Bosse Bus på örat och blev bra dragen!

Torsdag 31 oktober. Det var ett fasligt blåsande. Måndagens storm/orkan var över. Men blåsandet är ihållande. Trots detta så dök det upp sju stycken som var sugna på att cykla. Bosse Bus, Bokis, Fondri, Earl Grey,Femma, Elitaren och så en ny förmåga. De som cyklat i tisdags kunde berätta att det låg en del träd och grenar på stigarna. Bitvis var det att gå och lyfta cykeln över hindren. Men med mycket tramp i benen så var det bara ut och rasta av sig. Ut på de vindlande stigarna i Saxtorpsskogen. Bokis hade ny lampa som lyste hans väg. Ja det var ett sådant lyft för honom att han själv lyste ikapp med lampans 900 lumen!

Efter en halvtimmes cyklande i Saxtorpsskogen så sattes kosan mot Järavallen. Där var det mindre med kullfallana träd. Ner över välanbäcken och vidare ut mot sjöarna. När stora sjön rundats så visade Fondri vägen mot ett spår ner i mossen som en motocrossåkare kört upp. Det är den slinga som Elitaren kört sönder sin bakväxel på. Detta två gånger. Det fanns en viss spänning och olustkänsla. Skulle detta fungera idag? Jodå, det fungerade för alla utom Bosse Bus som körde av sitt växelöra på precis samma ställe som Elitaren gjorde! Var det månne samma gren? Hur som helst var det slutåkt för Bosse Bus. Han vände cykeln i spåret och började lunka mot sin bil. Resterande klunga fortatte stigen ut för att sedan vända och köra ikapp Bosse Bus. Earl Grey och Fondri knuffade honom till bilen så han slapp att gå de kilometrarna. Medan denna räddningsaktion pågick så körde de andra runt på vallarna vid stora sjön. Upp och ner för slänten. Det blir ett slags intervallträning. Strax anslöt Eart Grey och Fondri igen.

Med fondri i spetsen så var det vidare in mot Järavallen. Motocrosspåret togs åter igen. Denna gången klarade alla sig. Inga haverier denna gång. Skönt. Sedan vidare på ridstigen genom mossen för att dra sig mot gångbron över motorvägen. Nu började ljuset falna för Femman så han vinkade adjö för denna gången och drog sig hemmåt så han hann hem innan ljuset slocknade. När man kommit över bron så blev Fondri i sitt esse. En ny stig som var uppkörd av en motocrosshoj löper längs motorvägen. Trixig och teknisk, men kul. Dock ack så krävande. Det var ingen match att hålla sig varm på den stigen inte.

Tillbakafärden körde man på stigar inne på Järavallen Upp över bron igen och vidare mot kärret. På väg dit så hittade man ytterligare en cyklist. Ensam var han, men ville gärna ha sällskap. Så han hängde på genom kärret. Här låg det träd lite här och var. Vid ett ställe så var det så gyttrigt att man knappt kom igenom stormfället med cykeln. Men skam den som ger sig. Med muskelstyrka och envishet kan man komma långt. Väl igenom kärret när man kommit upp strax söder om Paintballbanan så skiljdes man åt. En del fortsatte norrut mot Saxtorp medan andra tog sig mot Hofterup och Dösjebro.

Nästa träning på söndag. MTB i Saxtorp kl 10.00.

Se även Landskrona CK's Facebooksida: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Bosse Bus körde sönder växelörat!


Fikapaus med Elitkakor. Fr v: Femman, Nyingen, Bokis,
Fondri och Earl Grey.


Såhär kan det se ut när man skall trassla sig igenom ett
stormfälle. Här är den ensamme cyklisten fångad vid den
svåraste passagen

 
Femman erkände!

Söndag 27 oktober. David, Cykelhandlar'n i Lödde. Vilken pärla. Innan lucnh i fredags så lämnade Elitaren in sin trasiga cykel. Vid 3-4 tiden på eftermiddagen kom ett SMS att cykeln var klar att hämta! Vilken lycka. i och för sig så hade Elitaren en plan B. Han hade plockat fram och smort upp sin gamla MTB. En heldämpad Batavus B-one Hyper Three! Alltså en blytung gungande svajig sak där inte växlarna fungerar riktigt.

