Ojämnt för jämnan, det är grejer det! Torsdag 30 juli. En torsdag med lucka i skitvädret. Tänka sig att kunna se blå himmel och sol! Det var så fint väder att man skulle kunna tänka sig att Kicken skulle dyka upp. Men han meddelade via SMS att han kört intervaller på sin tempocykel idag och därför skulle lägga sig raklång på sofflocket vid träningen. Elitaren svidade om drog en runda ner till Piruetten som dock inte var hemma. Allt efter hand så rullade det in cykelsugna i Saxtorp. De allra flesta på MTB. Tränar’n, White Lady, Mini, Röde baronen, Pia och några till. På racerfronten var Elitaren ensam ganska länge men så kom Kålle rullande på sin nya LaPierre racer. Hans Rynkebycykel hade ju någon klåfingrig fan lagt beslag på. Precis innan man skulle rulla iväg så kom den rosa Ulrika rullande på sin hybrid. Tre på landsväg och ett tiotal som körde i skogen.
Vinden var nordvästlig så man rullade norrut i vanlig ordnign. Vanliga rundan skulle man kunna säga Annelöv-Billesholm-Siresköpinge och upp om Ekeby. Men så blir det vid nordvästliga vindar. Man rullade på i ett lugnt tempo så att Ulrika på hybriden kunde hänga på. Att cykla i ett jämnt tempo är inget för henne. En stund, sedan släpper hon och faller långt bak. Sedan ett tu tre så kommer hon som ett skållat troll. Då gäller det att lägga upp både en och två kuggar för att hänga på. Så även om tempot i stort var lugnt så blev det någon form av intervaller.
Det var småpratande under hela passet. Kålle Berättade om sin faiblesse för långfärdsskriskoåkning. Men det är det ju trots allt inte någon säsong för just nu. Det var en av de första rundorna som han körde på sin cykel som han nyligen köpt. Så mycket tränat hade det inte blivit innan beroende på cykelstölden. Ulrika berättade att hon var på g att skaffa sig en racer. Det var bara någon liten pusselbit till som skulle falla på plats, sedan j-lar!
När man passerade Halmstad börjades det frågas om det inte var Elitkakspaus. Men nej, det var en bit till. Så man trampade på och sedan svängde man mot Ekeby. Här stannade man på vanliga stället och spisade kakorna, ljög lite i allmänhet iannan man grenslade springarna igen för hemfärd. Nu började det torna upp sig mörka moln västerut. Alla molnen såg inte så där jättekul ut. Men det var till att trampa på mot Landskrona. Kingelstad-Ottarpsbacken-Härslöv och så ner mot Säby. Här Skildes man åt. Kålle och Ulrika skulle till Norra delarna av Landskrona medan Elitaren fortsatte söderut mot Hofterup. Precis vid järnvägsstationen började det att stänka. Så sakteliga ökade regnet till ett lätt strilande sommarregn. En lite missräkning. Elitaren hade räknat med att klara sig undan regnet. Men så blev det inte. När de mörka molnen drog in så blev det också ganska mörkt. Som tur var så hade han ett par enkla cykellyse som han tände. Detta så at han syntes ordentligt i regent och den halvskumma skymningen.
Färden hem gick i övrigt bra. I Saxtorp så lättade regnet lite och vinden var med. Så det gick ganska snabbt att ta sig från Landskrona till Hofterup och den varma duschen.
Nästa träning på söndag. Samling vid Fotbollsgolfens parkering i Saxtorp kl 10.00.
Samling vid Fotbollsgolfens parkering. De flesta kom på MTB.
Kålle och Ulrika på väg mot Bileberga. Nej Kålle
skruvar inte på munstycket, han sätter tillbaka sin
vattenflaska!
Elitkakspaus i Ekeby!
