Hade alla snabbisar tankat kvasten?

Torsdag 2 april. Det var ett oherrans blåsande idag. Ett riktigt aprilväder där alla årstiderna kunne passera på en timme. Men vädret är ju som bekant endast utomhus. Så det är bara till att byta om och ge sig ut. Det var extra lugnt på vägen mot Saxtorp denna skärtorsdag. I Saxtorp så väntade Bosse Bus, Anna, Pia & Jacob väntade där. Precis innan klockan blev sex så anslöt två till. Helt utan könskvotering så blev det nästan fifty-fifty, tre tjejer och fyra killar. Vad man kunde lägga märke till så var ingen av snabbgruppen närvarande. Huruvida det var sill & snaps som drog eler om det var den kalla vinden och regnskurarna som motade eller och om de var tvungna att ruva på äggen så kycklingarna skulle bli kläckta till påskafton förtäljer inte historien. Det var kanske så att killarna hade ”dubbla agendor” svidat om till trollpackakläder, tankat kvasten och dragit till Blåkulla?

Hur som helst var de idoga på plats i alla fall. Bosse Bus tog ledningen och sedan kom alla på ett pärlband efter. Elitaren tog sistapostionen för att fånga upp dem som eventuellt tappade kontakten. Man valde ett ganska lugnt tempo då det fanns nybörjare i gruppen. Andra gången i skogen, då sitter inte tekniken helt. Men det hände saker under resan. Att hoppa över stockar ände hon sig väldigt osäker på. Men med lite påhejning så fixade hon först en, sedan en till och en till. Ja faktiskt fem stockar i följd utan att sätta ner fötterna. Största hindret ligger inte på marken utan sitter i huvudet. Man klarar så mycket mera, bara man tror på det!

Man höll sig på gula slingan. Men efter ett tag så var det dags att dra sig mot Järavallen. Jacobs pappa hämtar honom vid sjöarna kl sju. Vid denna tidpunkt hade Pia lämnat gruppen och kört hem. Det var första skogspasset efter förlossningen. Men mamma måste ju hem i tid så att lille Viggo fick lite mat. Det fungerar ju inte  för den lille om maten bara är ute och skumpar i skogen. Jacob blev hämtad av sin pappa och nybörjaren skulle hem och natta sina barn. Men det var bra kämpat och en fin utveckling som skett under kvällen.

Resterande klunga fortatte ut på Bosse Bus favoritslinga. Crosspåret i björket mellan mossen och lilla sjön. Här gjorde Anna en stilfull vurpa. I kärret ligger en björk som vuxit längs marken innan den går upp mot himlen. Lite trött och motoriken inte riktigt på alerten. Framhjulet kommer inte upp. Sakata, i slow motion, går hon över styret och hamnar på alla fyra. Lika sakta kommer cykeln bakefter och hamnar på hennes rygg. Mycket stilfullt, En tiopoängare! Oskadd med ett skratt på läpparna så kom hon upp igen och fortsatte. Detta var den andra stilfulla incidenten för henne denna kväll. På vägen från Saxtorpsskogen så lyckades hon med något väldigt underligt. Att få in ett slyträd mellan framgaffeln och ramen. Tvästopp och ett farligt lirkande innan cykeln var fri. Jättekul. Många skratt blev det.

En runda runt på crosspåret sedan ville Anna hem. Det önskades glad påsk och så försvann hennes röda ryggtavla mot Häljarp. Bosse Bus och den andre var kvar. Elitaren anslöt och så rullade man en stund till innan det blev Elitakspaus. Efter det så bröt man och körde hem var och en till sig.

Nästa träning kl 10.00 på söndag. Samling vid Fotbollsgolfens parkering i Saxtorp. Nu börjar det rycka i racertarmen också. Så det är som Östersjön, valfritt, vilket man vill cykla.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Pia och Anna var på plats när Elitaren kom till Saxtorp.


Detta var ett konsstycke. Hur lyckas man att få in en av
de växande käpparna mellan framgaffeln och ramen?
Jättekul!


Elitkakspaus.

 
Må den negativa karman vändas inåt och pungkulorna skrumpna!

