Torsdag 27 mars. Bakslaget på våren har fått ett bakslag. Fin vår åter på gång. Men fortfarande var det lite kallt. Elitaren huttrade när han ångade upp till Saxtorp där Fondri väntade. Allt efter hand så ansöt sig White Lady, Tjuittan, Bosse Bus, Vasa och Ögat. Bosse Bus och Vasa kom på landsvägscyklar så de rullade iväg för sig själva. Men Bosse Bus hann att berätta om tisdagens äventyr. Där hade han haft bra flyt i medvinden till Lödde. Där hade han svängt mot Hög för att ta sig hemåt. Då hade busvädret dragit över honom. Över två timmar i motvind på lägsta växel för att ta sig till Vadensjö. Händer och fötter hade domnat. Det gick heller inget vidare att dricka för att läpparna vara känslolösa. Men Cyklofånar är ett segt släkte. Pigg med ett leende på läpparna var han beredd att rulla ut idag igen!

Den övriga kvintetten morskade till sig och satsade på Elitgruppen alla. Även White Lady, Fondri och Tjuittan. De kände sig starka idag och ville ha utmaningar! Med Elitaren i spets rullade man ut. Efter ett hundratal meter så skrämde man livet av ett flickebarn som var ute och rastade hunden. Hon gick omkring och talade för sig själv, eller om det var i telefon via headset. Livrädd blev hon trots att man inte körde förbi utan tog en annan stig strax innan man var framme vid henne. I den bästa av alla värdar så hade hon extra svarta påsar med sig... Strax efter så var det dags att hoppa över en stock. Ögat fick lite kicka, för en så stor stock hade hon aldrig hoppat över förr. Men sekunderna efter så hade hon ett lyckat hopp i sitt CV. Det gäller att satsa. Grunden till misslyckande sitter oftast mellan öronen.

Nya sträckningar letades. Ibland så lyckas man finna dem också. Ibland blir det blindspår och man får vända. Men det är roligt med de vindlande spåren. De får gärna vara lite knixiga. Efter en knapp timmes cyklande så fastnade en stor gren i Elitarens bakväxel. Det blev stopp och till att rensa så att växelörat inte ryker. Man passsade även på att ta en Elitkakspaus. Det började skymma. Fondri och Ögat hade inget ljus på cyklarna så de ville börja dra sig hemåt. Så man fortsatte mot vVälandalen där de båda vinkade hej då för denna träningen. Tjuittan, White Lady och Elitaren fortsatte över mot Järavallen och valde stigen norr om stora sjön, Där stannade White Lady och sa att hon hade fått nog för dagen, Tjuittan höll med. Men all heder åt dem att de klarade över en timme i Elitgruppen!

Tänk. Detta var sista mörkercyklingen för i vår. På söndag är det sommartid och då blir det ljust så mycket längre!

Nästa träning på tisdag kl 18.00i Saxtorp på MTB.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb

Asfaltkäkarna Bosse Bus & Vasa.

Elitkakspaus i Saxtorpsskogen. Fr v: Tjuittan, White Lady,
Fondri & Ögat..

Spegelblank badsjö i kvällsmörkre. Dessutom hemvist
för många paddor

Söndag 23 mars. Nattens regn hade dragit över. Solen lyste och lockade till cykling. Ett pling i telefonen visade att Piruetten inte heller kom med idag. Jobb var skälet som angavs. Jaha, då var det bara att rulla på ensam mot Saxtorp. I höjd med Skönadal så blev elitaaren omkörd av två bilar. Först en liten vit A-merca sedan en silverfärgad Hyundai Sonata reg nr XNN271 som försökte tränga Elitaren av vägen.Detta trots att vägen var helt fri. Det var något litet hårstrå emellan plåtschabraket och elitaren. Elitaren vrådade till och då hötte fjånen i bilen. Han hade hela vägen för sig förutom den lilla plätt som togs upp av cykelekipaget. Den första bilen hanterade situationen rätt och lämnade rikligt med plats. Detta kunde Hyundai'n också gjort. Men det fanns väl någon mental störning hos föraren eftersom han uppenbart ville risker andras liv och hälsa. Så se upp för XNN271. Föraren där i är ytterst oberäknelig och mordisk.

