|
|
|
|
Den "förlorade sonen" på kärt besök! Onsdag 27 mars. Trenne Cyklofånar träffades i Saxtorp. Nestorn, Dumle och så det kära besöket, FÅGLUM! Det var inte igår precis, som han förgyllde sällskapet. Normalt tränar han med Eslöv om onsdagarna. Men just nu var de på Mallorca på träningsläger. Men Fåglum blev kvar hemma i Sverige och fick på så sätt ett gyllene tillfälle att köra en repa med de gamla gubbarna. Färden gick via
Häljarp-Asmundtorp-Rönneberga-Tågarpå-Härslöv-Ottarp-Mörar Fåglum visade sig från sin starka sida. Aldrig någonsin har han varit så stark. Sina långa ben använde han lika effektivt som ett lok sina pistonger. De båda äldre herrarna fick mest skåda ryggtavlan på honom. Ja, jag har ett slappepass idag sade han lika nonchalant ut som när en inbiten rökare krossar fimpen i askkoppen. Den gråa hårfärgen på herrarna färgade även deras ansikten... Men skam den som ger sig. Låtsas att du är en tjur och att Fåglums klarröda tröja är Matadorens cape! Frustande jagade Dumle vidare. Hemskt vad du flåsar, uppmuntrade Fåglum arbetet med. Lika giftig i kommentaren som i sin fysik. Fåglum blir farlig på tävlingarna i sommar. Det är bara så. Efter Vallåkra så gick färden till Glumslöv-Ålabodarna-Sundvik och den härliga backen där. Uppe på toppen stannade trion för fotografering innan man rullade så smått mot Landskrona där Fåglum steg av. I Häljarp så stannade Nestorn vid sitt "casa". I ensamt majestät fortsatte Dumle hem till Hänkelstorp. Turen blev 79,5 km på längden och 715 meter på höjden. I snitt Lade Dumle 268W på pedalerna och förbrände 2137 Kcal. På bilden ser vi Fåglum och Nestorn. Fåglum på sin sprillans nya Pricipia. En hoj som är lika vass som ryttaren... Cyklofånarna lyckligt "Lottade" på Åsen! Söndag 24 mars. Dagen och den nordostliga vinden
till ära så skulle Söderåsen bestigas. Både fram och baklänges. Från
mötesplatsen i Saxtorp så gick färden över Häljarp-Asmundtorp-Vadensjö och så
upp över Rönneberga backar. Ner till Tågarp och så sväng till höger mot
Sireköpinge- Halmstad och så småningom Kågeröd, som ligger vid Söderåsens fot.
Kågeröd börjar stigningarna. Ner på lilla klingan och veva på med lätta och
lyckliga fjät. Klättringen inleds. Så småningom är man uppe på toppen, c:a 200
möh. Efter alla stigningar kommer det alltid utförslöpor. Så även på Söderåsen.
I Stenestad så tog man till höger och började nedstigningen till V. Sönnarslöv.
Klart och soligt var det, men kylan var påtaglig. Med solen i ryggen, motvind
och fartvind så sjönk kvicksilvet i kroppen i takt med nedstigningen. Men nere i
V. Sönnarslöv så tog man åt höger mot Bonnarp. Helt plötsligt försvann det isiga
när solen lyste med sitt ansikte mitt i Cyklofånarnas ansikten. Härligt.
Sedan dröjde det inte länge innan man mötte ett 10-tal cyklister med följebil i
motsatt riktning. I spets på gänget låg Cyklofånen Fåglum som kör för Eslöv CK
numera. Härligt Fåglum! Vägen mot Bonnarp-Ljungbyhed tillhör inte de trevligaste att cykla. Rak och platt är den. Men efter idrottsplatsen i Ljungbyhed får man så betalt för arbetet. Tag till höger och sikta mot Lotta på Åsen. Kaffestugan som ligger mitt i Söderåsens brantaste(?) backe! I denna backen så önskar man tidvis att minsta klingan vore mindre... Hillis dundrade på stående hela backen och var klar etta uppe. En bit därefter kom Dumle, följd av Nestorn. Hillis kopplade av på rygg i gräset inmundigande en banan i väntan på de andra tvenne Cyklofånarna. Här ser vi Hillis på rygg i brungräset med en guleböj i högsta hugg..