Söndag 29 mars. Regnet smattrade mot fönsterblecken. Men hur som helst var dt inte svårt att komma ur bingen. söndag och cykling! Visst var natten en timme kortare på grund av att sommartid införts under natten. Men vad gör det om sömnen blir kortare och att det regnar. Cykling överskuggar allt!

En kik på DMI visade att regnet snart skulle ha dragit förbi. Så på med paltorna och iväg, rikligt försedd med Elitkakor i ryggfickan. Det var bara lite lätt dugg under färden till Saxtorp. Precis när Elitren rulade in mot Fotbollsgolfens parkering kom Ana rulande från andra hållet. Man tog ett varv på stigarna i den delen av skogen. Klockan var bara kvart i tio. Onödigt att bara stå och vänta. När man kom tillbaka efter varvet så hade fler dykt upp. Pia var tillbaka. En månad efter förlossingen när lille Viggo kikade ut så sitter hon i sadeln igen! Så hördes det ett kacklande i fjärran. Rösten var omisskännlig. Det var Lille Skutt som åtföljdes av White Lady, Tränar’n och Löpar’n. Bokis ochågra till rullade in, bland annat en ny kvinna som ville vara med och leka. Välkommen.

Två grupper delade man in sig i. En grupp med de flesta och så en grupp för halta & lytta som Elitaren tog hand om. Bokis, Anna och den nya körde med här. I ett lugnt tempo rullade man ut på gula slingan. Men Elitaren var lite disträ idag så hantappade spåret och kom på andra stigar för att återkomma på gulaslingan för att hitta den igen för att tappa den igen, osv, osv. Möte var bestämt till kl 11.00 vid bron. Så efter ett tag var det dags att dra sig söderut. Över vid Välanbäcken och sedan via stora sjön ut mot Järavallen.

Precis i tid var man där. Det andra gänget stod där och väntade. Efter en liten pratstund så rullade man ut på cerise slingan. Det dröjde inte länge innan man ramlade på det första sabotaget. Någon primitiv varelse vill rent fysiskt sätta käppar i hjulen för dem som cyklar. Inte en tanke på att i Cyklofånarna så är det en  fin blandning av både kvinnor och mät, flickor och pojkar i ett åldersspann från åtta till över åttio år. Glada trevliga människor som gillar att cykla. Man gör det tillsammans och har hjärtans roligt. Denna sjuka, primitiva varelse måste lägga timvis på att försöka förstöra. Stigar som cyklister har anlagt för att cykla på går denna lågt stående, primitiva myrhjärna och drar ris, pinnar, grenar och stockar. Lägger den tvärs över stigarna för att försöka hindra cyklister. Hinderna i sig är inte något problem. Det mesta cyklar man över. Det tråkiga  är att känna att en människa kan vara så missundsam mot andra. Att lägga ner så mycket id och arbete, bara för att jävlas. Nej må denna negativa karma vända sig inåt så att skägget växer inåt och testiklarna skrumpnar. Smaka lite på sin egen medicin helt enkelt.

Inget hindrar som sagt cykelentusiaster. Slingan avverkades och man kom åter mot bron. Då såg amn att några från den snabba gruppen rullade ut på ett varv till. Men Bokis & Elitaren var nöjda för idag och satte kosan hemåt via den stora tjurhagen och vidare genom mossen för att komma ut vid Skönadal,

Nästa träning på torsdag kl 18.00. Samling på MTB vid Fotbollsgolfens parkering.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Bokis är väldigt klarsynt efter sina ögonoperationer.
Eller som Löpar'n så fint uttryckte det:
" Nu se den J-v-ln igen!"


Anna, följd av den nya kvinnan på stigen över mot Järavallen


Lille Skutt med lerig cykelpung.

 
Jag vet inte om jag kan få han lång igen! Sa White Lady...

Torsdag 26 mars. Så var det äntligen torsdag kväll igen så man kunde få grensla cykeln. Regnet hade dragit över och solen lyste. Vindstilla dessutom. Ut med MTB’n och så rula till Saxtorp. Men här var det en otäck incident. På väg dit så blev Elitaren omkörd av en svart bil, troligen en Volvo XC90 som efter sig drog ett stort hästsläp som var bredare en bilen. Trots att det var en mötande bil på den smala Grand Prixvägen så körde den om. Hjulhuset på släpet touchade Elitarens vänstra fot. BME703 är släpets registreringsnummer. Ser i det så akta er, det är troligen en vettvilling som kör!