Elitaren var i god tid i Saxtorp och var först. Han valde då att ta en liten runda på stigarna vid Fotbollsgolfen för att inte stå och frysa i väntan på de nadra skulle dyka upp. Men han hann inte långt innan någon konstig fågel började låta genomträngande. Till sist lokaliserades ljudet och då visade sig att pippin var Fondri som busvisslade på Elitaren. Det var bara att lyda och cykla tillbaka mot parkeringen. Nu började det anlända Cyklofånar. Den ena efter den andra. Bosse Bus kom som utlovat på racer. Han är så trött på MTB. Fem växelöron har han dragit av denna säsong. Han är nära en depression för detta. Eral Grey dök upp även han på någon form av landsvägsmanick. Så dessa båda drog ut för att käka asfalt medan de övriga thugoen delade upp sig i tre gruppen. En barngrupp ledd av Fondri dit även Kicken sållade sig. En snabbgrupp under ledning av White Lady och så en riktigt bra grupp, Elitgruppen , under ledning av Elitaren. Barngruppen rullade först iväg sedan Elitgruppen. Man jagade snabbt igenom stigarna vid Fotbollsgolfen för att söka sig bort mot svampodlingen för att ta stigen in mot skogen. Men det visade sig att nu hade man plöjt upp allt. Stigen var borta och tiltorna låg där feta och prydliga. Snopna med näsor långa som Pinoccios var det bara att göra helt om och rulla in i skogen från ett anat håll.

Någr turer på de slingrande stigarna runt i Saxtorpsskogen. Det finns många härliga sträckningar i denna lilla dunge. Några blicndstiga provades på också. Stigar som slutar in på en tomt eller i tomma intet. Men då är det bara till att göra ett lappkast och vända tillbaka samma väg som man kom. Efter en knapp timmes cyklande så drog man sig över mot Järavallen. När man kom närmre björkstocken vid sjön så vinkades Tess & Mini fram i spets. Detta för att de skulle visa hur det går till att ta sig över en stock utan att stanna. Naturligtvis gick detta galant. Övnng ger färdighet. Sedan fortsatte man in mot lilla sjön men tog till vänster uppför den lilla slänten. Dock undvek man endursospåret till Tess stora glädje. Endurospåren står inte högst upp på hennes önskelista... Genom mossen och upp på platån vid kohagen. Här blev det ett stopp för inmumsandet av en Elitkaka. När denna var sval så var det bara att swinga benet över sadeln igen och följa spåret utanför kohagen. Bitvis rejält dyngigt. Men alla kom igenom hela och någorlunda torrskodda. Nu var det bara att ta sikte mot ingången till stigen som går genom träsket parallellt med motorvägen. Lite trixigt, men jodå, alla kom igenom även här. Ögat hade framlagt önskemål om att köra Lithorinastigen. En kort koll på klockan visade att man kanske skulle hinna köra den. Så det satsade man på. Över bron och vidare mot Spårcentralen för att ta sig till fårhagen vid infarten till parkeringen. Sedan var det bara att njuta av den vindlande stigen med den fina utsikten över Öresund. Härligt.

Framme vid stigens slut så var det bara tiotalet minuter kvar till samlingen som skulle ske fem i tolv vid brukshundklubben. Så det var till att trampa på det bästa man kunde. Det var tämligen många flanörer ute denna dag. Ute med sina hundar. Detta föranledde Elitren att välja en annan stig när man var på väg mot Brukshundklubben. Detta gjorde att man sedan fick snedda över obanad terräng. Den mjuka mossan gjorde denna delen av träningen till ett rent styrkepass. Detta måste vara sista smörjelsen, ropade Bokis. Men alla kom upp på mer lättrampad stig. Vid brukshundklubben var man fem minuter sena och ingen snabbgrupp där inte. De hade väl haft brått iväg? Klart när de hade cansen att slippa mäta sig med Elitgruppen så tog man dens snabbt...! .

Nästa träning på tisdag kl 18.00i Saxtorp på MTB.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb

Elitkakspaus efter första kärret blivit forcerat. Ögat står
och läskar sig med sin dricka.

Schnurrbart med sin gladaste min i förgrunden.
Bokis därbakom.

Schnurrbart i övergångsåldern? Observerad
varningsskylten. Här är det fritt att bedriva koppleri?