Vasa fick Kicken...! Söndag 26 juli. ”Sicket itt vär”, som det heter på ren Skånska. Regn och blåst så att det behövs extra lim till tupén. ”Mannen med läderveken” hade hotat med upp mot 18 m/s i byarna. Kanske inte så mycket regn, men ett väldans blåsande. Elitaren bestämde sig för att ta en runda på MTB istället för racer. Piruetten skulle inte ut och cykla idag. Han skulle på en solig(?) runda med familjen. Så Elitaren rullade på själv mot Saxtorp. Strax efter Davidslidsvägen dök Kicken upp, på racer., i mötande fil. En 180-gradare så sällskapade de hela vägen till Saxtorp. Det var olika sakar som drog idag. Vädret gjorde säkert att någon stannade hemma. Sedan var det SM i Downhill på Vallåsen dit bl a Löpar’n skulle bege sig. Nesor skulle upp och få en försmak på Snapphaneturen. Men ett tiotal cyklister mötte upp. De allra flesta på MTB. Men Kicken blev inte helt ensam på landsväg idag. Vasa anslöt han också på racer. Så den duon fick ta sig an blåsandet tillsammans medan de övriga rulade ut i skogen mot cerise slingan på Järavalen.
När man var framme vid starten på cerise slingan så fattades en. Det var Ulrika som man tappat bort. Man väntade vid starten en tio-femton minuter. Roland tog även och körde tillbaka över bron för att leta efter henne. Men Ulrika fanns inte att hitta. Det känns inte bra när någon blir frånåkt. Det är inte lätt att hålla uppsikt bakåt och se om alla är med. Man skall inte blygas för att tjoa till om man inte kan hänga på farten. Cyklar vi ut tillsammans så skall vi cykla hem tillsammans!
Eftersom man inte hittade Ulrika så rullade man ut på slingan. Bosse Bus först och snart hade man delat upp sig i två grupper. Snabbisarna med Bosse Bus, Eslövspågarna och så lagomgruppen med Elitaren, Bokis och någon till.
Eftersom man inte är helt inkörd på sträckningen av rosa slingan så blev det några felåkningar där man inte fick kört hela sträckningen i början, men istället så kom man ikapp den snabba klungan. Det är ingen jätteenkel start på denna MTB-slinga. Väldigt teknisk och knixig. Speciellt första halvan. Några backar, korta men intensiva finns inlagda på slingan. De gör att pulsen kommer i topp rejält. När varvet var fullbordat så stod snabbisarna vid starten och gapade som fågelungar. Det var dags att mata dem med Elitkakor. Det bjöds laget runt och så smaskades det. Efter en stund så var det dags att ta ett varv till. Snabbisarna iväg och så lagomgruppen med Bokis, Elitaren och en till. Denna gången hittade man hela slingan, även om man hoppade över ”ättestupet” Ett mer eller mindre lodrätt stup ner i en ravin. Den kortade man en liten bit den delen av slingan. Sedan rullade det på bra hela varvet runt. Det blir lite lttare när man vet vad som komma skall. Att hitta rätt växlar i rätt backar. Några stopp i någon backe blev det, men annars flöt det på bra.
När varvet far fullbordat samlades man igen. En liten pratstund sedan rullade man hemmåt. Bokis och Elitaren mot Hofterup/Dösjebro och de övriga mot Saxtorp.
Kicken kom Elitaren till mötes på sin racer.
Bokis pausar när snabbbruppen anförda av Bosse Bus
dyker upp bakifrån!
Bokis smaskar i sig en Elitkaka medan Bosse Bus tittar
missundsamt(?) på i bakgrunen. Han hade själv redan
slukat sin, likt en schäfer slukar en wienerkorv...
Rekordförsök av Johnny i Ottarpsbacken! Torsdag 23 juli. Detta års sommar är som den är. Blåsigt och ingen större värme. Det var bara att tacka den lyckliga stjärnan för att det inte regnade också. Dags att byta ut vardagsklädsel till de lite mer spännande tighta trikåerna för att sedan grensla springaren och rulla iväg mot mötesplatsen i Saxtorp. Kicken var redan där med sin Bianci. Piruetten dök upp samtidigt med Elitaren på sin MTB. Anna var på plats, Lefty kom rullande liksom White lady och Mini. Se där, plötsligt dök Johnny upp i sina svarta kläder. Summa summarum blev det tre som körde racer och ett tiotal på MTB. MTB:arna begav sig mot rosa slingan för att där dela upp sig i grupper. Racertrion avsåg inte att dela upp sig i fler grupper utan nöjde sig att vara en trio. Vinden var frisk nordvästlig så kosan sattes norrut med tanke på att få medvind hem. En liten bit på 110:an innan man svängde av mot Kvärlöv-Annelöv. Här fick men en stund med härlig och skön medvind. Kicken och Johnny drog. Det var ju de två friskaste pågarna med fjutt i benen. Elitaren pustade på där bak på rulle.