I övrigt s var färden utan äventyr. Allt efter hand så droppade det in Cyklofånar vid samlingen i Saxtorp. Men av någon underlig anledning så var det färre än vanligt. Detta trots det fina vädret. White Lady, Peak, Lille Skutt, Tränar’n, Schnurrbart,  Mini, Samuel, Jacop, Joel med sin pappa och så Röde Baronen. Man beslöt sig för att hänga hop i alla fall första timmen. Cerise slingan stod på juniorernas önskelista. Så det var raka vägen dit, utan omvägar.

Ut på den cerise slingan. Lille Skutts och Tränar’ns ben ryckte lite extra. Otåligt frustande så drog de iväg så snart de kunde och några till hängde på. Det blev två klungor nu. Men man samlades eftr varge passage dr man kom ut på lättare stigar. När man passerat de tre stockarna på stigen som går ut mot parkeringen så stod White Lady där och mekade med cykeln. Har något gått sönder. Nej, hon hade bara fått en gren i växeln fram så kedjan hade hoppat av.”Det här är bråkigt, jag vet inte om jag kan få honom lång igen” sa hon när hon försökte få kedjan över framdrevet igen. Jodå det lyckades och man kunde fortsätta igen.

Det är fantastiskt att man kan avverka ett varv på cerise slingan och detta utan att tända ljusen, inte förrän på sluttampen. När varvet var aavslutat och man samlades igen vid brofstet så skulle juniorerna hem. Röde Baronen anslöt sig till dem. Varför då, undrade man. Jag skall hem och se Rögle förlora sa han medan han stånkade uppför backen. Vilken prioritering…

Så gav de resterande sig ut på ett varv till. De snabbe rullade på och så stånkade Schnurrbart och Elitaren på i sin takt. Precis som innan så samlade man hop sig på några lämpliga ställen. De snabba väntade till eftertruppen kommit ifatt och så drog man iväg igen. En av samlingspunkterna var raststället för Elitkakorna vid ”hundtoaletten”. In med detta raketbränsle och sedan var det på det igen. Tjo och hopp och hej vad det gick i skogen. Nu började det kännas i låren. Den cerise slingan är krävande både tekniskt och fysiskt. Men det är ju det som är så kul.

Varvet runt och så tillbaka till bron för att rulla hemåt. Alla utom Elitaren rullade norrut mot Saxtorp/Häljarp. Nästa träning på söndag. Samling vid fotbollsgolfens parkering kl 10.00 på MTB. Alla välkomna!

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Tränar'n ville föreviga den blanka sjön på Järavallen.


Full fart mot Bron för att juniorerna skulle vara i tid
hemma.


Samling och hej-då vinkning till dem som bara skulle
köra ett varv på cerise slingan.

 
Bokis åter i sadeln!

Söndag 22 mars. Så var vårsolen tillbaka efter några dagars bortavaro till förmån för regn och annat. Men idag så var himmeln klarblå och helt stilla. Ganska kallt, runt nollan. Men fantastiskt inbjudande cykelväder. Bosse Bus & Kicken ville inte köra MTB idag. Det var så asfalthungriga så e anslöt sig till Friskis & Svettis Vätterngäng. Men i Saxtorp så rullade det in den ene Cyklofånen efter den andre. Tränar’n, Löpar,n, Fondri, Schnurrbart, Bokis med sina blixtrande klara ögon och många många fler. Fondri räknade in antalet till tjugosex ekipage men en spridning i ålder från åtta till över åttio år! Hur många cykelklubbar kan skryta med en sådan fördelning på träningarna? Kul är det att det nästa alltid är någon ny som dyker upp. Så även idag var där faktiskt fler nya.