Torsdag 20 mars. Vilket väder. Återigen är det riktigt vår i luften. Över tio grader varmt. Precis där det är så svårt att klä sig rätt. Men bättre att bli lite varm än att frysa. Så fortsatt på med Gorejackan. Upp till Saxtorp där ytterligare nio cyklofånar dök upp. Hillis, Nesor och White Lady dök upp. White Lady var blossande röd i ansiktet och svetten pärlade sig. Feber? Vallningar?? Nej då. De hade varit och provåkt en slinga med Jerka. Där hade de fått trampa på ordentligt så snabbgruppstempot förslog inte långt där inte. Röde Baronen, Tjuittan, Bosse Bus, Bokis och Schnurrbarth dök också upp. Röde Baronen stod med jackan på sig ända till White Lady tog i med kaserngårdsseregantrösten och påpekade att det var en minut kvar till start. Då rök rocken av och han kom fortare än kvickt upp i sadeln.

Hej och hå. Ut i skogen. Bosse Bus i täten tätt följd av de andra. Det är numera först efter en halvtimmes cyklande som det börjar bli läge att tända ljusen. En skön känsla att kunna njuta av den allt grönare naturen i dagsljus. Vi en passage så stod Jerka & co och hejade på när klungan passerade. Efter en halvtimme ungefär så tyckte snabbgruppen att det var lite tufft att hänga på i Elittempot. Så man stannade till och så fick snabbgruppen rulla iväg och välja en stig så att de kom undan och slapp bli överkörda av Elitgruppen. Det fungerade fint. De lyckades hålla sig undan och slapp bli överkörda. Efter den senaste tiden blåsande så har det åter igen kommit en massa björkris och andra kvistar som blåst ner. Det blev ett antal stopp för att rensa bakkransen så det inte kuggade. Men det var bara korta stopp. Så det blev mycket effektiv cyklad tid. Lite andra stigval än vanligtvis. Ja stigar och stigar... Ibland var Bosse Bus helt ute i spenaten och rullade bland ris och orörd mossa...

Efer en lite dryg timmes trampande så började Bosse Bus dra gruppen mot Järavallen. Grusvägen förbi Fondri och ut till stora vägen. Här blev det åter ett stopp såBokis kunde rensa björkris ur sin kassett. Sedan siktade Bosse Bus på att dra sig in på stigen längs välandalen. i skogen hade det torkat upp efter regnandet. Men här var det kletigt bitvis. Cyklarna gled i sidled och det var ordentligt tungtrampat. Men det ger ju bara mer träning och starkare ben. Snart var man inne på den vanliga stigen och smög sig över stora vägen in på Järavallen. Här blev det stopp igen så Bokis kunde peta loss björkriset ur kassetten. Ja Bok och björk är en träig kombination...

Så fortsatte man mot sjön och höll sig norr om densamma. Brak, Helvete, hördes det från Bosse Bus. Faaaan, inte nu igen. Jodå, en riktig femetta. Femte växelörat för säsongen. Det känns ganska motigt. Schnurrbarth undrade om det var sintrad aluminium. Men det var det inte slog Bosse Bus fast. De var fröästa ur ett stycke aluminium. Men detta ville inte Schnurrbarth tro på. Jag jobbar med konstruktioner och när jag tittar på detta så ser det väldigt poröst ut. men sintrad aluminium eller inte. Bosse bus hade ett reservära med sig så attt han provisoriskt kunde trampa hemåt. Nu får det vara slut med MTB. Trehundratjugo spänn vrenda gång örat ryker. Nä, roligare kan k´´an ha, menade han när han slokörad(!) rullade mot bilen.

Schnurrbarth, Bokis och Elitaren rullade vidare. Kvart i åtta skulle man möta upp Snabbgruppen vid Brukshundklubben. Så började Bokis cykel att kugga. Det visade sig vid en okulär besikting att mellanklingan fram var så nersliten och vissa tänder borta att den kuggade helt enkelt. Det är bara att se till att införskaffa ett lösgarnityr, ny mellanklinga dvs och ny kedja. Det blev till att lägga upp kedjan på stora kakan fram och välja stigar som inte var allt för tungtrampade. Etn sväng på ridstigen genom mossen och sedan vidare runt sjön. Här blev det till att köra slalom mellan alla älskande par. Snacka om vårkänslor. Över allt var det kopulerande par. Var de inte kopulerande så letade man efter någon att kopulera med. Hundratals om inte tusentals paddor var ute på friarstråt. Det gällde att hålla tungan i rätt mun så man inte körde över någon eller sabbade akten. En fantastisk upplevelse, vårdagjämningen till ära. Dessutom var det den internationella lyckodagen idag.