Så kom man till den stora metropolen Billeberga. Här ställdes siktet in mot Hedenborg-Sireköpinge. Motvind, motvind. Men medvinden hägrade ju där i framtiden. Efter Sireköpinge så är där en alle och lite annan läande träd och dungar. Inte så mycket hjälp, men lite. Kicken och Johnny pratade oavbrutet. När Elitaren vid något enstaka tillfälle inflikade något ord så tappade han flera meter på duon. Se till att använd all kraft i pedalerna. Ödsla inte kraften på snack!
Halmstad och så vek man av mot Ekeby, möbelmeckat. Där blev det Elitkakspaus i vanlig ordning. Ljugandet fortsatte mellan Kicken och Johnny, förvisso lite dämpat av tugget på Elitkakorna. En trimmad EPA-traktor kom dundrande förbi. En ombyggd Volvo 740. Så mycket hämmande ljuddämpare var den inte utrustad med. Någon varvalsspärr fanns säkerligen inte heller. Motorn varvade som en gammal Kawasaki 550 cc om ni minns de trecylindriga motorcykeln som var en värstinghoj på sin tid (förra årtusendet…). Som tur var stod man ganska tryggt vi sidan av vägen när detta ekipage kom dundrande. Toigt nog så hade den bara varningstriangel bakpå…
Så rullade man vidare mot Kingelstad-Bälteberga-Ottarpsbacken. Här fick Johnny fnatt och skulle försöka utmana Bengetens tid på Garmin. Så han satte en väldigt fart och försvann som en måsskit i dimman. Men uppe på toppen kom han mötande igen för att ansluta sig till de andra två. Den där medvinden man räknat med hade förvandlats till en sidvind. Medvinden kom inte förrän efter Säby där Elitaren svängde vänster medan de andra två valde höger. Nu var det medvind för Elitaren. Tjo och hej, äntligen. In genom industriområdet i Landskrona, förbi St1 och vidare ut mot Häljarp. Strax efter Häljarp blev Eltiaren omkörd av ett par på cykel och fick på så sätt rule till Saxtorp där duon svängde mot Dösjebro medan Elitaren fortsatte till Hofterup.
Nästa träning på söndag kl 10.00. Samlig vid Fotbollsgolfens parkering i Saxtorp. MTB eller racer, du väljer!
Piruetten & Kicken i väntan på att klockan skulle bli
18.00 och dags att rulla iväg.
Johnny och Kicken drog hela rundan.
Elitkaspaus utanför Ekeby.
Dom gökade ogenerat i solen på verandan! Söndag 19 juli. En skön semestermorgon. Solen lyste och fåglarna kvittrade. I tidningen så var det ett stort reportage om MTB-slingan på Järavallen. Piruetten hade dessutom hållit sig framme och är numera världskändis efter att ha blivit publicerad i världspressen. I alla fall den Skånska världspressen. (http://www.sydsvenskan.se/halsa--motion/sa-snabbt-det-gar-i-eget-spar-i-jaravallen/) På altanen var det ett par humlor som gjorde vad de kunde för att utöka beståndet av denna trevliga insekt. Detta helt ogenerat i morgonsolen, gulligt. På med trikåerna och så hem om till den nyblivne världskändisen. Men han hade redan lämnat bot och begivet sig mot Saxtorp, berättade hans bättre hälft. Jaha, det går tydligen inte att cykla med okändisar längre. Är det månne VIP-inbjudningar som skal till numera? Elitaren fick ånga på själv till Saxtorp…
I Saxtorp så hade det samlats en hop cykelsugna, Anna, Tess, Mini. Bosse Bus, Bokis, Ögat mfl, mfl. I sedvanlig ordning var det fler som skulle köra MTB än racer. Bokis, Ögat, Bosse Bus och två till skulle utöva asfaltdelen av cykelsporten. Vinden var norvästlig så man beslöt sig för att köra norröver. Mot Ekeby. Bosse Bus och Elitaren tog första förningen. Norrut på 110:an för att vika av till höger mot Kvärlöv-Annelöv. Bosse Bus tog i som vanligt. Han tog i så det knakade i hela cykeln. Det var bäst att avlösa honom från dragpositionen så att dear av klungan inte blev avhängd. Bosse Bus är en tempohäst. Han kör på tunga växlar med bra tryck i benen. Likt en tändkulemotor. Låga varv men med ett stort moment. Ja och tidvis kunde man se rökringarna komma ur utblåsningsröret! För att det inte skulle gå alldeles för fort så körde han enbensövningar. Att bara trampa med ett ben i taget. En bra övning för att få igång rundtrampet, att både trycka och dra i pedalerna så benet jobbar hela varvet runt.