Man delade in sig i fyra olika grupper. Lille Skutt anförde snabbisarna. Löpar’n tog hand om en mellangrupp. Förutom Elitaren så ingick även Bokis, Anna och två nyingar i denna grupp. Man rullade iväg först av alla och vidare ut på gula slingan i Saxtorpsskogen. En bra uppvärmning innan man rullar över på Järavallssidan och den cerise slingan där. I ett lagom tempo rullade man runt. Allt emellanåt så stötte man på någon av de andra grupperna som också var ute på den myriad av stigar det finns i Saxtorpsskogen. När man varit borta och vänt vid Ulmestigen så var det dags att sätta kosan mot Järavallen. I samlad trupp drog sig kvintetten ditåt. Men något hände på vägen. Plötsligt så hade man tappat bort Anna & Bokis! Man stannade, väntade en stund och sedan körde man tillbaka. Hojtade & tjoade i skogen, men inget svar och ingen skymt av dem. I efterhand så kom det fram att Bokis hade kört av kedjan men tydligen lyckats fixa till den så han kunde fortsätta. Anna hade hållit honom sällskap.

Efter en tids letande så vände man mot återsamlingen vid bron till Järavallen. Strax efter elva var man på plats där. Då hade man redan rullat iväg. En nying var där och körde lite rundor med några småpågar. Elitaren och de två kvarvarande rullade ut på cerise slingan. Tuffare och mycket mer teknisk och krävande än slingan i Saxtorpsskogen. Flera ordentliga motlut. Korat, men ack så branta stigningar. Ser du inte till att lägga tyngden låååångt fram över styret så ramlar du baklänges. Några av dessa stigningar ligger dessutom efter varandra Så där får man upp pulsen och värmen rejält. Som vanligt när man kom till ”hundlatrinen” så stannade man för en Elitkakspaus. Halvannan timmes cyklande då har man ganska väl tömt depåerna occh behöver påfyllning. Dessa goda stärkande godbitar gör susen både på humöret ch kraften. Dags att ta  itu med sista halvan av sträckningen,

Eftersom det var så fint väder så var många ute och gick i skogarna denna dag. Massor av hundägare och andra flanörer. Men eftersom man kör på MTB slingan så är det inte så många av dessa flanörer som man kommer i närheten av. Som vanligt så var dr en massa ris, pinnar och grenar som den primitiva, rudimentära myrhjärnan släpat ut över MTB-spåret. Man kan ställa sig frågan varför man lägger så mycket energi på något som är så meningslöst. Med en MTB så hoppar man över de allra flesta hinder. Det är bara tråkigt att känna någon som har ett sådant agg till trevliga Cyklofånar. Tänk så mycket trevligare allt blir om man samarbetar och tar hänsyn till varandra. Hälsar på varandra med ett leende och önskar varandra en trevlig dag i skogen. Men mörkrets makter, personer där djävulen smugit sig in i hjärtat och tagit över sans och vett. Inte mycket att göra åt dessa primitiva individer.

Trion rullade över alla hinder galant. Det är bara att tacka för att myrhjärnan bygger hinderbana som gör MTB-cyklandet ännu roligare. Det är kul när det är tekniskt och utmanande! En sväng utmed Litorinavallen och så åter hemåt. Vid bron så anslöt även mellangruppen. Dags att rulla hemåt. Stora klungan norrut mot Saxtorp/Häljarp och så vinglade Elitaren hem till hofterup.

Nästa träning på torsdag kl 18.00 på MTB. Samling vid fotbollsgolfens parkerin i Saxtorp.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Bokis åter i sadeln med extra klar blick efter sina
ögonoperationer.


Elitkakspaus vid "hundlatrinen" på Järavallen.


Exempel på hur någon eller några försöker förstöra för
cyklister i skogen. Men ett hopp och så har man seglat
över stockarna. Tack för hinderbanan!

 
Han hade varit myra i ett föregående liv!

Torsdag 19 mars. Efter nästan tre veckors elak förkylning och annat därpå följande elände så var det äntligen dag att återta sadeln för Elitaren. Testa i alla fall och se om det fungerade. Dressa om och så sätta sig på cykeln i det kalasfina vårvädret. Blå himmel och vindstilla. Lugnt trampa till Saxtorp. Hostattackerna kom som på beställning. Näst intill så att han kiknade. Men allt efter hand så avtog de och väl i Saxtorp så var det ganska ok.