Lagom till kvart i åtta så mötte man upp snabbgruppen. Denna gången hade de lyckats trampa på så pass att de var i tid till den avtalade mötesplatsen.

Nästa träning på söndag kl 10.00 i Saxtorp på MTB.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb

Samling vid Fotbolssgolfen. Nesor och en rödsvettig
White Lady. I bakgrunden en halvsovande
Röde Baronen i sin rock.

Schnurrbart besiktigar Bosse Bus öra. Vax eller sintrad
aluminium? Hur som helst så går de av i parti och minut! .

Exhibisionister? Hur som helst så lät de inte sig genera
när strålkastarljuset föll på det kopulerande paret.
De lät sig villigt bli fotograferade!

Söndag 16 mars. Nu känner man bättre igen det Skånska marsvädret. Ett ohemult blåsande och regn. Det öste på bra från himlen. Men en koll på dmi.dk och raarbilden gav att snart skulle regnet ha dragit över. Det var bara hatt stalla ut MTB'n och rulla iväg till Piruetten. Men hur det än bultades på dörren så förblev den stängd. Intet annat att vänta. Piruetten och Kicken är de två riktiga solskenscyklisterna i Cyklofånaran. Piruetten hade säker släååt en morgonfis och dragit upp täcket för att somna om när regnet smattrade mot rutorna. Elitaren gjorde en tur hem om igen för att byta handskar. De tunnaste var väl kalla i regnet. Sedan var det att sätta kosan mot Saxtorp. Lagom där så var det någon som försökte smita där ifrån. Två MTB's på taket och klockan var inte mycket mer än kvart i tio. Men när de såg att fler dör upp så gjorde de en rundpall och kom tillbaka och plockade ner cyklarna från taket.

Allt efter hand så dök det upp allt fler. Till sist var det lika många till träningen denna regniga söndagförmiddag som antalet ledamöter i Svenska Akademien, aderton lltså. Siffran är inte officiell då notarius publicus, Fondri, inte har bekräftat den. Men både Löpar'n och Elitaren har kommit fram till siffran, så den är väl nästan säker i alla fall.

Gissa om det blev "haugesläpp" när Kicken dök upp. Det brukar krävas klarblå himmel och en strålande gul sol för att locka ut honom. Men här kom han, strälande glad. "Jag hade bestämt mig igår att jag skulle cykla" berättade han. Det är synd att han inte oftare bestämmer sig dagen innan utan låter vädret bestämma när han vippar påpå persiennerna på morgonen.

Fondri tog i med myndig röst och förklarade att det blev tre grupper denna söndag. Själv tog han omhand nybörjargruppen. Där var några nya som anslutit idag. White Lady tog hand om snabbgruppen sedan blev det lite stakande när han skulle berätta att Elitaren tog hand om Elitgruppen. Det såg ut som om det pågick en inre strid i honom. Men så blev det. Elitaren rullade iväg och åtta Cyklofånar följde efter honom. Det är starkt att halva gänget skulle köra i bästa gruppen, Elitgruppen!

Skogen såg annorlunda ut nu. Det hade varit torrt länge men nu var det ordentloigt blött med stora vattenpölar och dynga. Det tog inte lång tid innan alla (utom Tess) var helt prickiga av dynga. Man letade vindlande stigar i Saxtorpsskogen. Kors och tvärs körde man. Vid ett tillfälle så protesterade Ögat och sa att det var en återvändsstig. Det var bara att lyda och göra ett lappkast på cykeln och leta sig ut igen. Efter en knapp timme så var det dags att dra sig över mot Järavallen via Välandalen. Vid passagen in på stigen runt stora sjön så fick Tess visa vad hon lärde sig förra söndagen med att köra över björkstocken. Jodå, det läxförhöret klarade hon galant. När man kom upp på ängen efter ha kört på stigen väster om stora sjön så siktades de andra Cyklofånarna. Så man svängde upp dit vid parkeringen utanför Brukshundklubben. Jodå då var både nybörjargruppen såväl som snabbgruppen där. Strax rulladee en del nybörjare hem och en del av snabbgruppen rullade iväg. Det var dags för Elitkakor. När de var uppmumsade och alla var styrkta för vidare äventyr så rullade man vidare. Glädjande nog så var det ett par av snabbgruppsmedlemarna som passat på att avancera till Elitgruppen. Starkt och modigt!