Vädret var jättefint. Ljumt och solen var på väg att byta igenom molntäcket. i Saxtorp så samlades det Cyklofånar allt efter hand. kicken, Bokis, Bosse Bus, Femman, Fondri, Earl Grey och så en hel flock med "nyingar". Lite svårt att hålla räkningen på alla. men sisådär 13-14 stycken blev det. Bosse Bus tog ledningen och rullade ut påFotbollsgolfen och vidare runt på snirkliga stigar i den delen av skogen innan man kom ut på vägen igen och satte kosan ut mot grusvägen som går ut till vägen mellan Häljarp och Saxtorp. Här mötte man en bil som backadee in på en ficka lagom där gänget svängde av ut på rågången mellan åkrarna för att cykla bort mot scoutstugan. Här blev det ett litet stopp för att räkna in alla. Man hade beslutat sig för att ta det lite lugnt i början så att alla kunde hänga med. Detta var lite ovant för Bosse Bus. Cyklofånarna som kom efter kunde se hur det ryckt i benen på honom, men han lyckades fysat att holla kontrollen och därmed nivån på en skapligt låg nivå. Även om en del av nyingarna inte kunde tänka sig attt det gick att köra fortare. En lyxdag alltså. Att börja med uppvärmning istället för att direkt hamna i ett glödhett järn likt oxfilén på nyårsafton!

Så rullade man runt på de vindlande stigarna i Saxtorpsskogen. Några stopp lite då och då för att samla hop gänget. Vid ett sådant stopp så kom det två cyklister till och anslöt sig. Men allt efterhand så föll det från en del. Man delade upp sig i två grupper precis innan Välandalen. Här kom det också ett oväntat erkännande. Femman var en av huliganerna som satt upp de försåtliga bommarna vid spången över bäcken. Det var villaföreningens initiativ. Man hade problem med att någon eller några dundrade över där med motocrosshojar.

Fondri tog hand om nybörjargruppen som skulle hålla ett lite lägre tempo. Man kunde se hur det gnistrade i knäna på Bosse Bus nu när han skulle få öka tempot. Bokis, Kicken, Röde Baronen, Femman ooch Elitaren hängde på Bosse Bus. När stora sjön var passerad så möttes de båda grupperna igen. Bokis passade på att byta grupp till den långsammare. Med en stinn blick drog Bosse Bus iväg igen. Ridstigen och så igenom mossen och ut till Ålstorp. Vidare på grusvägen som går förbi jakttornet för att sedan ta stigen som går på baksidan av fårhägnet och ner till stora ängen söder om Hofterups mosse. En runda runt här och så vidae ut på vägen igen. Elitaren körde då fram och undrade hur Bosse bus hade det med magen. Vadå? Undrade han. Har ni luktat något??? Nej det var inte odören som avsågs. Hade månne bergsfürern lite kurr i magen. VAr det inte dags för en elitkakspaus? Jo det var det absolut. Bosse bus ämnade att svänga in på stigen som så småningom skulle leda tillbaka genom mossen. Men där var det en ryttare som förskrämt försökte sätta sig i säkerhet för Cyklofånarna. Så klungan fortsatte en bit till mot Skönadal innan bosse hittade en avstickare till vänster. Elitkakor plokdes fram och Kicken försökte plocka fram andra saker för att dehydrera. Men det var problem. Det hjälpte inte ens att han fick en Elitakaka att locka med. Den företagna uppgiften fick senareläggas...

Styrkta av Elitkakorna så rullade man vidare mot Skönadal och tog sedan Ridstigen genom skog och ängar tills man kom ut vid en gödselstack. Där satte man kosan tvärs över Grand Prixvägen ooch ut i skogarna norr om ridhuset. Av naturliga orsaker är många av de stigarna söndertrampade av hästar. Så bitvis var det mycket tungt underlag att cykla, ja inte på utan, genom. På den sidan finns det många trevliga stigar att cykla på. Men Bosse Bus var lite ovan vid omgivningarna och kom gång efter annan in på de asfalterade gatorna. Håller man sig bara borta från dessa gator så är där många kul stigar som vindlar sig igenom denna delen av skogen. Så kom man ut på Grand Prixvägen och fortsatte norrut för att svänga in Lodjursvägen. Här vinkade Kicken adjö. Hans permissionhade gått ut och hade nu brått att ila hem så att han ite fick kasernförbud.