Några Cyklofånar hade dykt upp och allt efter hand så dök det upp allt fler. Schnurrbart, Löpar’n, Lille Skutt, White Lady, Fondri, Bosse Bus, Mini, Lefty mfl, mfl. Ett knappt tjugotal i allt dök upp. Man delade upp sig i tre grupper. En snabbgrupp under ledning av Lille Skutt och så en lagomgrupp som Fondri tog och så klart en grupp för halta & lytta under Elitarens ledning.

Idag så var det kosan direkt mot cerise slingan. Det fanns önskemål om det. Några av dem som bara skulle köra en timme ville gärna köra den. Så det var remmen på och iväg mot Järavallen. Ut på slingan med alla dess trixigheter. Här kom gruppen för halta & lytta ifatt mellangruppen som höll på att öva att köra över hinder. Så man klämde sig förbi och vidare in i skogen. Men det tog inte lång stund innan mellangruppen kom ångade och hojtade ”Ur spår!” Det var bara att kasta sig ut i spenaten och låta den skenande hjorden dra förbi. Schnurrbart var med i halta & lytta. Han ville ta det lugnt och köra in sin nya cykel. En heldämpad Canyon 29”. Ja det är ju jobbigt för gamla gubbar att skumpa i skogen. Nu hade väl spänsten gått ur pungen som han brukade vika dubbel och sitta på så det var ofrånkomligt att köpa en heldämpad apparat, ja cykel alltså…

Med i gruppen var även en tredje som rullade med sin MTB för tredje(!) gången. Ovan vid terräng och hinder, så det var lagom med halt- & lyttempo. Man stretade på i sin lugnat takt, forcerade hinder eller så körde man runt dem. Det varierade lite beroende på förutsättningarna. Men vid en passage ut på en stig så gick det galet för Elitaren. Det har hänt innan och nu var det dags igen. En liten brant backe ner i ett dike. Veckorna med sjukdom hade väl gjort att kinderna var extra fylliga och tyngdpunkten kom för långt fram. Hjulet fastnade i diket och alla 80+ kilona gick över styret och landade med en dov duns i backen. Cykeln kom skramlande och la sig ovan på. Men allt gick bra förutom en fläskläpp.

Vidare ut i skogen. Någon person som varit myra i sitt tidigare liv hade gått där. En person som har en väldig mani på att dra grenar, ris och stockar över stigen. Någon kompis som vill sätta käppar i hjulen på dem som cyklar, det är helt uppenbart. Men det är inte släpandet som är den största kopplingen till det tidigare livet som myra. Hjärnan är ännu mer påtagligt kopplad till det livet. Det måste vara en primitiv, rudimentär hjärna som orkar lägga så mycket energi på något som är så meningslöst. Det kan inte vimla omkring så många IQ-poäng i den hjärnan. Meningslöst för att de som cyklar MTB vet och kan hur man forcerar hinder, hoppar över stockar etc. Däremot kan det vara problem för dem som går med barnvagnar eller äldre som har svårt att lyfta benen så högt. Det är dessa som han (för det är med största sannolikhet en han) ställer till problem och elände för andra än han egentligen menade. Att samarbeta och respektera varandra är mycket smartare och trevligare. Därför så har cyklisterna dragit ett eget spår, kört upp egna stigar så att den slingan är nästan helt skiljd från de vanliga stigarna. Vad är problemet. Missundsamhet och illvilja kombinerat med en primitiv hjärna…

När varvet var avverkas så samlades man igen vid motorvägsbron. Några, de som inte skule köra mer än en timme, avvek. De resterande rullade ut på en runda till på den cerise sträckningen. Men halta & lytta fortsatte över bron och tog en runda på crosspåret i björket innan man avrundade med en Elikakspaus och därefter vinglade hem.

Nästa träning på söndag. Samling kl 10.00 vpå MTB vid fotbollsgolfens parkering i Saxtorp. Alla välkomna!

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Schnurrbart på sin nya Cannyon heldämpade
MTB. Nu blir det inget mer dubbelvikt!


Hoppsan! Är man inte van vid att köra i skogen så kan det vara lite trixigt allt emellanåt.


Återasamling vid brofästet.

 
Träning med ett inslag av vaddrondeller!