Efter Annelöv så tog man sikte på Billeberga-Hedenborg-Sireköpinge. Istälet för att fortsätta rakt upp mot Halmstad så kidnappade Bosse Bus gruppen och tog höger mot Svalöv. Man trampade på för att efter ett antal kilometrar svänga mot Kågeröd. När man kom till korset med vägen mellan Sireköpinge-Kågeröd så blev det en sträcka på benen paus. Ögat hade inte cyklat på länge. Hennes arbetsschema var så elakt så att hon alltid jobbade när det var cykelträning. Men nu hade hon börjat sin semester. Detta firades såklart med att ta en runda på racern. Men ovanan vid att cykla krävde lite stretchning och så klart en Elitkaka. Styrkta av detta så fortsatte man mot Ekeby, som inte var så avlägset. Eftersom man redan haft Elitkaksstoppet så körde man värdshus förbi vid brevlådan utanför Ekeby. Där brukar man annars alltid ta Elitkakspausen annars, men inte idag. Nu hade vinden vridit mot sydväst och bjöd motvind hela vägen hem. Kingelstad och vidare mot Bälteberga. Nu började det kännas i benen. Tempot hade inte varit jättelugnt och mjölksyran började göra sig påmind i låren. Nu var det snart dags för Ottarpsbacken. Denna långa, sega backe. Idag kryddad med motvind. Elitaren ropade att det var bergspris för att jaga fart på unghingstarna så att de fick köra av sig lite. Jodå det blev fart på Bosse Bus och två till. Det sprakade, knakade och rök när trion skulle göra upp om vem som var bergskung. Ögat, Bokis och Elitaren tuffade på i ett mer humant tempo uppför backen. Bosse Bus med sin tändkulemoter var den som drog det lägsta stråt, tätt följd av de två andra.
Nu var det i stort sett slut på uppförsbackar. Vidare mot Vadensjö där Bosse Bus svängde av för att vara hemma innan kl 12 och därmed undvika en omgång av stekpannan. De kvarvarande fem tog den fina, långa utförslöpan via Örja skola till Landskrona och sedan hem via Häljarp.
Nästa träning på tisdag kl 18.00. Samling vid St1 i Landskrona på racer för en lättare träning. Alla välkomna, speciellt nybörjare som vill prova på cykling. Ingen föranmälan, det är bara att dyka upp!
Humlorna gökade ogenerat i morgonsolen på verandan.
Tändkulemotern Bosse Bus. Låga varv med högt
moment. Tyvärr lyckades forograffen inte fånga
rökringarna på bild...
Fyra glada cyklister på väg!
Löpar'n försvann med Storken! Söndag 12 juli. Ryktet om skitvädret var betydligt överdrivet idag. C>:a 20 grader och nästan vindstilla. Ett perfekt cykelväder alltså. Piruetten plingade på Elitarens dörr. Han var snabbare idag, för en gångs skull. Han kom på MTB medan Elitaren plockade fram titanspringaren ur förrådet. Sedan satte man av mot Saxtorp. Efter en stund blev man okörda av en lång drasut med långa, långa starka ben. Storken i full karriär alltså. Så fick man stanna till för att Elitaren skulle rätta till pulsklockan. Den var inställd på MTB’n och ville inte gå igång nu. Men efter några knapptryckningar så var ordningen återställd. Då dök Nesor och en till upp och anslöt. Nesor hade lyst med sin frånvaro ett tag. Han hade haft lite andra aktiviteter. Tex tjejgympa med frun.