Den resterande delen av klungan rullade vidare upp mot paitballbanan och sedan stig så man kom ut på Davidslidsvägen. Här stannade man till för att ta hej då av Elitaren som vände hem via paintballbanan där det pågick vild skottlossning accomanjerade av en massa skkrik och hojtande. Lite förskrämt äljade Elitaren på här och försökte hålla koll så att han inte skulle komma i skottlinjen. Han klarade detta och kom hem utan färgfläckar.

Nästa träning tisdag kl 18.00 på MTB i Saxtorp.

Se även Landskrona CK's Facebooksida: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Samling i skogen. Ytterligare två cyklister anslöt sig här!


Elitkakspaus i närheten av Skönadal. Fr v: Kicken,
Earl Grey, Bosse Bus, Femman och Röde Baronen.

 
Huligan arrangerade cykelfälla!

Torsdag 24 oktober. Ett riktigt fint höstväder om än blåsigt. Elitaren stallade ut Mongoosen ur stallet och rullade iväg mot Saxtorp. Han var glad över att söndagens haveri var ganska enkelt avklarat. Det stukade växelörat hade riktats och väkxlarna verkade att fungera klockrent. I Saxtorp så dök Bosse Bus upp. Tillsammans körde de några varv mellan rondellen och Stora Byvägen. Men när klockan blivit sex-sju minuter över sex så rullade man ut i skogen. Bosse Bus var lite öm i axlar och ben. I tisdags hade han kört på en stubbe och gjort en volt över styret. Så man bestämde sig för att ta det lite lugnt. Nu fick det väl ändå vara slut på incidenterna.

Första knappa timmen tillbringade i Saxtorpsskogen. Man fick stanna några gånger för att Bose Bus llampa slocknade. Någon typ av dålig kontakt verkade det att vara. Knackade man på manicken så började den lysa igen för att sedan slockna på något skakigt parti. Lampan demonterades och sattes hop igen. Så fungerade den för att sedan slockna igen efter en liten stund. Men efter att åter igen demomterat den så spottade Bosse Bus (galla?) på kontakterna. Därefter så verkade han ha bringat ljus över verksamheten igen! Nu var man framme vid Rasten och satte kosan mot Välandalen. Bosse Bus låg först och tog det osedvanligt lugnt nerför ravinen vid bäcken, vilket var tur. Någon huligan har satt upp bommar på andra sidan spången. Någon memmahändig ligist har svetsat hop några rörstumpar och gjort en passage som knappast någom barnvagn kommer igenom, och heller inte någon cyklist. Rören är helt obehandlade och lagom rostiga och syns därmed inte speciellt bra. Inga varningar eller annat som gör att man kan se dem. Så var aktsam vi denna passage!

Så rullade man över till Järavallen. Lite vindlande stigar. Bosse Bus hittade någon ny som han ville testa. Men den var av den karaktären att det var till attt vända 180 grader... Men så hittade man den riktiga stigen som rundar stora sjön på västra sidan så man kommer fram vid passagen in till den lilla sjön. Uppför stigen till vänster och så dök Bosse Bus ner i mossen till vänster. Där är en motorcykel som kört upp ett spår där. Kletigt och uppkört. Men det är ju bara att trampa på. När man skall upp igen så är där en brant backe som man inte självklart alltid lyckas cykla uppför. Duktigt brant är den. Bosse Bus fixade det. Men något hände med Elitarens bakväxel. Denna gången gick det inte att rikta. Växelörat gick av och hela bakhjulet lossnade... Tablå. Precis som söndagen. Efter en timmes cyklande ungefär så var det haveri och hemfärd. Bosse Bus och Elitaren följdes åt tills man kom ut på ridstigen. Där tog Bosse Bus höger och Elitaren vänster. Framför sig hade han fyra kilometers traskande, ledande sin trasiga cykel... Skall inte eländet ta slut snart?

Nästa träning söndag kl 10.00 på MTB i Saxtorp.