Söndag 1 mars. Lika fint som vädret var sista dagarna i februari. Lika dåligt var det första mars. Blåsigt och blaskigt. Piruetten meddelade via SMS att han stannade hemma minsann. Men dåligt väder är ju ingen ursäkt för att inte träna. Det är bara på med bra kläder och ut i friska luften. Lite motigt de första minuterna men sedan rullar det på. Speciellt när man kör i skogen så är det inte så farligt. Att ligga och pumpa i motvind på asfalt när det regnar, snöar och haglar om vartannat, nja det finns större njutningsmedel här i världen…

Elitaren vari god tid i Saxtorp. Det var även Bosse Bus & Eslövsgänget. Allt efter hand så dök det upp fler och fler. Femman, White Lady, Kicken, Tränar’n, Anna, Lefty, Mini, Tess, Löpar’n! Nu började det bli dags för honom att rulla lite igen. Nyårsafton så bröt han ju sin hand. Nu var det tänkt att han skulle rulla lite asfalt. Men han behövde inte sticka ut näsan så långt innan han kom på andra tankar. När klockan slog tio så var det aderton plus en Cyklofåne på plats. Alltså ”Niderton” inalles. Tre grupper, En snabbis med Tränar’n, Eslövsgänget och några till. White Lady (som numera alltid är klädd i svart…?) tog en mellangrupp. Hon har ju taggat ner sina ambitioner och kallar sig numera solskencyklist Ett strålande uttryck, eller hur? Så till sist tog Elitaren gruppen för halta & lytta där Löpar’n hängde på tillsammans med Kicken, Anna, Marcus, Bosse Bus, Tess & Joachim.

Ut på den gula slingan i Saxtorpsskogen. Denna gången lyckades man faktiskt följa spåret hela tiden. När man kom på ”Ulmestigen” så var klockan tjugo i elva. Dags att dra sig mot mötesplatsen vid bron. Så där lämnade man slingan för att leta sig söderut. Bosse Bus höll sig snällt bakom och lät Elitaren hålla farten eller det kanske var ”saktheten”… Hur som helst så var kosan ställd söderut. Men givetvis lyckades Elitaren rulla in gänget på en återvändsstig. Men eftersom det är skid-VM och Vasaloppsvecka så kan det ju passa med ett lappkast.  Då kom helt Plötsligt Bosse Bus först. Men han var noga att poängtera att han inte kidnappade gruppen innan han tryckte på i pedalerna…

När man hade kommit över på Järavallssidan så var klockan redan elva. Mini mötte man vid Brukshundklubben. Han var på väg hemåt och då svängde även mamma & pappa av och rullade norrut igen. Resterande gäng fortsatte mot bron. Väl där så var det tomt och öde. Ingen ville väl stå stilla för länge. Det regnade, haglade och snöade om vartannat. När regnet gick över i snö så blev flingorna allt större. Efter ett tag så kunde de konkurrera med vaddrondeller i storlek. En kort kisspaus innan man rullade ut. Eftersom Löpar’n fortfarande är konvalcent valde man gula slingan istället för den cerise. Det var ju inte speciellt många ute i skogen i detta vädret.

När man kom runt och bort vid bokskogen så var det dags för pitstop. In i depå för att snaska i sig en Elitkaka och få nya krafter att trampa. Något längre stopp blev det inte. Man måste håla igång för att inte börja frysa. Så upp i sadeln igen och vidare ner mot spårcentralen och sedan mot bron. Väl över på östra sidan igen så beslöt man sig att ta en liten runda på stigarna där.  Ner genom mossen på stigen som leder ut mot kullarna vid lilla sjön. Här kom plötsligt snabbisarna i en flygande fläng bakifrån och stänkte förbi så att alla blev ännu prickigare än förut. Elitaren välde att svänga mot Hofterup medan resterande svängde upp på crosspåret i björket. Nu var det dags att komma hem och ta av sina genomblöta kläder och stäla sig i en varm dusch, dagens belöning.

Nästa träning på torsdag kl 18.00 på mTB. Samling som vanligt vid Fotbollsgolfens parkering i Saxtorp.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Trots ett kvalificerat skitväder så strömmade det till Cyklofånar. Nitton stycken totalt!


När man kom till samlingspunkten vid bron så hade alla
andra redan åkt vidare.


Kicken tuggar Elitkakor för full maskin!