I Saxtorp så rulade det in allt fler Cyklofånar. Både på MTB och racer. Tränar’n och Löpar’n kom på racer, White Lady kom sedvanligt på MTB. Totalt blev man bortå ett tjugofemtal hugade cyklister. Tio på racer och resten skogsmullar. Vinden var svar sydlig så racergänget bestämde sig för att köra ner mot lund i en första etapp. Elitaren och Tränar’n förde an trupperna. En långväga gäst fanns med, The Flying Duchman hade anslutit från Holland. Hans granne, Kicken hade dagen till ära fått på sig en cykeltröja med texten Utrecht – Paris 2015. Utrecht är en järnvägsknutpunkt i Holland. Alla som har tågluffat i Europa någon gång har med största sannolikhet passerat Utrecht.
Nog om detta. Resan gick som på räls mot Dösjebro där man tog höger mot Lyckorna i V. Karaby. I flygande fläng passerade man Bokis chateau. Men han hade inte tuíd att bjuda på kaffegök idag för han trampade på för fullt i klungan. Jobbade som en hund i en benhög helt enkelt. Så vidare och en sväng förbi ”Rige-Lars” och V. Karaby kyrka innan man tog vägen mot Hög. Det var bra fart i klungan. Det gick inte att lata sig här inte. I Hög så var det cykelvägen mot Kävlinge. Men Storken var lite obstinat och tog stora vägen istället. Elitaren samlade allt sitt krut i en laddning, ställde sig upp och trampade på utav h-vete och satte fart uppför backen. Detta så att han kunde fotografera när klungan kom. Storken väntade vid vägen där cykelbanan möter stora vägen. Men han fortsatte med sitt obstinata sätt och valde bort cykelvägen till förmån för stora vägen. Vidare mot Kävlinge. Man stannade till vid rondellen för att samla hop klungan. Det diskuterades även om man skulle dela sig i två. En snabbare och en lagomklunga. Mmen till sist så skulle de snabbare släppa lite på farten så att alla kunde hänga med. Furulund-Stävie-Fjelie. Här stannade Löpar’n och Storken till. Löpar’n skulle fixa sin sadel. Han bad om vilekn väg man skulle köra så skule de köra fatt sedan. Informationen överlämnades och så fortsatte stora klungan mot Värpinge. Här blev det stopp för Elitkakor. De får ju inte glömmas bort. Utan Elitkakor stannar cykelsverige!
Det mumsades och mumsades. Men ingen löpare eller Stork dök upp. Tränar’n hivade upp sin jättestora Samsunglur och ringde upp Löpar’n. De hade kört vilse och irrat bort sig. De var nu i Lomma… Man kom överens om att de skulle söka sig till cykelvägen mot Lund så skulle man mötas där någon stans på vägen. Vidare mot Lomma alltså. Strax innan lomma så såg det ut på stilen som om Löpar’n var i mötande. Orange på sidorna och svart mitt på. LCK cykeltröja? Men när objektet kom närmre så visade det sig inte vara någon Löpare utan en storbarmad kvinna…! In till Lomma men inga möte. Till sist fan man de båda förvirrade rymlingarna på Mc Donalds. Där satt de båda och slickade njutningsfullt på sina glasspinnar. Nä, pågar. Nu är det allvar. Swinga upp er i sadlarna, kasta klasspinnarna och trampa på mot Bjärred. Genom Habo Ljung och vidare genom Bjärred – Borgeby - Lödde. Här svängde man mot sandskogen - Barsebäcksby. Där vände de flesta ut mot kustvägen medan Elitaren och Bokis tog höger mot Hofterups kyrka för att runda av träningsrundan och komma hemåt.
Nästa träning på tisdag. Samling på racer vid St1 i Landskrona kl 18.00.
Det var många hugade Cyklofånar som anslöt i Saxtorp.
Både MTB:are och racer!
Fulla pillimucker ner för backen mot Hög. The Flying
Duchman främst i blid följd av löparn, Youknow & Bokis.
Schnurrbart hade gjort ett ovanligt diskret strumpval idag...