Tess ropade att hon inte ville köra i endurospåret. Så det blev rakt fram och sedan i utkanten av kärret för att ta sig mot gångbron och över till västra sidan av Järavallen. Rajkt igenom skogen och ut till parkeringen för att sedan ta sig in i fårhagen för att ta litorinastigen spm går uppe på vallen. Tallskogen till vänster och Öresund till höger. Detta är den finaste stigen i dessa delarna av Skåne. Lite snirklig och småkuperad med en sagolik utsikt. Vid änden på stigen så smalade man hop sig coh hoppade över staketet för att fortsätta runt på gula slingan för att ta sig mot gångbron igen.

Dessa stigar är relativt lättrullade så farten var hygglig. Upp över bron och vidare mot Brukshundklubben. Man hade bestämt återförening där kvart i tolv. Elitgruppen var där prick. Snabbgruppen kom lite efter. De är inte snabba no, helt enkelt. Dett räcker inte med att vara snabb, du måste vara elit!

Nästa träning tisdag kl 18.00 vid fotbollsgolfens parkering på MTB.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb

Solskenscyklist Kicken kom trots regnvädret,
dessutom sken han som solen!

Nej det är ingen valross, det är Kickens mustasch som
viftar när han glatt samspråkar med Löpar'n.

Löpar'n har bränt fyra ekrar i bakhjulet. Detta fixade han
till genom att köpa två helt nya hjul. Dagen till ära var det
premiärtur!

Här visar Tess att hon gjort sin hemläxa och tar sig
galant över björkstocken.

Torsdag 13 mars. Vilket väder. Det bara spritter i kroppen av vårkänslor. Tänk att man kan lämna skoöverdragen hemma och även ha tunna handskar. Med glädje grenslades den gamla Moongoosen och ivrigt trampades det iväg mot Saxtorp. Alldeles strax dök det upp en rosaklädd cyklist med et väldigt brett styre. Den profilen var inte att ta fel på. Det var White Lady som kom till mötes. Inspirerad av det fina vårvädret så hade hon rullat hemifrån tidigare för att få njuta ännu mer av årstiden. Gemensamt så trampade man upp till Saxtorp där det började rulla in fler Cyklofånar. Bosse Bus hade lyckats få hop en hel cykel dagen till ära. Men han umgås djärvt och seriöst med tanken på att köpa en tredje MTB så att han kan vara någorlunda säker på att ha en hel hoj i reserv...

Strax efter sex så rullade man iväg ut i skogen med Bosse Bus i täten tätt följd av Elitaren. Det rullade på skapligt men efter sisådär en tjugo minuter så delade man upp sig i en Elitgrupp och en snabbgrupp. Bosse Bus kände sig fräsch idag och dristade sig till att gå upp i Elitgrupp från snabbgruppen. Förutom Bosse Bus så utgjordes denna grupp även av Bokis, Schnurrbarth och Elitaren. Elitgruppen rullade iväg först så att snabbgruppen inte skulle utgöra kork/hinder för dem. Tänk att man kan cykla i en halvtimme tre kvart innan lyset behövs sättas på. Helt fantastiskt, vilken känsla! Efter tre kvarts snirklande runt i Saxtorpsskogen så var det dags att ta sig över mot Järavallen. Några snirklande rundor runt stora sjön innan man satte kosan mot gångbron. Här stannade man för en Elitkakspaus. Här såg Bosse Bus nöjd ut. Här fick han belöningen efter att ha slitit hårt i Elitgruppen, en Elitkaka. Denna goda chokladsmakande energibomben lättade humöret och gjorde att krafterna återkom. Styrkta så var det dags att rulla vidare. Över bron och in på slingorna så långt söderut man kunde komma för att sedan ta endurospåret norrut mot bron igen. Snirkligt och knixigt är det. Strax innan man var framme så mötte man snabbgruppen som kom älgande i motsatt riktning. Snabbgruppen visade sin respekt och vördnad för Elitgruppen genom att stiga av och lämna plats så Elitgruppen obehindrat kunde rulla vidare.

En liten lov till över ängarna innan man återvände mot bron för att sammanstråla med snabbgruppen. Sedan blev det gemensamt ttrampande mot Davidslidsvägen där Bokis och Elitaren vände av medan de övriga fortsatte norrut.