Se även Landskrona CK's FAcebooksida: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Bosse Bus fipplar och spottar på sin lampa för att få
ljus i den igen!
 
Elitaren blev tagen i örat!

Söndag 20 oktober. Duggregn men milt. Elitaren rullade iväg mot Saxtorp i uppvärmningstempo. Precis på krönet på backen vid Davidslidsvägen så kom det en kille och trampade om. Han hade säkert varit hos Jerka och handlat söndagsfrallor. Han jobbade på för att köra om. Elitaren fortsatte i sitt uppvärmningstempo. Killen tittade allt oftare bakåt och tempot gick sakta ner för honom och Elitaren kom allt närmre. Så passerade Elitaren honom och passade på att fråga om han inte skulle hänga med på resten av turen också. Svaret var mest likt ett stönande. Det gick inte att ytda till klar svenska i alla fal. Resurserna gick till att försöka syresätta kroppen som snart skulle mumsa i sig färska, regnblöta, frallor.

Vid busskuren så dök Bokis, Fondri, Kålle, Bokis, Cres och Kicken(!) upp. Schnurrbarth kom farandes i sin bil för att överlämna lite hemligheter till Elitaren. Han skulle inte cykla. Förkyld som tusan var han. Så det var hem till sofflocket igen och kanske en hela(nde) whisky. God bättring Schnurrbarth.

Bosse bus tog ledningen och rullade ut i skogen. Det är fantastiskt med Saxtorpsskogen. Det är inte en jättestor skog. I Norrland hade man väl mest kallat den en dunge. Men där är myriader med stigar. Hur mycket man än kör där så hittar man ofta någon nystig som man inte känner igen. Att fördriva en timme eller två på denna relativt lilla yta är inget problem. Du behöver inte köra på samma stig två gånger för det.

Cyklofånarna var inte ensamma i skogen. En del hundägare var ute och rastade sina fyrfotingar. Ett och annat hästekipage råkade man på också. Här gäller det att vara försiktig. Hästar gillar inte Cyklofånar. De blir stressade och står och stampar och frustar. Det är ju inte kul om en häst skulle snedtända...

Snirklande runt gick det. Ibland var stigarna väldigt krångliga och tekniska. Borta vid familjen Ulmestig så hade en stor tallgren blåst ner och lagt sig över stigen. Det var bara att ge sig ut i snåren för att ta sig förbi. Detta gällde dock inte för Cres. Hans självbild är att han är en stridsvagn och kan forcera det mesta. Det gjorde att han fastnade i tallgrenen. Så där blev inget avancemang på grund av det vägvalet. Nu får vi hoppas att Benny jagar igång motorsågen och röjer stigen inför nästa träning.

Färden fortsatte men fick strax ett abrupt slut. Elitaren fick in en gren i bakväxeln som knäcktes till och gick upp på ovansidan av kransen. Det var definitivt stopp. Dax att promenera... Man var så långt bort i skogen som man kunde komma i princip. Men till sist enades man om att Bosse Bus skulle rula iväg och hämta sin bil medan de övriga skulle knuffa på Elitaren mot parkeringen i Saxtorp. Fondri och Cres knuffade på Elitaren. Det gick bra ända tills man passerat scoutstugan. Vägmitten där var upptrampad av hästar. Det var där Elitaren rullade med en påknuffare på respektive sida. Till sist så blev der för tungt att knuffa. Ja det var inte helt enkelt att styra i den lösa vägbanan heller. Framhjulet ville gå på alla håll. Så det blev en liten promenad innan man kom till lite nerför och enfast vägbana. Lagom till man kom fram mot parkeringen så rullade Bosse Bus ut för att komma till möte. Cykeln lastades och Elitkakor delades ut innan det blev bilfärd hem. Tack alla härliga Cyklofånar för hjälpen!

Väl hemma så demonterades växeln och växelörat. En omgång i skruvstycket och lite riktning med rörtången så fungerar cykeln igen!

Nästa träning på tisdag kl 18.00 i Saxtorp på MTB.

Se även Landskrona CK's FAcebooksida: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb

 


Här ser vi hur eländig Elitarens bakväxel ser ut efter
mötet med grenen.