Vårtsvin i dyngpölen! Torsdag 9 juli. Vart tusan tog sommaren vägen, vart kom hösten från? Tretton grader, kuling och regn… brrr… Men det är inget man får ge upp cyklingen för. Elitaren valde MTB istället för racer. Att ligga och pumpa i den motvinden och ren är inte så attraktivt om man så säger. Skitväder märker man så mycket mindre av i skogen. En runda hem om Piruetten som just höll på att svida om. Han hade mekat med cykeln. Sadeln hade knarrat så han hade demonterat kollat och återmonterat. Men det visade sig at det inte var sadeln. När han kom ut på vägen och tryckte på lite så knakade det igen. Antagligen vevlager eller bakhjul som protesterar med ett knorrande.
Med eller utan knakande så gick färden längs Grand Prixvägen till Saxtorp där det samlats några träningsvilliga. Röde Baronen var en av dem. Detta trots att han deklarerat att han inte cyklar i dyngväder! När han blev påmind om detta så svarade han lite luttrat: ”Ja, inte ens det kunde jag hålla”. Kanske på sin plats med lite karaktärsträning? Mr X var på plats med hela sin husbil. Pia och Anna och några till dök upp. Åtta stycken blev man som trotsade vädret.
Vi rullar lite lugnt över till Järavallen sedan delar vi upp oss där, sade man. Sedan drog sex stycken iväg som en avlöning och försvann som en måsskit i dimman. Ana och Elitaren blev avhängd från start. Men inga problem med det. Lokalsinne och dito kunskap finns. Så man rullade ut till Järavallen och Parkeringen där man skulle smalas och dela upp sig. Men inga cyklister syntes till. Man kollade på kartan men hittade inte vart den nya MTB-slingan börjar. Så man beslutade raskt att köra slingan baklänges för man hade ju koll på vart den utmynnade. Sagt och gjort trampade man slingan moturs. Började med att köra på stigen längs fårhagen. Precis då behagade det att komma en skur. Kombinerat med den starka vinden så förhöjde det inte trevnaden. Men snart var det dags att vika av inåt i skogen och helt plötsligt så märktes det inte något av vinden.
I lagom takt avverkades slingan bit för bit. Tidvis är den ganska trixig och teknisk. Det finns också några stigningar som är korta men väldigt branta. Allt emellanåt blev det stopp och man fick ta några steg til fots. Men över lag så rullade det på. Mrecis när duon kom bort till den delen av slingan som går längs med motorvägen så kom Piruetten och Mr X i flygande fläng i mötande. Därefter med några luckor kom resterande av det sex. Anna och Elitaren fortsatte för att fullfölja slingan. Några fler glada cyklister mötte man. Alla hade lika bråttom. De hann nog inte njuta av den trollskog som slingan bitvis går genom.
När man var på de nordligaste delarna av slingan, inte allt för långt från starten, så var det dags för Elitkakspaus. Anna & Elitaren mumsade på godsakerna. Då kom Mr X i flygande fläng med Piruetten hack i häl. De hade inte tid att stanna och få sin beskärda del av godsakerna. Anna & Elitaren kände sig lite som statister i Tatis film. Där det stilla torget helt plötsligt blir ett inferno av en biljakt för att några sekunder senare vara lite lugnt och stilla igen. De som var på torget fattade aldrig vad det var som hände.
Styrkta av Elitkakorna så rullade man vidare och så kom man ut där slingan börjar. Precis där de Brittiska takläggarna har slagit läger med sina husbilar. En dieselgenerator stod där och mullrade och spädde ut skogsdoften. Färgglada kablar gick till de olika husbilarna. Nu var det dags att runda av och rulla hemåt. Mot och över gångbron. När man var över den så stannade man till och delade upp faciliteterna. Anna tog motvinden hem medan Elitaren fick nöja sig med medvinden. En liten incident inträffade på vägen hem på stigen genom mossen mot Ålstorp. En vattenpöl där tog och lade beslag på Elitarens framhjul och ville inte släppa taget. Detta medförde att han gjorde en kullerbytta över styret med efterföljande magplask i dynghålet. Kallt, blött och dyngigt. Där låg Elitaren och vältrade sig som det bästa vårtsvinet i sin dyngpöl. Som tur var gick väl och turen kunde fortsätta och avslutas utan ytterligare incidenter.