Bilden till höger: Nestorn avverkar de sista metrarna klättring vid Lotta på Åsen. Sedan gick färden igen mot Kågeröd-Halmstad-Sireköpinge- Tågarp och så den lilla pärlan Rönneberga backar. Denna gången på motsatt håll. Strax innan Vadensjö så splittade gruppen sig. Hillis fortsatte mot hemmet i Landskrona, medan Nestorn och Dumle vände mot Asmundtorp-Häljarp. På Barsebäcksvägen i Häljarp så hoppade Nestorn av vid sin bostad och Dumle fortsatte i ensamt majestät mot sitt hem i Henkelstorp. 3h och 50 min efter start så var han hemma igen. 105 km och 1270 m stigning var avverkade med hjälp av 3101 Kcal. I snitt 198W på pedalerna. Nästa träning blir på onsdag. Tvenne tappra musketörer i "hetluften" Onsdag 20 mars. Tvenne tappra musketörer från
Cyklofånar Här ser vi Nestorn efter Mörarpsbacken. Sedan gick turen uppför Ottarpsbacken och så iväg till Vallåkra. Där tog man en sväng upp på Mörarpsbacken innan man vände och rullade nerför med sikte på Glumslövsbacken. Mörkret började nu lägga sig allt tätare. Men inga problem med det. I Glumslöv så tändes ljusen på cyklarna. Sedan var det bara till att rulla nerför och njuta av den friska (vinden avtar alltid när det är dags att ha den med) medvinden. Landskrona passerades i ett huj. Innan någon han tänka så stod det åter Häljarp på skyltarna. Nestorn steg av vid sitt chateau på Barsebäcksvägen. Dumle rullade vidare genom skogen och anlände sitt hem en 10-12 minuter senare. Lite mickel var det med mätapparaturen. En slarvig montering på hållaren gjorde att hela sträckan inte registrerades i klockan. Men en annan träning på samma rutt gav vid handen att det rör sig någonstans bortåt 70 km som avverkades på sisådär 2h 20 min. 228W i snitt lade Dumle på sina pedaler och förbrukade 1737 Kcal. Trio på långtur! Söndag 17 mars. Trenne licensierade Cyklofånar uppenbarade sig i Saxtorp klockan 09.00 på söndagsmorgonen. Hillclimber, Nestorn och så Dumle. Vinden kom dagen till ära från söder så trion beslöt sig för att köra mot Malmö. Hofterup-Löddeköpinge-Borgeby-Bjärred-Lomma-Arlöv och så var man i Malmö. Trion fortsatte in till Skeppsbron och så vidare mot Ribersborg där man njöt av den breda raksträckan. Pling, pling sade trion när de jagade ikapp intet ont anande söndags flanerande cyklister skulle passeras. Limhamn var nästa ort att passeras. Från Limhamn sökte sig trion via olika cykelvägar söderut. Helt plötsligt så tog asfalten slut vid Öresundsbron. Nu tränar vi till Paris - Robaix hojtade Hillclimber uppmuntrande. Med svällande muskler kämpade man på det betydligt tyngre underlaget. Men till sist så var man framme i Bunkeflo och asfalt blev underlag igen. Vidare mot vinden gick färden. Klagshamn var målet innan färden mot norr skulle påbörjas. I Klagshamn så togt trion en liten tur och kollationerade hurvida rustningen av båtarna gick där. Man passade även på att föreviga sig på en bänk vid en av bryggorna:
Här ser vi Nestorn, Dumle och Hillclimber på bänken i Klagshamn. Därifrån fortsatte man så mot Lockarp. Där
började man få medvind för första gången. två och en Ovan: Nestorn stärker sig med Red bull och Banan. Nedan: Hillis gör detsamma... Styrkta kunde sedan Nestorn och Hillis rulla hem. Dumle fick ihop knappt 130 km under de dryg 4 timmarna som cykelturen varade. 3500 Kcal med i snitt 181W hade trampats ihop. Nästa träning blir på onsdag. I fädernes spår??? Ja frågan är berättigad. Söndag 3 mars var dagen för årets Vasalopp, men också månadspremiär för Cyklofånarnas träning. Fyra Cyklofånar dök upp på rastplatsen i Klåveröd på Söderåsen. Nestorn, Hillclimber samt Humle & Dumle. Kvällen innan så hade det snöat ymnigt. Ett snötäcke på runt 10 cm låg över hela åsen. Temperaturen låg på c:a 0 till 1 plusgrad. Så snön var tung. Elofsson, vilken valla skulle vi välja? Vasalopp eller cykelträning. Ja lite svårt var det att bestämma. Men det är kanske detta som menas med crosstraining... Hur som helst begav sig kvartetten iväg från
parkeringsplatsen och ut i den tunga snön. Det var tungt att cykla i snön.