Cyklofånarna håller rådslag om hur man skall fixa Elitarens
hemfärd. Fr v: Bosse Bus, Fondri, Kicken, Kålle och Bokis.


Med lite verktyg och våld så fixade Elitaren cykeln så
den är parat inför nästa träning. .

 
Bokis lyste (med sin frånvaro!)

Torsdag 17 oktober. Det var stressigt. Klockan fem satt Eiitaren uppklädd på ett kundmöte i Malmö. 55 minuter senare så anlände han ångande till Saxtorp på MTB i full cykelmundering. Han hade aviserat sen ankomst men var faktiskt andre man på plats efter Bosse Bus. Så dök även Cres upp och två av de odöpta hangaroundsen. Löparn'n och White Lady har ju åkt till Amerika så de kommer inte. Däremot väntades det att Bokis skulle komma. Men han lyste(!) med sin frånvaro...

Bosse Bus hade lovatt att det inte skulle bli så hårt idag och drog iväg som ett jehu. Det var till att svälja spyor från start. Det rullade på ordentligt. Kors och tvärs i Saxtorpsskogen. Bosse Bus först. Allt efter hand så halkade Elitaren efter. Först var det Bosse Bus tillsammans med Cres som drog ifrån och tidvis fick vänta in. Men efter en halvtimme eller så så var det Elitaren som kom på svansen. Så talades man vid och så sänktes tempot lite. Elitaren fick cykla först och visa vägen. Detta ledde till att man efter 50 meter höll på att köra in i gapet på ett gäng skällande gårdvarar. Som tur var så var det inhägnat. Det var bara till att göra ett lappkast och försvinna ut samma väg som man kom in. Skogen ser helt annorlunda ut på natten. Även om man har bra ljus så kan det emellanåt vara svårt att orientera sig. Eltaren hade skaffat sig takgök dagen till ära. Alltså en lampa att ha på hjälmen. Men det visade sig att den satt för långt fram så ljuset kom rakt ner på styret. Det gick int att vrida upp den tillräckligt så att han kunde få nytta av ljuset. Lite lättare att se vad pulsklockan stod på. Men den displayen är så liten och usel så att det inte alltid går att läsa. Detta trots att han hade sina glasögon på. Skärpning Polar!

Efter en timmes cyklande så avvek en av hangaroundsen. De fyra kvarvarande drog sig så smått mot Välandalen och sedan över på Järavallen. Lite kringeikrokar där och så igenom mossen till Ålstorp för att sedan vägar och stigar så man kom upp i kohagen norr om Jan-Åkes tidigare Strutsfarm. Innan därfick man till sist stopp på Bosse Bus så att man kunde få lite fikapaus och knäppa någon bild. Styrkta av lite kaloriintag så rullade man vidare ut i kohagen för att sedan rulla tillbaka igen. Förbi Paintballbanan och upp till Davidslidsvägen. Där vinkade Elitaren adjö och vände hemåt samma väg via Paintballbanan.

Nästa träning på söndag kl 10.00 i Saxtorp. Se även Landskrona CK's Facebooksida: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Ångande kämpar i skogen i det kompakta oktobermörkret!
 
Cres knarrade iväg på kosläpp!

Söndag 13 oktober. Ännu en mild höstdag. 12 grader och ett fint,fint, fint duggregn.Regnet befann sig mitt emellan hög luftfuktighet och lätt duggregn. Små,må vattdendroppar lade sig på glasögonen så att sikten minskade. Skulle brillorna vara på eller inte. Jo de fick sitta där. De hindrar ju att björnbärstaggar och annat kommer in i ögonen. Så det finns en poäng med att ha dem på. Det anslöt rikligt med Cyklofånar. Cres, Fondri, Bokis, Schnurrbarth och så två nya som dök upp för förta gången ochtvå stycken som varit med någon gång tidigare, men ännu inte indöpta i Cyklofånekretsen. Men lite flitigare närvaro så kommer dopet att ske!