Nästa träning på söndag kl 10.00 på MTB i Saxtorp.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb

Samlig vid Fotbollsgolfens parkering i Saxtorp. Bosse Bus
fipplar med sin Bell skatehjälm. Bell heter som bekant
Skönheten i Skönheten och Odjuret. Men skönhet är han
knappast så då måste han vara...

Elitkakspaus vid gångbron. Bosse Bus i mitten flankerad
av Bokis till vänster och Schnurrbarth till höger.

Söndag 9 mars. Så var det dags att cykla igen. Precis tre veckor sedan förra gången. En förbenad förkylning hade däckat Elitaren. Men nu var han så pass att han kunde rulla ut i skogen. Precis när han rullade iväg för att hämta upp Piruetten kom Piruetten rullande. En snabb sväng hem om igen. Det var väl lågt tryck i bakdäcket, även för Piruetten. Men några snabba pumptag med fotpumpen så var det avklarat och färden mot Saxtorp kunde återupptas.

I Saxtorp så var det ingen där. Men klockan var tio i tio så man tog en lov runt på stigarna vid fotbollsgolfen. När man kom tillbaka så började det rulla in den ena Cyklofånene efter den andra. Bokis, Fondri, Schnurrbarth, White Lady, Hillis, Tess, Nesor, Mini, Lille Skutt med flera men ingen Löpare... Han var trött och hes idag. Han hade varit på pub igår och vrålat sig hes även om han svalkat strupen med ett antal kalla så var den sårig ändå.

En del hade varit i Genarp och cyklat igår. Bl a White Lady. Hon var mer taggad än vanligt. Det var nästan så att fradgan stod runt munnen på henne. Här skulle det cyklas idag. Ingen gemensam uppvärmning utan snabbgruppen ville fisa iväg själv. Man tordes inte hänga på Elitgruppen. Det var kanske för att de var slitna efter gårdagen. Men heder till dem som inser sina begränsningar.

Elitaren tog spets och anförde trupperna. Stigarna var mer farbara nu. Många av träden som tidigare blockerade stigarna var uppsågade och undanröjda nu. På sina ställen låg där dock tjockt med ris så det kunde vara svårt att ta sig igenom ändå. Men det blir ju allt bättre efter hand.

Hopp och skutt alltså. Emellanåt fick man stanna till så att klungan kunde samlas igen. Men det rullade på bra. Efter en spenderad timme på stigarna i Saxtorpskogen så satte man kosan över Välandalen och mot Järavallen. Här tog man en Elitkakspaus prcis när man kom ner till stora sjön, vid björken som ligger över vägen där. När Elitkakorna var uppätna så var det till att testa att köra över trädstammen. Fondri visade pedagogiskt hur det gick till rulla fram, ryka upp i stuyret och sedan lugnt rulla över. Mini & Tess provade på och klarade det galant. Problemet att ta sig över sådana hinder sitter mest innanför pannbenet. Tvekar man och är osäker då misslyckas man lätt. Men kör man på och litar på sig själv brukar det fungera hur bra som helst. Alla gånger som de körde över stocken så klarade de hindret. Fondri och Elitaren stod beredda att ta emot om det skulle misslyckas, men det gjorde man alltså inte, misslyckades.

Sedan var det till att fortsätta runt sjön för att ta endurospåret ner i mossen. Här var det en passage till där man fick hoppa över stock. Men med nyvunna kunskaper så var det ju inget problem. Så vidare runt bort mot kohagen för att ta spåret längs hägnet. Ju längre in man kommer ju dyngigare blir det. Några stopp när hjulen sjönk djupt ner i dyngan. Men alla kom igenom och så kom man ut vid ängarna mot Hofterup/Ålstorp. Där vände man norrut igen och körde tillbaka mot Järavallen genom mossen och kom ut ungefär där man kom upp ur mossen när man körde endurospåret. Så blev det en liten sväng till runt lilla sjön innan man rullade mot Saxtorp igen. Bokis & Elitaren vinkade hej då när man nådde Davidslidsvägen och svängde mot Hofterup & Dösjebro. De övriga fortsatte mot Saxtorp.

Nästa träning på tisdag kl 18.00 på MTB i Saxtorp.

Mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb

Björken som ligger över stranden/vägen vid stora sjön
fick utgöra testbana för att ta sig över utan att stanna.

Här kommer Tess och rullar galant över stocken.
Ramla? Icke sa Nicke!

Uppsamling efter att ha kört Endurospåret. Schnurrbarth
so passar på att ta sig en slurk medn de sista tar sig ur kärret.