. Nu återstår bara att hitta sadelväskan som han tappat tidigare.

Nu var det dags att rulla hemåt. De allra flesta norrut mot Häljarp & Landskrona och så Bokis och Elitaren mot Hofterup/Dösjebro.

Nästa träning på torsdag. Samling kl 18.00 vid fotbollsgolfens parkering i Saxtorp.

Mer info på: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Kicken & Bokis på väg ut i skogen.


Pia jagar Kicken och Schnurrbart på väg ut mot
Järavallen.


Återsamling på Järavallen efter avslutat varv.
Schnrbarts mat & sovklocka ringde...

 
En märkvärdig runda och Bokis på nytt ekipage!

Söndag 1 november. Tänka sig att det milda, fin höstvädret håller i sig. November som är känd för att blåsa och regna på tvären med en temperatur som nöd och näppe överstiger fryspunkten. Nu har vi runt tio grader och nästan ingen vind. Lyx, att ta vara på! Med lätta fjät tog sig Elitaren till sim MTB och svingade högerbenet över sadeln och satte igång att trampa mot Saxtorp. När han kom ut på Grand Prix vägen så såg han en kermitgrön klunga landsvägscyklister närma sig. Örestadare. Den ”dammsugaregröna” (ja, ni vet den här arraksrullen som är chokladdoppad i ändarna, den gröna färgen är det) kvintetten susade förbi. Det var Bengeten och fyra till som var ute och rullade med några kompisar. Strax efter så kom en dåre i en mörkgrön VW Caddy och körde förbi. Alldeles för nära och aldeles för fort. Det är 50 km/h som gäller. Vägen är för smal att köra om när det kommer möte. Men idioten i Caddyn brydde sig inte om detta. . Registreringsnummer KRJ916 Leder till Leif Blomstrand i Löddeköpinge. Är det någon som känner honom så berätta gärna för honom att han bil var nära att bli ett mordvapen idag.

Som tur var gick resten av färden till Saxtorp utan incidenter. Några var redan på plats i Saxtorp. Anna (som mest lyst med sin frånvaro de senaste veckorna), Pia, Mini var några av dem. Sedan droppade det in flera nya ansikten också. <Men fler kändisar anslöt efter hand. Kicken, som kände sig som en medelmåtta (vilket påpekades för honom att han var…), Bokis med flera. Bokis kom på sin nya begagnade hoj, Moongoose. Det var ’elitarens gamla avlagda som han ärvt.

Så rullade man iväg för att ta en sväng på gula slingan i Saxtorp innan man drog över till Järavallen och den rosa där. Idag var också sista dagen för att gula slingan skulle vara gul. En neonrosa sprayflaska med Duplicolor var införskaffad. Den gamla markeringen var vädlig blek och otydlig. Dessutom går den ton i ton med de gula björklöven. Här skulle det märkas upp och förstärkas så att man lättare skulle hitta. Första märkningn skedde vid infarten från Stora Byvägen. Stigen brukar vara marig att htta dr. Det har hänt mer än en gång i världshistorien att man kört förbi och varit tvungen att vända för att komma in på slingan. Men numera så är det bara att hålla utkik efter den neonrosa markeringen. Här blev Elitaren frånåkt av alla de andra. Han fick fippla med färgburken vilket ingen ville eller behövde vänta på.

Ensam i skogen med sin rosa sprayburk rulade han runt och bytte gula markeringar till neonrosa. Hade det varit trikåer i den färgen så hade Susanne Lanefelt gått i spinn! Men nu var det bara spinn på pedalerna mellan de många stoppen det blev. Färgen räckte tills Ulmestigs villa var passerad och man kom ut på fältet bakom densamma. Det passade ganska bra att färgen tog slut just där. För strax efter när man kom nära dagiset så tapapde Elitaren slingan. Kunde inte hitta fortsättningen. Några lovar runt, men inga fler markeringar att hitta. Så han tog grusvägen tillbaka. Där mötte han Anna och en till som var på väg hem. Sedan vidare ner mot Välanbäcken där det ånyo blev möte.

Vidare över mot Järavallen. Det var många som var ute och kick, joggade och red denna fina söndagsförmiddag. Lugnt och försiktigt förbi barn och hästar och hundar. Kosan satt mot Rosa slingans start. Precis där så kom Joel och hans pappa rullande efter att ha avverkat rosa slingan. Joel hade lyckats ta sig förbi Kicken och de andra och sedan satt en farlig rulle och hängt av gubbajevlarna! Snyggt jobbat Joel! Men Joel hade så mycket fart i pedalerna så han hann inte stanna för en Elitkaka. Men väl de fyra utpumpade gubbarna som han rastat, stannade och lät sig väl smaka. Efter kakpausen var det att runda av och dra sig hem mot var sitt.

Nästa träning på torsdag. Samling på MTB kl 18.00 vid Fotbollsgolfens parkering i Saxtorp. Alla välkomna, inget medlemstvång!

Mer info på: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Bokis på sin nya springare!


Klungan på väg mot gula slingan i Saxtorpsskogen!


Gula slingan i Saxtorp är numera neonrosa!