Nästa träning på söndag. Samling kl 10.00 vid Fotbollsgolfens parkering. MTB eller racer. Valet är fritt. Det enda som krävs är ett glatt humör!
Röde Baronen hade lovat att aldrig mera cykla i
dyngväder men gjorde det ändå. Kolla in hans
motvilliga kroppshållning!
Anna vid Elitkakspausen. Observera att solen lyser i
bakgrunden. Den finns alltså kvar. Tänk på det, alla s
om tvivlar.
Nej, det är inget nybadat vårtsvin. Det är Elitarens
selfie efter det ofrivilliga dyngbadet i mossen.
Ulrika rockade loss på kyrkogården! Söndag 5 juli. Ibland går det snabbt i vändningarna. Det är inte många dagar sedan man satt här och gnällde på att sommaren lyste med sin frånvaro. Idag så tidigarelades träningen till 09.00. Detta för att undvika värsta middagshettan. Det var till att gå upp en timme tidigare, vilket inte var något problem. Svårt att sova i värmen. En bit frukost och sedan leta reda på lycran för att dressa om. Men innan dess SMS:a Piruetten och fråga om han skulle cykla kl 09.00 idag han också. Svarte kom en stund senare. Kort och koncist bestående av tre bokstäver NEJ… Då var det bara för Elitaren att sätta kosan mot Saxtorp. Där i skuggan av en parkerad höstsläp stod White Lady och flämtade. Värme är inte hennes största specialitet. Löpar’n var där också och allt fler anslöt efter hand. Kombinationen av den tidigare tiden och värmen gjorde att det blev färre deltagare i denna träningen än annars. Sex på MTB och fem på Racer. Fyra gubbar på racers och så energiknippet Ulrika på sin hybrid.
Efter en stunds diskuterande så kom man överens om att ta en runda till Kågeröd. Förta målet var Kvärlöv och sedan vidare mot Annelöv-Billeberga-Ssireköpinge-Halmstad och så Kågeröd. Här var det dags att söka upp en vattendepå. Först försökte man med kiosken, men den var stängd. Då föreslog Elitaren att man skulle köra bort till kyrkogården. Där finns alltid en vattenkran. Mycket riktigt var det så. Vid åsynen av rinnande kallt vatten så rockade Ulrika loss. Ungefär som en kalv på grönbete. Hon drack, skvätte spolade och stänkte. Ja kalv på grönbete, som en överhettad fågel i fågelbad var kanske en bättre metafor.
Uppfräschade och med nyfyllda vattenflaskor fortsatte man sin färd. Nu över Simmesberga och den flygande bonden. Här hade klungan splittrats. Men Elitaren körde ikapp förstaklungan och sa att det var Elitkakspaus vid den vita stenen på Simmelsberga. Anders körde dit medan Elitaren steg av cykeln för att näringsberika åkern. Så kom Urika och de andra två men de stannade inte, trots Anders rop! Det var bara till at kasta sig upp på cykeln igen. Det gick ju lite lättare att trampa nu när man inte var skelögd längre eftersom blåsan var tömd. Jaga tag i rymlingarna och få hejd på dem. Till sist så blev det då en Elitkspaus. Det gör gott att få i sig lite energi. Kroppen går ju inte allena på vatten.
När kakorna var inmundigade var det dags att söka sig hemåt. Ekeby första anhalt sedan Kingelstad-Ottarpsbacken. Här fick man ännu en vilopaus om än ofrivillig sådan. Bommarna gick ner. Ulrika ville gärna försöka smita över men gubbarna var lite klokare så de sa nej. Strax dundrade ett Pågatåg förbi. Då dök tanken upp om flicor verkligen behöver vänta på Pågatåg…?
Nu var det Ottarpsbacken som skulle attackeras. Lång och seg är den men det var också den näst sista backen innan man var i Landskrona. Härslövsbacken var den sista innan man fick en god utförslöpa som nästan varad till Rönneberga. I Landskrona delade man på sig och var och en tog vägen hem till sig.
Nästa träning på tisdag. Samling på racer vid St1 i Landskrona. Racer är det som gäller då!