Fondri berättade att han skulle visa stigarna och att man skulle hålla ett lågt tempo så att alla skulle kunna hänga med. Blicken som han riktade till Bokis var lika dan som kattens när den skall leka med råttan... Vad måde det bliva av detta. När det påpekades för Fondri att hans blick inte stämde med hans uttalande så svor han att det var sant, men blicken förändrades inte... Hej hopp ut i skogen. Cres hade mycket spring i sina ben han hoppade och studsade hela tiden. Tidvis påmindes hans cykelstil mer om kosläpp än MTB i Saxtorpsskogen. Där var mycket energi som skulle lekas ur. Sedan har han ju något vajsing med sin sadel. Den knarrar hela tiden. På frågan om hur en så ung pågaspoling kunde låta som en knarreröv såsvarade han att han ville smälta in i gänget. Tack för den! Men huruvida att knarrandet inte åtgärdas beror på att han vill mörka att han sitter och småfiser lite på cykeln är ännu inte klarlagt. Men troligen blir det så inom kort.

Fondri ledde truppen på de stora genomfartsstigarna i skogen. Detta så de nyanslutna skulle kunna orientera sig själva efter denna dag. När en knapp timme hade gått så drog sig gänget över Välandalen. Men till gruppens stora förvåning så bromsade både Fondri och Cres när de skulle köra över spången. Trots att båda är seglare så är de rädda för vatten. Bromsa på en raksträcka, det finns ju inte!

Så var det över på Järavallen och en tur runt den nya sjön. Här blev det lite komplikationer då några av de nya blev överraskade av en stock som låg tvärs över stigen. Lite rullning i snåren. Men det var bara att borsta av sig och upp igen. Framme vid Brukshundklubben så skulle de två nyanlända rulla hemåt. Men en ny cyklist kom då och anslöt spontant. Så var det på det igen. Uppförbacke, nerförbacke, svängelisväng och trixande. Nu ökade Fondri tempot. Det har vi bevis på. Det är bara att titta på pulskurvan. Nugick pulsen genom det orange fältet och upp i det röda. Som mest nio slag under max. Inte konstigt att det blev tungt emellanåt. Men det är bara att bryta hop och trampa vidare. Efter ett pa timmar i grönskanrå rundades det av. Bokis och Elitaren rulade mot Hofterup och Dösjebro medan övriga vände norrut mot Häljarp & Landskrona.

Nästa träning på tisdag. Saming 18.00 vid Infarten Landskrona. Se även på Landskrona CK's Facebooksida: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Fondri, dagens överkommendant, fotograferar styrkorna
medans de fortfarande lever.


Återsamling efter att några haft markkontakt. Längst
till vänster Bokis. De andra tre är nya eller nästan
nya ännu odöpta Cyklofånar.

 

 

 
Bosse Bus sadlade om när han råkade ut för stolpskott!

Torsdag 10 oktober. Regnet hade upphört och det var inte speciellt kallt. Skönt med en mild höst. I Saxtorp så väntade Bosse Bus och White Lady. Efter hand så anslöt allt fler. Bokis, Kålle, Schnurrbarth, Peak, Fondri. Cres skulle ansluta senare vid sjutiden. Fondri tog spets och rullade på ut på fotbollsgolfen. Eftter en stund så råkade man på en ryttarinna som höll på att skritta runt i en ring. Men efter en kontakt med henne så var det ok att passera. några minuter senare var man tillbaka på samma ställe. Samma procedur upprepade sig. Denna gången för sista gången. Vidare ut i Saxtorpsskogen några vindlande rundor. Så plötsligt gick Peak omkull. Elitaren var nudd på att använda hans rumpa som cykelställ. Men det klarade sig med en hårsmån. Punka på framhjulet. Det provades med att fylla i luft och cykla vidare. Men det tog inte lång stund innan det var platt igen däcket. Ingen reservslang hade han med sig. Men Elitaren ställde upp med sådan. Under tiden Peak och Fondri bytte slang så tog de övriga en runda under ledning av Bosse Bus. Tillbaka igen så visade sig att det var fel slang. Den var för klen till Peaks ballongdäck. Så det skakades fram ytterligare en slang och en ny runda för alla utom Peak som fick byta slang själv denna gång.