Lårmusklerna svällde och vibrerade. Men vädret visade sig från sin allra bästa
sida. Klarblå himmel och kritvit, tidvis orörd snö. Det var rena ljusterapin.
Ganska snabbt kom man underfund med att det var relativt ogörligt att cykla i den obanade delen av åsen. Vägarna fick man hålla sig till. När man kom ut på asfaltvägen så beslöt man sig för att köra ner mot Lotta på åsen. Detta för att kunna ta den vägen upp igen och få känna på den branta mördarbacken. Väl nere så beslöt man sig för att först ta vägen upp mot Kopparhatten och därefter ta mördarbacken. Här ser vi Humle "kratsa hovarna" för att komma i pedalerna Kvartetten stretade på och jagade uppför den krokigt
slingrande gr Humle med kämpar på med ett snöblockerat framhjul... Efter knappt halvannan timmes cykling så var kvartetten tillbaka vid bilarna igen. 18,8 km hade man cyklat med en total stigning på 445 m. 1033 Kcal hade Dumle gjort av med enligt hans mätare. |
p-Vallåkra. Vid Ottarp
så var det ett kålhuvud till bilist som inte gillade se tre cyklister på vägen.
Han/hon girade in framför och höll på att klippa Nestorns framhjul... Tänk om
denna typen av bilister hade lagt lika stor energi på att läsa om trafiklagar
och -förordningar...
Nu var det bara lätt väg
kvar. Utförslöpor ner för Söderåsen igen. I Knutstorp så blev trion
ikappsprungna av ett 10-tal hjortar. När dessa skulle springa över vägen så blev
det tvärstopp. De satte bakhasorna i marken och vände 180 grader när de fick syn
på den snoriga, frustande trion...
na
drog ut i fält kl 17 om aftonen. Nestorn och Dumle. Vinden var, precis som
Danmarks Metrologiska Institut lovat, både frisk och hård från nordväst. Så
turen gick norrut till Häljarp för att sedan ta av mot Asmundtorp. Rönnebergas
mjuka och runda backar går ju inte att motstå. Efter dessa var avklarade gick
färden till Tågarp där man tog till vänster strax innan järnvägen för att njuta
den följande, relativt branta backen i rak motvind. En höjdpunkt. Duon var nära
Nirvana.
usvägen.
Bitvis var det ganska tuffa stigningar. När vägen tog slut så kom de in på en
stig, en stig som kändes väldigt bekant. Jo då där hade man kört många gånger.
Hillis försvann in på stigen i ett snömoln. De övriga var inte sena att hänga
på. Till sist var dock omöjligt att cykla så det blev till att lubba och leda
cykeln. Humle fick problem med sin cykel. Hjulen gick inte runt. Detta fenomen
berodde på att det samlade sig så mycket snö på hans däck så det inte gick runt
i framgaffeln...