White Lady på livets skuggsida?
Ulrika blev som ett barn i en godisbutik när
hon såg rinnande, kallt vatten.
Både töser & pågar fick stanna för Pågatåget!
Getinge? Är ni yra i mössan! Torsdag 2 juli. Äntligen var det dags! Termometern visade på 27 grader. Äntligen skulle det gå att köra i korta trikåer. Det var blåsigt men varmt. Hundra gånger bättre än när det är blåsigt men kallt. Idag var Piruetten snabb. Han ringde på hos Elitaren precis när han var på g. Annars brukar det vara Elitaren som hämtar upp Piruetten. Men det är ju kul med lite omväxling.
I Saxtorp rullade det in träningssugna. Racer och MTB. De flesta kommer på MTB men skaran med racer växer. Idag blev man totalt fem som körde racet. Detta trots att Bosse Bus, Kicken, Bokiss kanades. Trion som annars är trogen att delta. Istället berikades gruppen med klumpedunsen, Löparn. Jordens dragningskraft påverkade honom så mycket att han knäckte sin sadelstolpe på MTB’n… Men asfalt är ju jämnare så förhoppningsvis skulle tygen hålla…
Pia och Anna var på plats från början. Sedan rullade White lady, Lille skutt, Peak, Fondri, Röde baronen med flera in med sina MTB’s. Schnurrbart, Anders och en till Sensacyklist anslöt till racergänget. Vinden var frisk från ost-sydost någonting. Elitaren föreslog en runda ner om Getinge och hem. Anders han följde med men menade att man var yra u mössan. Getinge ligger ju i Halland vid Slöinge ungefär, menade han och trampade på medan han virrade på huvudet. Mot Hofterup för att ta Furuhillsvägen till Dösjebro och sedan mot Södervidinge. Efter att man passerat Dösjebro så mötte man en ren motvind. Inget som läade, utan allt pangade på rakt i näsan, Man körde på två led som vanligt och växlade om att dra. Det var ordentligt motigt. Men det var bara att trampa på. Genom Södervidinge och vidare mot Stora Harrie och Sedan Krutmöllan. Efter den sega backen upp där beläggningen är en riktigt ojämn oljegrus så tog man mot Håslöv för att sedan rulla vidare mot Igelösa. Här var det några alléer och annat som läade något. Skönt för mjölksyran började göra sig påmind i låren. Efter Igelösa så är det bara ett par kilometrar kvar till Getinge. När skylten passerades fick *Anders ge sig. Det fanns ett Getinge i Skåne också.
Ett sedvanligt depåstopp vid busshållplatsen där man utfodrades med Elitkakor och lite cykelljug. Sedan var det dags att ta sig an Odarslövsbacken. Ett plus för dagen var att vinden inte var mot. Den backen är lång och se ändån… När man sedan svängde mot Stångby blev det fest. Medvind! Det gick att hålla bra fart med lätta fjät i pedalerna. Dessutom dånade inte vinden i öronen utan man kunde höra vad man tänkte. En härlig färd hemåt. Sol och medvind, cyklistens bästisar! Stångby avverkades i en flygande fläng innan man tog sig an Vallkärra och ”paven” där. Fy va bra det gick. Stävie nästa. Ja nästa och nästa. Man hann ju knappt säga ögonlock innan Stävie var passerat och Borgeby Slott stod på tur. Här lämnade Sensemannen för att ta sikte på hemmet i Teckomatorp. Den kvarvarande kvartetten fortsatte då Borgeby Slott – Löddeeköpinge Hofterup. Nu var Elitaren nästan hemma medan de andra tre drog sig ut mot kusten för att följa Barsebäclksvägen till Häljarp. Då kom Nesor i mötande fil tillsammans med ett gäng MTB:are!
Nästa träning på söndag kl 10.00. Samling vid Fotbollsgolfens parkering. Racer eler MTB, du väljer!
På väg mot Getinge. man tog Furuhillsvägen för att få
lite lä i den friska vinden. Här är det Schnurrbart och
Löpar'n som ligger i spets.
Jo Anders, helt yra i mössan var vi kanske inte.
Vi kom till Getinge!
Äntligen medvind! Anders och Löpar'n i spets!