Efter haveriet så var det dags för att få igång träningen. Ja alltså att den var oavbruten. Tempot räckte till och blev över som det var. Men att få cykla utan olycksaliga avbrott. Bosse Bus älgade på med sina långa skånkar. Likte en skenande ångmaskin for han över stock och sten tills sadeln föll av. Efter lite letande i mörkret hittade man alla detaljerna. Det var bulten som gått av. Materialutmattning. Som grädde på moset tog även batteriet i hans lampa slut. Men det var ändå dags för honom att dra sig hemåt. Han hade tvångskommendering i hemmet. Han skulle följa med och handla. Så stående på sin hoj rullade han mot sin parkerade bil. De övriga Cyklofånarna följde med och lyste upp vägen för honom. När han var avlämnad i säkerhet vid sin bil så var det till att sätta sikte mot Järavallen. Då hörde Cres av sig och meddelade att han fanns vid Brukshundklubben. Fondri tog lead och visade genaste vägen dit.

Nu var siktet inställt på att ta sig över motorvägen och köra någon ny stig längs med motorvägen. På vägen dit så gick Bokis omkull. Han har inte riktig strålkastare på sin cykel. Så det är svårt att se allt som kommer i hans väg. Men det gick ok så man kunde fortsätta. Uppe på bron över motorvägen så bestämde sig Bokis och Elitaren för att fortsätta ut på vägen och ta landsvägen via Barsebäcksby till Hofterup. Och så blev det.

Nästa träning på söndag. 10.00 på MTB i Saxtorp.


Idag blev det bara två som fick Elitkakor, Elitaren och Bokis.
 
Fondri och Cres piggnade till!

Torsdag 3 oktober. Så var det dags tt dra till skogs med MTB för Elitaren. Övriga har ju redan varit ute ett par rundor MTB. Men nu hade alltså även elitaren smugit sig ur racergarderoben.

I Saxtorp så mötte Fondri, Schnurrbarth och Cres upp. En kvartett alltså. Bosse Bus är han kvar i VM-landet Italien? Bokis ligger han på sofflocket? Ja frågorna är många. Fondri tog ledningen och visade vägen ut i skogen genom fotbollsgolfen. Det tog inte många minuter innan Elitaren vurpade. Lös sand i en kurva gjorde att framhjulet gled undan och Elitaren hamnade på sida. Samma sida som vurpan häromveckan. Det gjorde rejält ont. Men efter några minuter så lade sig smärtan igen.

Färden fortsatte kors och tvärs i Saxtorpsskogen. Detta är ju Fondris bakgård så han känner till varenda grässtrå. Efter en knapp timmes cyklande i Saxtorpsskogen så tog man sig över Välandalen med sikte på Järavallen. Här hade Fondri hittat några nya stigar som han drog ut de övriga tre på. Mest spännande blev det när han ledde ner gänget för en slänt och sedan när man skulle upp igen så var det svårt. Fondri hade heller aldrig klarat den själv. Men här fick han stryk själv. Något hände i ryggen på honom. Han var tveksam om han kunde fortsätta cykla. Lita paus med Elitkakor och fotografering kombimnerat med lite stretching så helt plötsligt försvann det ryggonda lika fort som det hade kommit.

Nu var det bara att fortsätta. Vindlande stigar och snår samt ett och annat börnbärssnår. Det är det fina med att cykla MTB på den kalla årstiden. De tjockare kläderns skyddar mer mot björnbärstaggarna än när man kommer med kort sommarkostym. Både Cres och Fondri piggnade till. Fondri mest ordentligt för han tog antagligen med sig hem en tagg i vänster handled.

En tur över gångbron och några svängar runt på den västra sidan av Järavallen innan man satte kosan mot kärret för att ta sig över mot Ålstorp. Precis innan man tog vägen över kärret dök det upp några andra cyklister. Det var Jerka och hans kompisar som var ute och gjorde skogen osäker!

Efter att ha hälsat på varandra och växlat några ord så var det på tramporna igen. Ner mot och igenom kärret. Här skiljdes man åt. Elitaren cyklade söderut medan de tre övriga drog nordpå.

Nästa träning på söndag. 18.00 på MTB i Saxtorp.

mer info: https://www.facebook.com/LandskronaCykelklubb


Cyklofånar, en ljuspunkt i den höstmörka skogen.
Fr v: Cres, Schnurrbarth och Fondri.